Gubbar i hatt

Nu var det som så att jag (trots att jag sa att jag inte skulle kolla på något annat än finalen) råkade se på en av melodifestivalens deltävlingar.

Jag ångrar mig lite, det var inte så mycket att hänga i granen alls. Låt mig ändå kommentera de olika bidragen:

1. Melody Club, de har jag aldrig sett på riktigt, men jag har hört några låtar av dem. I alla fall tycker jag att sångaren verkade väldigt haffsig i sina rörelser och låten har jag redan glömt bort så den var väl inget att ha.

2. Julia Alvgard. Har redan glömt bort låten, men hennes klänning minns jag, den var rätt ful.

3. Lasse Stefanz, allvarligt, de är gubbar i hatt (ni har säkert hört uttrycket förr, det betyder att de är för gamla för att göra det de gör). Allvarligt, skona mig. Verkar inte som om gud vill skona mig, så "I'm breaking up with God".

4. Linda Pritchard, framförde en låt som var faktiskt helt okej, fast det kan vara mina förblindade ögon som bara ser henne som den där vackra kvinnan på scen. Jag vet inte, men vacker är hon.

5. Anders Fernett... Den här mannen kan inte sjunga eller åtminstone inte träffa tonerna (fast det är väl det som är definitionen av sång?), hade han stått inför idoljuryn så hade de slängt ut honom direkt, vad fan gör han här?

6. Linda Bengtzing har gjort ännu en låt i stil med "Värsta schlagern". Alltså, man undrar ju om hon inte insåg att låten hon spelade in med Markoolio var ett skämt... I och för sig kanske den här låten var just ett skämt, för i sådana fall lyckades hon hyffsat bra. Hon har i alla fall bättre humor än programledarna.

7. Nicke Borg hade en ganska okej låt, fast man måste lyssna på den ungefär tre gånger innan man inser att den har bra delar. Jag tycker att han var värd att komma till finalen, om man jämför med de andra deltagarna.

8. Love Generation är fyra wanna-be-hot-tjejer à la Spice Girls. Deras dräkter fick dem att se ut som en blandning mellan Dita von Teese och Britney Spears (Ni vet "Oups I did it again"), lite läskigt faktiskt. I övrigt så höll jag på att hoppa av stolen när de sa att en av tjejerna i gruppen, Cornelia, är Jokob Samuelssons dotter! Va?! Hade hon inte vett nog att bli hårdrockare som sin far?


Bör kanske även kommentera att the Poodles (med tidigare nämnd Jakob Samuelsson på sång) är några av mina idoler, det kan vara därför jag reagerar så stort. Gissa hur mycket jag slog mig när jag ramlade av stolen den gången då deras trummis gick och kärade ner sig i Carola. Jag tror förresten att de fortfarande är tillsammans, vilket oroar mig lite (läs: mycket).

En annan sak, jag är inte religiös, men varför inte leka lite med sångtitlarna. Det var absolut inte Lasse Stefanz som framförde "Breaking up with God", det var the Ark som spelade den, som pausnummer. Kärlek till the Ark! (och Ola Salo framförallt, rawr!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0