Intersexorwhat

 

Dagens lucka innehåller: "Har djur mänskliga känslor?" ett kort reportage om bland annat orangutangen i Argentina som ska flyttas från ett zoo till en nationalpark.

 

Klicka på bilden nedan för att komma till det korta radioreportaget om icke-mänskliga personer.

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Två personer som adopterade vad de trodde var en minigris.

 

För att läsa historien och se de fina bilderna av "mini"-grisen Esther, tryck på bilden nedan.

 

 

 

Dagens lucka innhåller: Två nyanserade föredrag om GMO

 

Det första föredraget kan ni se i klippet nedan, det andra föredraget kommer ni till genom att klicka på bilden i slutet av bloggposten.

 

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Två artiklar om svensk slaktkyckling.

 

Kentucky Fried Chicken ska öppna i Sverige under 2015, och de är ett företag som är kända för att plåga de kycklingar som föds upp för slakt. Dock tror många svenskar att svensk kyckling är betydligt bättre och att vi har djurskyddslagar som gör att slaktkyckling mår rätt bra här i Sverige. Vi kunde inte ha mer fel. Kycklingar är de slaktdjur som behandlas allra sämst i Sverige och det finns endast en ekologisk slaktkycklingsfarm i hela Sverige. Det är så illa för våra svenska slaktkycklingar att 160 000 kycklingar årligen dör av skador, stress eller dåliga förhållanden på väg till slakteriet.

 

 

Läs artiklarna här:

 

 

Dagens lucka innehåller: En vloggare som diskuterar kring varför det är så svårt att välja smink som inte är djurtestat.

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Dokumentären The Ghosts in Our Machine.

Denna dokumentär handlar om hela systemet med hur vi människor använder oss av djur, som mat, som kläder, som skor, som försöksdjur, som underhållning... You name it. I dokumentären får vi följa fotografen Jo-Anne McArthur som har vigt sitt liv till dokumentationen av hur vi människor behandlar djur. Du får se sorgliga, hemska, upprörande bilder, men även en del fina bilder med glada djur. Kontrasterna är starka.

 

Dokumentären är 86 minuter lång. För att se den trycker du på bilden nedan, skaparna låter dig se dokumentären helt gratis efter att du har fyllt i en kort utvärdering (X frågor).

 

 

 

Dagens lucka innehåller: 10 Magical Places Where There Are No Cars (även om jag är lite fundersam över bilarna på bild nummer 7).

 

Det slog mig här om dagen, "Borde det inte finnas städer utan bilar?", och jo, så är det. Jag har hittat en lista över 10 städer där det inte finns några bilar (enligt den som gjort listan). Och självklart finns det fler städer där det är så! Personligen önskar jag att Uppsala var en av dem, åtminstone i de mest centrala delarna (alltså, att gågatan är fri från bilar räcker inte). Istället kan folk cykla, åka buss och i framtiden kanske även spårvagn/-taxi.

 

Jag tog även en titt på Wikipedia för att se om det finns några städer utan bilar i Sverige, och enligt Wikipedia finns det fem städer med helt bilfria områden. Dessa är Gamla stan i Stockholm, centrala Malmö, centrala Växjö, Jakriborg och Göteborgs skärgård. Vet inte om jag riktigt håller med om detta då Gamla stan inte är så jäkla stor, den går ju relativt snabbt att gå igenom. Centrala Malmö och centrala Växjö är inte heller speciellt stora områden. Växjö känner jag ju också lite mer än att jag bara varit där någon gång, jag har varit där många gånger, och det är bara gågatan som inte har bilar, det går att köra bil runt om gågatskvarteren. Sen Jakriborg visste jag inte vad det var, men kollade på en karta, och det är en ort på knappt 200 x 200 meter... Vilken enormt stor yta att inte ha några bilar på! Not.

 

Så, jag tycker att vi borde investera i att göra lite bilfria städer. Vad säger ni?

 

 

Dagens lucka innehåller: Ett avsnitt från TestTube om att priset på olja har gått ned.

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Ett avsnitt från DNews, om den gröna trenden.

 

Är den gröna trenden bra för miljön? Fler och fler väljer miljövänligt när de handlar, men innebär det att de i själva verket handlar mer än de skulle ha gjort om de inte kunde visa upp sina nya, miljövänliga prylar?

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Dokumentären Tapped

 

Tapped är en dokumentär som handlar om industrin kring flaskvatten. De går igenom hur flaskvatten produceras och vilka effekter det har på miljön och hälsan.

 

Dokumentären fanns tidigare på Netflix, så det kan hända att den dyker upp där igen, men för tillfället får du se den i sämre kvalitet (240p) på Youtube:

 

 

 

Dagens lucka innehåller: Dokumentären Vegucated

 

Vegucated är en dokumentär om tre personer som under sex månaders tid ska få testa på att vara veganer samtidigt som de får lära sig en massa om djurindustrin, hälsa och miljön. De får göra studiebesök på farmer och gå på föreläsningar om vad det innebär att äta och använda animaliskt eller icke-animaliskt. Alla tre är från början allätare och vill ändra sin kost för hälsans skull.

 

Om du har Netflix (med amerikanska utbudet) så kommer du åt dokumentären här.

 

Om du inte har Netflix så finns dokumentären även på Youtube, men i ganska dålig kvalitet (240p):

 

 

 

I början av min vegetariska resa, alltså när jag åt kött en till två gånger i veckan men annars vegetariskt, så frågade jag mig många gånger varför så många vegetarianer äter låtsaskött.

 

Det är en fråga som jag nu insett att jag inte var den enda som frågade mig. Det är jättemånga personer som frågar sig det, speciellt icke-vegetarianer.

 

Varför inte äta kött trots att du verkar vilja äta det eftersom du väljer ett vegetariskt alternativ som låtsas vara kött?

 

Det finns många orsaker till att inte äta kött eller att bara äta en liten mängd kött. Miljön, hälsan, djurrätt, you name it.

 

Att däremot välja något som låtsas vara kött när du valt bort kött kan också ha många orsaker. Du kanske rent av saknar kött men inte känner att det är värt att äta det. Du kanske inte har den tid och ork att laga mat som behövs för att laga något från grunden. Du kanske rent av är väldigt ny med vegetariskt och inte vet vad du kan laga istället för det kött du brukade laga.

 

Jag har många gånger ifrågasatt vegetarisk mat som ser ut som kött, men ju mindre kött jag åt desto svårare blev det för mig att hitta på mat utan att det skulle bli alltför tjatigt. Även om jag älskar röda linser och vita bönor så vill jag inte äta grytor på det varje dag. Ibland så träter inspirationen och ibland så saknas helt enkelt tid för att laga något vettigt vegetariskt.

 

Då insåg jag, varför fåna mig? Det är inte som att köttätare aldrig äter halvfabrikat. Och det är inte som att halvfabrikaten av vegetariskt egentligen låtsas vara kött vid alla tillfällen.

 

Ta till exempel falafel. Det är inte som att falafel låtsas vara en köttbulle. Den är rund för att det är en praktisk form. Den försöker inte ens smaka som en köttbulle.

 

Eller tofu. Det är inte som att tofun försöker låtsas vara typ ost. Tofu är supergammalt, uppfanns av munkar i Kina för 2000 år sedan. Liksom tempeh och seitan också är supergammalt och uppfanns för sådär 1000-2000 år sedan.

 

Sen om vi tänker på det där med formen. Varför ska det se ut som kött? Som sagt är rund en praktisk form, men även korvform och bifform är praktiska former. Att äta en tjock halloumiskiva eller en sojabiff i ett hamburgerbröd får inte halloumiskivan eller sojabiffen att bli låtsashamburgare, även om många tror det. Det är egentligen bara ett enkelt sätt att äta det på. Snott från hamburgertrenden. Precis som att många rätter på kinesiska restauranger i Sverige har snott saker rätter som från början innehöll tofu men där de bytt ut tofun mot till exempel kyckling (för pressade sojabönor är ju såå läskigt). Sen det här med korvformen och varför den är praktisk, ja det är ju bara att pressa ut något ut en strut/cyliner eller att rulla något så ser vi att det är en praktisk form. Ärtsoppa, risgrynsgröt och mandelmassa kommer också i korvform när vi köper det i affären.

 

Så, nästa gång någon påstår att många vegetariska rätter försöker låtsas vara kött, förklara att det är praktiska former, att falafeln faktiskt uppfanns före köttbullen och att det finns många saker du köper i affären som har korvform. Faktum är att lika mycket köttmat låtsas vara vegetarisk som att vegetarisk mat låtsas vara kött, om vi ska räkna till vad som kom först.

 

 

Efter mitt inlägg om svar på tal mot anti-GMO-argument blev jag rätt ifrågasatt via mail, facebook-meddelanden och liknande. De som ifrågasatte påstod bland annat att de var mer pålästa än jag eller att jag inte var påläst alls* och inte visste vad GMO är för något. Något sa också att i djurförsök så har det visat sig att GMO ger missbildningar. Därför tänkte jag förklara lite mer noggrannt vad GMO är och vad det innebär.

 

Först tänkte jag dock ta det här med att GMO har visat på missbildningar i djurförsök. Det har gjorts väldigt många djurförsök gällande GMO, de flesta har visat på att det inte är GMO:t i sig som är problemet utan att det beror på vad för GMO det gäller. De studier som har visat att det är GMO:t i sig som är problemet har inte varit ordentliga studier, utan de har haft väldigt mycket bias. Jag läste bland annat en studie** där forskarnas utgångspunkt var "GMO är farligt för hälsan" och där de använde tre grupper av råttor. Den första gruppen av råttor (120 råttor) fick enbart GM-majs, den andra gruppen (kontrollgruppen, 20 råttor) fick vanligt råttfoder och icke-GM-majs, den tredje gruppen (60 råttor) fick vanligt råttfoder och GM-majs. De som åt enbart GM-majs fick så småningom cancer. Alla tre grupper av råttor fick njurproblem. Tror ni att det var GMO:t som orsakade cancer i dessa råttor? Ni tror inte det kan ha berott på till exempel näringsbrist? Jag menar, de fick bara majs. Och vatten att dricka, visserligen. En peer review på studien visar att studien även bevisade att vatten kan ge cancer, utifrån hur de satt upp experimentet. Sen att den minsta gruppen (20 råttor) är kontrollgruppen är jättemärkligt. Kontrollgruppen borde vara lika många som de andra grupperna (alla grupper borde egentligen vara lika stora om vi ska kunna säga något specifikt), kontrollgruppen är endast en tiondel av alla råttor som var med i experimentet. Det här är den mest kända studien som visar på att GMO inte skulle vara bra för hälsan, och den är extremt bristfällig.

 

Om ni vill läsa studier som visar på att GMO inte är hälsovådligt så finns det supermånga artikar om det här (obs xls-fil) och ni kan läsa om sammanställningen av artiklarna här och här.

 

Studier åsido, nu ska jag förklara vad GMO egentligen är för något och vad det innebär.

 

GMO står för Genetiskt modifierade organismer (på engelska Genetically Modified Organisms). Det är alltså organismer som är genmodifierade. Om du syftar på en GMO som är en gröda kan du säga "GM-gröda" eller GMO som är ett djur kan du säga "GM-djur" och såvidare.

 

En organism är något som lever, alltså något som är uppbyggt av en eller flera celler. De organismer som är kända (alltså de organismer som finns på jorden) är eukaryoter (djur, växter, svampar, amöbor, kromalveolater, rhizaria och excavata), bakterier och arkéer. Sen huruvida virus är levande (alltså organismer) eller ej tvistas det om då de tyyyp är celler, men inte uppbyggda på samma sätt som någon av de andra organismerna. Vi människor är djur (ifall någon skulle ha missat det).

 

Alla organismer har genetisk material i form av DNA och/eller RNA. DNA är vanligare och mer stabilt än RNA. DNA:t är uppbyggt av kvävebaser. Det finns fyra sorters kvävebaser, dessa heter adenin, tymin, cytosin och guanin, förkortat A, T, C och G. Se det som att DNA-alfabetet har endast fyra bokstäver. Våra gener är uppbyggda av dessa kvävebaser. För att förenkla det kan vi säga att generna är ord som är skrivna med DNA-alfabetet. DNA:t finns i våra celler, och där finns det även olika molekyler som kan läsa av DNA:t, förenklat är det alltså molekyler som kan läsa DNA-alfabetet och översätta det till cellspråk, så att cellen vet vad den ska göra med informationen (till exempel att skapa hormoner).

 

Vi människor kan också läsa DNA, fast inte på samma sätt läs-molekylerna i cellerna gör. När vi människor läser DNA så kallar vi det att sekvensera DNA. Det finns många sätt att sekvensera DNA, bland annat med hjälp av datorer, andra maskiner eller rent kemiska processer. Sekvenseringen sparas sedan i en databas, alltså i en dator där information kan lagras och som andra datorer kan komma åt. Sekvenserna är i form av bokstäverna A, T, C och G, i den ordningen som de motsvarande kvävebaserna satt i den cell som sekvenserats. Vissa kombinationer av A, T, C och G skapar gener medan andra bara är (eller verkar vara) random och inte (verkar) gör(a) något speciellt. Generna är det vi tycker är intressant för genmodifiering.

Det finns gener som alla, eller nästan alla, organismer har. Ett exempel på en sådan gen (eller ja, protein från en gen egentligen) är ribos-5-fosfatisomeras (Rpi), den har samma funktion i alla organismer som den finns i, men den ser liiite annorlunda ut i varje organism. Det är oftast inga stora förändringar mellan olika organismers Rpi, det kan till exempel vara en kvävebas ("DNA-bokstav") som är annorlunda, att det har försvunnit en kvävebas eller att det har tillkommit en kvävebas, vilket kallas för mutation. Men trots att Rpi har samma funktion i alla organismer så kanske den inte fungerar exakt likadant i alla organismer. Det kan vara en kvävebas som ser annorlunda ut i två olika organismer, och som ger samma resultat, men vägen dit kan vara annorlunda eftersom det inte var samma kvävebas. Kanske är det rent av så att Rpi i den ena organismen är mycket mer stabilt än Rpi i den andra organismen. Det vi kan göra då är att titta på DNA-sekvensen på den organismen med mer stabilt Rpi och göra en mutation i den andra organismen så att den får lika stabilt Rpi. De mest simpla genmodifieringar är att endast byta ut, ta bort eller lägga till en kvävebas.

 

Det går även att göra större genmodifieringar än såhär. Det går till exempel att ta en gen som vi hittar i en fisk och sätta in i en jordgubbe. Av detta skapas ingen Frankenfruit, som är ett uttryck jag hört en del i engelsktalane sammanhang, utan det som skapas är en helt normalfungerande jordgubbsplanta som har en genetisk skillnad från sin(a) förälderplanta/-plantor. Om vi säger att genen vi tog kom från en fisk som klarar av köld väldigt bra och att det är egenskapen vi ville ge till jordgubben så är det den egenskapen jordgubben kommer att få. Genen den får från fisken gör inte jordgubben till en fisk eller delvis en fisk eller ens ger jordgubben en fiskgen. Det spelar ingen roll varifrån vi tar DNA:t, det är själva sekvensen vi är ute efter, det är sekvensen som ger egenskapen. Det går oftast lika bra att göra en gen på syntetisk väg om vi känner till genens DNA-sekvens, men det kan vara enklare att ta genen från en annan organism. Om du tycker att det är svårt att förstå att genen vi tar från en fisk inte är en fiskgen utan rätt och slätt bara en gen kan du tänka på vatten. Oavsett om vattnet kommer från himlen, marken, kranen eller en växt så är det fortfarande vatten, det blir liksom inte växtvatten eller himmelvatten bara för att vattnet bildades där, det är fortfarande exakt samma vatten (divätemonoxid, eller H2O, på kemispråk). Jag kan ta något annat exempel också om du inte skulle tro på mig. Vi kan ta gluten som exempel. Oavsett om det är gluten direkt från vetet/kornet/råget, från vete-/korn-/rågmjöl eller från bröd bakat på vete/korn/råg så är det fortfarande samma gluten. Det blir inte brödgluten för att det finns i bröd, det är fortfarande bara gluten. På samma sätt är det inte olika sorters gluten för att det kommer från vete, korn eller råg. Det är samma molekylsammansättning oavsett var den finns. Finns hur många exempel som helst på detta, salt (NaCl), sackaros, klorofyll (den gröna färgen i växter), cellulosa och så vidare. En gen är bara en gen, inte en "fiskgen" eller "människogen", för vilken gen som helst skulle kunna uppstå i vilken organism som helst (det är det som kallas evolution).

 

När det kommer till GMO så är det förresten en annan sak som också är väldigt viktigt att förstå. Det handlar inte om att förändra någon befintlig organism. Det handlar om att förändra en organisms "första" cell. Om vi skulle göra det på djur (av etiska aspekter händer det väldigt sällan att någon gör GM-djur, men det har förekommit, ett exempel är fårklonen Dolly) så skulle vi förändra ägget, antingen före eller efter befruktning av det. Det är alltså innan organismen ens har blivit något, innan den är något annat än en enda liten ovetande cell, mens om du vill vara krass. När det däremot gäller bakterier eller arkéer, som är encelliga organismer, så kan genmodifiering göras när som helst i dess livscykel eftersom de egentligen inte åldras. När det kommer till växter så sker genmodifiering på endast ett fåtal celler i en petriskål. Det lustiga med växter är att oavsett varifrån växten vi tar celler så kan de utvecklas till fullständiga växter om de hålls under rätt förhållanden.

 

Så nu när vi vet biologin bakom GMO, finns det några risker med GMO? Ja, självklart finns det risker. Jag menar, vad finns det inte risker med? Gällande att det kan gå fel i processen och vi skapar något som får allvarliga genetiska sjukdomar är det dock vääääldigt liten risk att det sker. Medan det är mycket stor risk att det sker med vanlig växtförädling och avel (vanlig korsning av växter eller djur av samma ras/motsvarande). Orsaken till att det så ofta sker med växtförädling eller avel är för att vi inte ser i förväg vilka egenskaper växten eller djuret kommer att få, vi bara hoppas på att det ska bli de egenskaper vi önskar. Och visst, vi kanske får de egenskaper vi önskar, men då kan det ändå ha uppstått en genetisk sjukdom på något annat ställe i växternas eller djurens DNA eftersom vi inte bara förändrar den genen vi önskar förändra utan hela deras genom (DNA) korsas. När vi genmodifierar vet vi precis vad det är som kommer att förändras. GMO är en mycket kontrollerad form av förädling/avel.

 

Finns det några andra risker? Ja, det går att utnyttja systemet. Till exempel är det idag tillåtet att ta patent på gener. Ja du hörde rätt, det går att ta patent på gener. Det här tycker jag är fruktansvärt. Det borde inte gå att ta patent på gener. Om du till exempel tar patent på en gen du själv skapat i ett lab, men så finns samma gen i alla vattenlevande djur, innebär det att du äger den genen i alla dessa vattenlevande djur? Ja, typ så. Du kan i alla fall hävda din rätt till att ingen annan ska få använda den genen oavsett vilken organism de tar dem ifrån. Det går också att hävda din rätt till någon annans gener om det var du som upptäckte dem. Ett skräckexempel på detta är HeLa-celler, som kommer från en cancersjuk person som hette Henrietta Lacks, hon hade inte rätt att säga att de inte fick använda hennes celler i forskning. Och visst att det har varit superbra för forskningen att de haft dessa celler, men lite läskigt att du inte kan hävda rätten till ditt eget DNA. Patent på gener är skit och borde förbjudas. Hade jag suttit vid makten så hade det varit förbjudet redan.

 

Hur är det med att vissa GM-grödor har gener som tål bekämpningsmedel då? Ja, det finns tyvärr sådant, jag fattar inte varför det är godkänt, men det finns. Vanligast är Roundup Ready crops som tål bekämpningsmedlet Roudup. Det innebär att vi i princip kan spruta hur mycket bekämpningsmedel som helst på dessa grödor för att de inte ska bli uppätna av skadedjur eller ogräs ska växta mitt bland maten. Inte speciellt bra för varken miljö eller hälsa att bespruta en massa. Dock finns det en variant av detta, att sätta in insekticider i växter, att alltså göra så att insekter inte vill äta växten istället för att bespruta växten med sådant som insekter inte vill äta. Det riktigt positiva med denna metod är att bekämpningsmedel inte sprids i naturen och mindre mat behöver slängas. Tipptopp för miljön! Men hur är det för hälsan? Att bespruta växter med bekämpningsmedel är väääldigt mycket sämre för hälsan än att sätta in gener i växter så att de skapar insekticider. Sen beror det mycket på vad det är för insekticider vi sätter in. Vilken organism tar vi det ifrån? Hur fungerar egenskapen i den organismen? Är vi människor känsliga mot den egenskapen i den organismen? Hur ser insekticiden ut rent kemiskt? Det som finns idag på den här fronten kallas för Bt-grödor, uppkallat efter bakterien Bacillus thuringiensis som genen med insekticiden kommer ifrån. Bt är hårda pyttesmå kristaller (ungefär 1 mikrometer i storlek) som fungerar som så att den endast kan lösas upp i (vissa) insekters magar, den kan över huvud taget inte lösas upp i andra djurs magar. Inuti Bt finns själva toxinet, som alltså endast kommer ut ur Bt om den löses upp inuti en insektsmage. När den kommer ut i insektens mage så blir insekten sjuk och låter bli att äta mer av den gröda den fick det av. Bt kan inte spridas från en insekt till en annan och när en insekt med Bt i sig dör så har det gått så pass långt för Bt-sporerna att allt toxin är förbrukat, så giftet kommer inte ut och sprids i naturen.

Men är det inte dåligt för den biologiska mångfalden om vi använder Bt-grödor? Att bespruta växter kan vara dåligt för den biologiska mångfalden. Det fina med Bt-grödor är att insekterna inte dör rubb och stubb, det kan ta två veckor innan en insekt dör för att den fått i sig Bt, så i de flesta fall hinner den föröka sig innan den dör. Sen kan vi förstås fundera på det här med att bina dör, beror det på Bt? Bt skadar visserligen bin om de äter det, men nej, bin äter nektar, pollen och honung. Bin äter inte grödor. Bt finns i grödors fruktkött och gröna delar (stam, blad osv), inte i nektar, pollen och honung. Bina dör delvis på grund av besprutning av grödor och delvis på grund av en svampinfektion som härjar. Bt-grödor är inte besprutade eftersom de inte behöver vara besprutade.

 

Sen finns det också massor med positiva saker med GMO. Förutom att vi kan skapa grödor som inte behöver besprutas och samtidigt inte är gifitga för någon, utom vissa sorters insekter, det vore superbra för miljön om det fanns ännu mer eftersom det besprutas fruktansvärt mycket idag. Sen kan vi ge grödor olika näringsgivande egenskaper, som till exempel Golden Rice, ett ris som innehåller betakaroten (det ämne som i kroppen blir A-vitamin, vilket är en livsnödvändig vitamin), som det är stor brist på i många fattiga länger.

Slutsatsen av detta är att det finns både för- och nackdelar med GMO, alltså borde det finnas restriktioner och regler kring GMO, men det borde absolut inte förbjudas. Dessutom är GMO en kontrollerad form av växtförädling och avel, vilket vi människor har hållit på med sedan urminnes tider utan att veta vad vi höll på med.

Som avslutning på det här inlägget vill jag att ni tar en titt på vad Neil deGrasse Tyson har att säga om GMO och att vi människor har hållit på med växtförädlig och avel under hundratals år.

 

 

Om ni orkar kan ni även läsa detta, om studien där de undersökt hur GMO har påverkad djurs hälsa de senaste 18 åren.

 

 

* Ett urval av mina meriter: Biologi breddning genetik, Cellbiologi, Biologisk mångfald – mönster och processer, Bioinformatisk strukturbiologi, Mikrobiologi, Genomik – experimentella metoder, Bioteknisk metodik, Protein Engineering.

* Séralini-studien, ni kan läsa om den här, här och här.

 

När du säger till mig att du vill förbjuda GMO så undrar jag, när såg du senast en banan med frön? När såg du senast en majskolv som endast hade en rad majskorn? När såg du senast en höna som inte lade ägg nästan varje dag? Jag ska nu hjälpa dig att förstå dina egna argument emot GMO, för du verkar inte själv förstå vad du säger när du säger att du vill förbjuda det.

 

Vad är naturligt idag? Om du bara ska äta naturliga saker så kommer du att få leva på svamp som du plockat i skogen. I princip allt annat är förädlat eller avlat av människan. Ja, även gurkan, kossan, bönan, vindruvan och löken. Försök komma på något som inte är förädlat eller avlat. Kom sedan tillbaka till mig och säg att du ska leva på den enda näringskällan. Den största orsaken till att du är anti GMO är för att du inte förstår hur det fungerar. Du tror att det är farligt för att du inte förstår hur det fungerar. Du vill inte ens förstå att bananen, majsen, hönan, broccolin, äpplet, paprikan och allt annat som finns i mataffären aldrig såg ut sådär innan vi människor kom och lade oss i. Växtförädling har skett i flera århundrandes tid, men du sätter dig inte emot växtförädling, för du tycker att den majsen du köper i affären är naturlig, för det är den enda majs du har sett.

 

Så du menar att hålla på med GMO är att leka Gud till skillnad mot andra former av växtförädling och avel? Växtförädling och avel är lika mycket att leka Gud som GMO är.

 

Vem ska vi då lita på? Om vi inte litar på den som vet hur celler fungerar, hur DNA fungerar, hur plasmider fungerar (Vet du ens vad plasmider är?), vem ska vi då lita på? Någon som har en magkänsla av hur det fungerar?

 

Då undrar jag om du ens förstår att vi inte har en aning om vad vi gör när vi håller på med växtförädling eller avel. När vi håller på med växtförädling och avel så är det vi är ute efter att förändra och förbättra något efter dess utseende, inte efter dess gener. Vi bryr oss inte om hur dess gener ser ut och vi tittar inte på dess gener över huvud taget. Det kan skapa stora genetiska problem för det vi förädlar eller avlar. De flesta renrasiga hundar har någon genetisk sjukdom, som ett exempel. Med GMO är det istället möjligt att se problemen i förväg och därmed leta efter någon annan lösning på något vi vill skapa. GMO är en kontrollerad form av förädling.

 

Eftersom GMO är en kontrollerad form av förädling så är det ganska självklart bättre än vanlig förädling. Förädling är inte kontrollerat nästan alls, det går att göra nästan vad du vill egentligen, bara att det tar längre tid att göra det.

 

Det går i vissa fall att ta en gen från en sorts organism och sätta den i en annan sorts organism. Dock kommer inte en växt att få fisk-DNA om vi sätter in en gen vi har tagit från en fisk. DNA är universellt, allt DNA är uppbyggd på samma sätt. Det finns fyra olika sorters DNA-byggstenar som kallas för kvävebaser. Kvävebaserna är adenin, tymin, cytosin och guanin, förkortat A, T, C och G. Alltså har "DNA-alfabetet" endast fyra bokstäver. Samma fyra bokstäver i alla levande organismer på hela jorden. Bara för att vi tar några kvävebaser från en fisk och sätter i en växt betyder det inte att växten får fisk-DNA. Växten kommer att ha sitt eget DNA, enda skillnaden är att den fått några nya kvävebaser i en viss kombination så att det skapar en ny egenskap hos växten. Egenskapen kommer inte att vara en fiskegenskap eller ens ha med fisken att göra.

 

Nej, jag vet bara hur GMO fungerar, till skillnad från dig. Att jag är för GMO betyder heller inte att jag inte tycker att vi ska ha restriktioner. Självklart ska vi ha restriktioner, för annars skulle folk kunna skapa farliga saker. Men GMO i sig är inte farligt. Att säga att all GMO är farlig är som att säga att alla äpplen är gula.

 

För det första så är mycket GMO sterilt, för att vi gjort dem sterila så att de inte ska spridas. GMO som inte är steril har det forskats väldigt mycket på för att den inte ska bli ett problem med mångfalden. Några företag har satt in gener i sina GM-grödor så att de ska tåla bekämpningsmedel, vilket förstås är väldigt dåligt och något som kan äventyra den biologiska mångfalden. Men bekämpningsmedel äventyrar den biologiska mångalden oavsett vad som besprutas, det spelar ingen roll om det är just GMO som besprutas, problemet är själva besprutningen. GMO ska regleras så att det inte ska vara lagligt att sätta in bekämpningsmedelsresistenta gener i växter.

 

Nej. Besprutade grödor dödar insekter, möss och andra skadesjur som äter av dem. All GMO är inte besprutad. Välj ekologiskt om du är rädd för att störa mångfalden.

 

Nej, idag räknas GMO inte som ekologiskt just för att så många personer är emot det utan att veta vad det innebär. Om vi reglerade så att det var förbjudet att sätta in bekämpningsmedelsresistens i GM-grödor samt inte besprutade GM-grödor så hade det varit lika ekologiskt som vilka andra grödor som helst som inte besprutades.

 

Idag använder vi människor alldeles för mycket av jordens resurser. GMO skulle bland annat kunna rädda många svältande eller personer med näringsbrist, alltså behövs det. Fast i och för sig är det väl bra om människor dör eftersom vi då inte behöver använda lika mycket av jordens resurser? Dock, de som dör i svält är inte de som använder den största delen av resurserna.

 

 

Är du fortfarande emot GMO?

 

 

Här i Uppsala finns det ett träningcenter som heter Campus1477. De riktar sig framförallt mot studenter och universitetsanställda, men även andra kan träna där. Campus1477 har ett väldigt bra träningsutbud, de har gym, spinning, yoga, klättring, dans med mera. Jag tränar där och tycker att de är väldigt bra. De har två anläggningar, den enda heter Campus1477 Science Park och den andra heter Campus1477 Blåsenhus.

 

Det finns dock en sak som jag stör mig på med dem.

 

Namnet.

 

Ett mer förvirrande namn får vi leta efter.

 

Problemet jag har med namnet är att det för det första är ganska långt. De flesta orkar inte säga hela "Campus fjorton sjuttiosju" utan istället blir det bara "Campus". Och jag stör mig något innerligt på alla som kallar det för campus. "Jag ska till campus". Vet ni hur många campus det finns i Uppsala? Det finns minst 13 stycken. Vi har Campus BMC, Campus EBC, Campus Gotland, Campus Ekonomikum, Campus Engelska parken, Campus EBC, Campus Gamla torget, Campus Geocentrum, Campus ITC, Campus Ångströmlaboratoriet, Campus Ultuna, och om inte det skulle vara nog så finns det även Campus Science Park och Campus Blåsenhus. Känner ni igen Science Park och Blåsenhus? Ja precis, Campus1477 har träningsanläggningar som ligger vid dessa campus och har därmed kallat sina träningsanläggningar Campus1477 Science Park och Campus1477 Blåsenhus. Men det orkar vi ju inte säga, det är ju jättelångt, så istället säger vi "Campus Science Park" och "Campus Blåsenhus". Jaha, menar du att du ska iväg och plugga eller träna? Förvirringen är total.

 

Så om någon säger "Jag ska till campus" så vet vi inte om hen menar att hen ska till sitt campus (alltså det campus hen studerar på, till exempel Campus BMC för den som läser till receptarie eller Campus Engelska parken för den som läser Historia A) eller om hen ska till Campus1477 för att träna. Om någon säger att hen ska till Campus Blåsen så vet vi heller inte om hen ska till Campus Blåsenhus eller till Campus1477 Blåsenhus.

 

Jag försökte ett tag att kalla Campus1477 för bara 1477, för att som sagt är "Campus1477" ganska långt att säga. Men "1477" är också ganska långt att säga, vi orkar inte säga fem stavelser, vi tycker om förkortningar.

 

Ibland fungerar det att kalla Campus1477 Science Park för "Stallet", för så hette det förut. Det fick sitt namn ifrån att det var ett stall för militären förut. Men det är ju fortfarande förvirrande, ska jag iväg och rida eller?

 

Sen det här med "1477", vad betyder det? Jo, det är det året som Uppsala universitet grundades. Så endast de som studerar på Uppsala universitet får studentrabatten? Nej, även de som studerar på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), som också det finns i Uppsala, får studentrabatten. Samt att det finns några andra småuniversitet i Uppsala (tydligen, jag har dock ingen aning om vilka de är). Så genom sitt namn ger Campus1477 inte bara en massa förvirring kring olika campus utan det ger också ett intryck av att det endast är för studenter på Uppsala universitet, trots att det finns studenter på andra universitet i Uppsala.

 

Med detta sagt så hoppas jag att Campus1477 förstår vilket förvirring deras namn försätter oss studenter i. Och så hoppas jag att de funderar över sitt namn en gång extra. För som jag har förstått det så gick de ifrån namnet Stallet delvis för att det var ett förvirrande namn.

 

 

I dagens samhälle är det en norm att inte vara snål. Är du snål så anses du vara en sniken jävel som bara tänker på dig själv. Men du måste våga att vara snål ibland!

 

Det slängs väldigt mycket mat inom restaurangbranschen. Mat som det inte är något som helst fel på, men som de inte kan servera på nytt. Du känner dig snål om du ber om en doggybag, därför gör du det inte och istället måste restaurangen slänga maten.

 

Men är du verkligen snål som ber om en doggybag?

 

Se det så här: Du har köpt maten, alltså är den din och du får göra vad du vill med den. Om du inte orkar äta upp så kan du göra precis som du gör (eller åtminstone borde göra om du inte gör det) hemma, spara till ett senare tillfälle. Om fler väljer doggybag framför att lämna fullt ätbar mat så behöver restaurangerna inte betala lika mycket för sophämtning eftersom de får mindre sopor, de tycker heller inte att du är snål eftersom du redan har betalat för maten, dessutom är det mycket bättre för miljön att inte slänga maten. Visst att du får det i en liten låda, antagligen av plast, men vi borde verkligen inte slösa på mat så som vi gör idag. Om du vågar kan du ju faktiskt ha med dig en matlåda hemifrån att lägga resterna i, alltså en låda som du sedan kan diska och använda igen. En del av lådorna som du får på restauranger går dessutom att återanvända, även om det inte är så många gånger.

 

Och om du tycker att det är äckligt med matrester eftersom det är gammal mat, tänk då på att mycket av det du stoppar i dig redan är gammalt. Jag vet till exempel många som äter konserver, till exempel vita bönor i tomatsås, det är fullt ätbart trots att det i viss mening är gammalt. Sen har vi även sådan mat som ska vara gammal, som filmjölk (fermenterad mjölk), lutfisk, surströmming, mögelost och surdegsbröd, för att bara nämna några. Så bara för att du sparar maten till nästa måltid blir den inte dålig (om du förvarar den rätt).

 

Sen är det mycket mat som slängs även inom livsmedelsbranschen, alltså mataffärer som inte får sälja mat där datumet har gått ut trots att maten är fullt ätbar. Då är det också bra att vara snål, så att säga, att dumpstra är bra för miljön för då slängs inte lika mycket mat. Att dumpstra är att gå till en affär och be dem om mat som de inte får sälja. Det kan också vara att faktiskt leta bland en mataffärs sopor, men då gäller det att ha ordentlig koll på vad du håller på med så att du inte blir magsjuk.

 

I alla fall så är det okej att vara snål. Vår planet tycker att det är okej att vara snål, att spara på mat och att återanvända.

 

 

Jag är med i två olika grupper om vegetarianism på facebook, en svensk och en fransk grupp. Även om jag själv inte riktigt är vegetarian så intresserar det mig att diskutera frågor kring detta.

 

Dock måste jag ifrågasätta varför en del veganer ska dra allting till sin spets. Här om dagen dök det upp en fundering i den franska gruppen vad det finns för vegansk mat till katter. Funderingen har även varit uppe svenska gruppen för några veckor sedan.

 

Vegansk. Mat. Till. Katter.

 

Sedan när har katter någonsin ätit något som inte är kött? Kolla i naturen. Lejon, tigrar, geparder, leoparder, pumor, lodjur och så vidare, alla äter kött. Enbart kött. De är inte gjorda att äta något annat än kött. De ska äta kött.

 

Skulle du någonsin ge din kanin, hamster eller chinchilla något som innehåller kött? Nej, just det, de kan inte bryta ner kött. På samma sätt som att katter inte kan bryta ner grönsaker, frukt, bönor och annat som är veganskt.

 

Om du verkligen inte under några omständigheter kan tänka dig att köpa något som innehåller kött, då ska du inte skaffa en katt. Skaffa en hamster istället. Eller ett marsvin. Eller en kanin. Eller en capybara. Men skaffa bara inte en katt. Inte en hund heller för den delen.

 

 

 

Här kommer länkar till två podcasts som handlar om just detta. De som diskuterar i podcastsen är själva veganer och är dessutom skeptiker. Perfekt!

 

 

Jag måste ifrågasätta ett ganska intressat argument med att få laga mat med kött i när en vegetarian är på besök. När den som ska laga maten säger "Du kan väl bara plocka bort det?" istället för att bara laga en maträtt som inte innehåller kött. Logiken...

 

För några veckor sedan var jag på en konferens där vi fick mackor. Efter konferensens slut fanns det fortfarande mackor kvar. När jag gick förbi mackorna på vägen ut stannade jag för att se om det fanns några vegetariska kvar. Varpå den som serverat mackorna frågar "Letar du efter något speciellt?". "Ja, jag letar efter en vegetarisk macka." svarade jag. "Tyvärr är de vegetariska mackorna slut, men du kan ju ta en med skinka på och plocka bort skinkan.

 

Så istället för att bara låta bli att ta en macka för att någon som vill ha skinka ska äta mackan så tycker den här personen att jag ska ta mackan med skinka på och plocka bort skinkan. Redan som det är sker ett enormt svinn på mat, men den här personen tycker att det är logiskt att jag plockar bort och slänger den skinka som har packats, skivats, rökts, styckats och faktiskt varit en del av en gris som föddes upp för slakt. Om alla skulle resonera så om vegetarianer så skulle matsvinnet bli betydligt större än vad det är idag. Det tror jag ingen vegetarian vill. För många är orsaken till vegetarianism att äta sådant som är bättre för miljön eller som kräver mindre resurser.

 

Jag svarade "Tack, men nej tack, det verkar väldigt slösaktigt att tänka så, så jag tycker att någon som vill ha skinka kan få den mackan istället."

 

 

Folk brukar ofta fråga mig varför jag äter vegetariskt. Det finns många anledningar till detta, men nu tänkte jag bara argumentera med anledningar om varför jag inte äter kött när jag äter ute på restaurang eller liknande.

 

Om du äter kött på en restaurang så vet du inte köttets ursprung. Du vet inte om grisköttet kommer från kanske Danmark eller Tyskland, ställen där de använder antibiotika på friska djur "i förebyggande syfte". Detta är helt idiotiskt att göra eftersom det ökar antibiotikaresistensen i världen. Bakterier blir multiresistenta och kommer inte att gå att skada, vilket gör att stora mängder djur (inklusive och kanske framförallt människor) kommer att dö av något som egentligen borde varit små ofarliga sjukdomar, bara för att vi överansvänder antibiotika. Du vet heller inte om tonfisken är blåfenad eller gulfenad (alltså utrotningshotad eller inte utrotningshotad). Från vissa länder är köttet även fullproppat med hormoner för att djuret skulle växa snabbare. Du kan aldrig veta varifrån storkökets kött kommer ifrån.

 

Kött är färskvara och vissa köttprodukter kan bli livsfarliga om de inte har handskats med på rätt sätt. Smörgåstårta med räkor på dör folk av för att de inte vetat hur den skulle förvaras. Matförgiftning ("magsjuka") är heller inte ovanligt att få av kött. Nötfärs, kyckling och fläsk som inte har tillagats ordentligt är vanliga orsaker till matförgiftning. Hygienen är så mycket viktigare med kött än med nästan alla andra matvaror. Du kan aldrig veta hur ett storkök handskas med köttet, det är mycket som händer i köket som vi inte får se.

 

Du har ingen aning om ifall djuret har varit instängd i en bur som den inte ens kan vända på sig i eller om den har fått gå på en stor äng. Kött från djur som har mått dåligt är oftast segare och innehåller högre fetthalt. Du kan inte veta hur djuret mådde.

 

Är det ko eller häst eller kanske gris? Oxfilé är vanligt att det står i menyn, men det du får är någon slags senig köttbit som mer ser ut som gris än ko. Ko och gris måste tillagas olika noga, oxfilén gör inget om den är lite röd, men griskött måste vara ordentligt tillagat. Du vet inte om det verkligen är det kött du beställt som du sedan får eller hur det tillagas utifrån detta.

 

Genom att välja vegetariskt när du äter ute kommer fler och fler restauranger att förstå att det är viktigt att ha vegetariskt. Jag minns själv när jag var liten, då fanns det inget vegetariskt på de flesta restauranger, idag har alla åtminstone någon vegetarisk rätt. Dock är det förstås svårt att undvika löpe och gelatin, men om du sätter krav på vad du ska äta kanske fler inser varför de också borde äta vegetariskt samt varför löpe och gelatin inte är vegetariskt.

 

Du dör inte av att äta en måltid som inte innehåller protein och järn (vilket är vanligt på restauranger, eftersom många inte vet vad vegetarisk kost innebär). Om dina vänner försöker argumentera för att du inte får i dig tillräckligt av någon vitamin, mineral eller liknande så kan du ju påpeka för dem vad som finns i deras köttmat. Färdigmat/snabbmat som innehåller kött innehåller inte alls lika mycket protein eller järn som mat du lagar från grunden. Färdigmat/snabbmat med kött innehåller mest fett och kolhydrater. Färdigmaten/snabbmaten utan kött innehåller troligtvis mer järn (fullkorn eller järnberikade grönsaker är ganska vanligt i vegetarisk färdigmat/snabbmat) än den med kött.

 

Är det inte godare med en bit broccoli än en trist grå köttbulle? Jag tänkte väl det.

 

Mat som är processad är sämre för hälsan än mat som inte är processad. Kött som du äter på restauranger är oftast processad på ett eller annat sätt, medan det vegetariska oftast inte är det. Självklart finns det avvikelser, men i de flesta fall är köttet oftare och mer processat än det vegetariska. Processad mat är sämre för magen, ju mer processad mat desto större risk för gaser, diarré och oregelbunden tarmtomning. Den som äter väldigt mycket icke-processad mat hemma och sällan går ut och äter brukar kunna uppleva problem med detta bara några timmar efter att ha ätit kött på restaurang.

 

Vegetarisk mat är oftare billigare än köttmat, inte bara i affärerna utan även på restaurangen. Sen beror det förstås på hur bra de kan vegetariskt, oftast brukar de som är riktigt dåliga på vegetariskt (snabbmatskedjorna som köper in processad vegetarisk färdigmat, typ vegbiffar) ta mer betalt för det vegetariska för att det är dyrare att köpa in än köttet (Vänta, va?). Men ju bättre mat desto mer värt pengarna är det med det vegetariska, då inräknat även alla anledningar ovan.

 

Att minska på intaget av kött är bra för alla som äter kött mer än en gång i veckan. Kött är överlag sämre för hälsan än vegetarisk mat (sen beror det förstås på exakt vilken mat du väljer att äta), kött är överlag sämre för miljön än vegetarisk mat, kött är överlag svårare att hålla färskt än vegetarisk mat (ju svårare att hålla färsk desto större risk för att saker måste kastas, speciellt i storkök och restaurangkök) och vårt köttkonsumtionssamhälle är fruktansvärt på sina håll.

 

 

Jag vet inte huur många gånger jag har hört det: "Sushi betyder rå fisk". Nej. Nej, nej, nej. Sushi betyder inte rå fisk.

 

"Sushi" är ett japanskt ord.

 

Ett annat japanskt ord är "sashimi". "Sashimi" betyder "stucket kött" och syftar ofta till fisk och skaldjur som äts råa. All sashimi är inte rå, men väldigt mycket är det. Sashimi är inte vegetariskt.

 

"Sushi" däremot betyder "surt" och syftar egentligen till ris som tillagats med vinäger. "Surt ris" heter "sushi-meshi" (finns flera namn på det dock) varifrån ordet "sushi" kommer. Sushin är alltså riset, inte fisken. Riset är det som ska finnas där för att det ska vara sushi. I övrigt kan det vara nästan vad som helst till riset för att det ska räknas som sushi.

 

Det finns många vegetariska sorters sushi.

 

Vanliga ingredienser i sushi, förutom riset då, är till exempel alger (nori), avokado, tofu, gurka, morot, rättika, palsternacka, ägg, ingefära (dock oftast vid sidan av sushin), purjolök, sparris, tångrom och rädisor. Se, det finns massa sushi som inte innehåller rå fisk!

 

Så, nästa gång någon säger att "sushi" betyder "rå fisk" och inte är något som går att äta som vegetarian, berätta för dem hur det egentligen ligger till med sushi. Och ät vegetarisk sushi!