Att förstå att du skadar dig själv

Triggervarning: Självskadebeteende och liknande
 
När det i högstadiet pratades om emos, personer som skar sig själva, hade jag svårt att se varför en person någonsin skulle kunna göra så. Det är inte förrän på senare år jag insett att även jag var, eller snarare är "en emo", även om jag aldrig skurit mig. För självskadebeteende är något jag känt till sedan mellanstadiet, men inte förstått att jag själv hållit på med, i perioder, förrän för bara drygt ett år sedan.
 
Att rycka hår från sig själv, inte så mycket att det blir kala fläckar, men tillräckligt mycket för att det ska göra ont. Att klämma obefintliga finnar eller pormaskar för att det känns som att det ska bli bättre av att göra det, men som skapar sår. Dessa två saker har jag gjort väldigt länge. Håret så länge jag kan minnas och att klämma obefintliga fläckar på mina överarmar sedan åtminstone några år tillbaka.
 
Jag hade uppfattningen om att självskadebeteende är helt ekvivalent med att skära sig i armarna. För det var det jag lärt mig. Ingen berättade någonsin för mig att det går att skada sig på andra sätt och att det inte är "normalt" att skada sig själv oavsett på vilket sätt du gör det.
 
Sedan hörde jag talas om personer som ryckte hår från sig själva.
 
Jag minns att min första reaktion var ganska korkad, "Varför gör de så?", men i nästa tanke insåg jag att jag själv alltid har gjort så utan att egentligen tänka på det. Enda skillnaden var att när jag hörde talas om det så fick jag veta att de ryckte bort hår så att det blev kala fläckar, vilket jag inte direkt kopplade till mig själv eftersom jag själv aldrig skapat kala fläckar. Men plötsligt insåg jag att det jag trodde att alla gjorde kanske inte alls var så vanligt. Jag var mera ensam om detta än jag trodde, för jag hade verkligen en uppfattning om att det var något som alla gjorde. Jag visste inte ens att det finns ett namn på det här beteendet, trikotillomani.
 
Och när jag senare insåg att även det andra beteendet har ett namn, dermatillomani, så började jag fundera "Vad fan är det jag håller på med?". Jag känner mig stundvis galen, inte som i att jag egentligen känner mig galen men som i att det känns som att personer runt omkring mig skulle se mig som galen om de visste att det här är något jag okontrollerat håller på med.
 
Det mest intressanta i det hela är att jag inte är galen, faktum är så skulle jag vilja säga att allt beror på att jag är för smart för mitt eget bästa. Jag har alltid alltid alltid överanalyserat saker och det ledde till att jag under nästan hela förskolan och lågstadiet knappt sa ett endaste ord för att jag hade så dåligt självförtroende på grund av att jag överanalyserade folk i min omgivning. Jag överanalyserade personers reaktioner och vågade helt enkelt inte yttra mig för att jag var rädd att de skulle tycka att jag var konstig, onormal eller galen. Blev knappast bättre när jag blev kär i en person av samma kön som jag själv. Eller när jag senare började ifrågasätta mitt eget kön.
 
Men som sagt, jag var inte galen, jag var bara för smart för mitt eget bästa. Inte förrän när jag för första gången hörde Emilie Autumns låt Opheliac med frasen "Intelligent girls are more depressed because they know what worlds really like." som jag insåg att jag för det första nog inte var så jäkla glad som jag intalat mig själv i så många år. Och för det andra, att jag inte var så dum och korkad som jag trodde att jag var.
 
Idag vet jag att världen är hemsk. Fruktansvärd. Jag kan inte sätta ord på hur dålig den här världen är på så många olika plan. Men det är den enda värld vi har och det är i den värld som jag finns, alltså är det i den här världen jag måste fortsätta att jobba med mig själv för att må bra. För jag mår inte bra, även om det är bättre nu än för ungefär ett år sedan eller för den delen när jag hade en botten för några månader sedan.

I det långa loppet blir det värre av att skada sig själv, oavsett på vilket vis det sker, trots att det kanske känns lite bättre just för stunden. Men att skada sig själv är inget som måste innebära att göra det fysiskt, att försämra sitt självförtroende skadar också, om inte på ett värre sätt, för psykiska sår är svårare att läka.
 

100 favoriter, som blev 37

 
Till slut gav jag upp väntan på att få in hela 100 förslag på kategorier att välja favoriter inom, så det blev bara 37. Men här kommer de, mina 100 favoriter, som blev 37.
 
1. Favoritfärg
Regnbågen. Fast om jag bara får välja en färg så säger jag nog röd. I de fall som svart räknas som en färg så säger jag nog svart.
 
2. Favoritmetall
Den här är svår, det finns närmare 90 olika sorters metaller, alltså grundämnen som är metaller. Efter att ha tittat lite på periodiska systemet så hittade jag över tio stycken som jag gillar. Volfram är ju snyggt. Eller lutetium, tulium och europium, de bildar ganska ovanliga och häftiga kristallstrukturer. Sen finns ju guld också. Även om det kanske låter klyschigt så måste jag ändå säga att det är något speciellt med guld, det är den enda metallen som är, ja, guldfärgad. De flesta andra metaller är olika former av grå eller silverfärgade, några skiftar färg, men guld är den enda som är guldfärgad. Dock skulle jag nog säga att min favoritmetall är vismut. Vismut är en tungmetall som är relativt ogiftig jämfört med andra tungmetaller. Metallen kan förekomma i naturen i ren form, vilket är ganska ovanligt för metaller. Vismuts kemiska beteckning är Bi. När vismut oxideras (ärgar) så iriserar den (våra ögon uppfattar den som regnbågsfärgad!).
 
Vismut
 
3. Favoritskolämne
Någonstans skulle jag vilja säga språk, typ engelska eller franska. Men sedan inser jag att jag hatade när jag studerade språk, men jag älskar språk och jag älskar att lära mig språk. Så, som skolämne så är språk inte en favorit även om jag tycker om att lära mig språk på egen hand. Då har vi två andra kandidater, och här blir det svårt. Jag gillar biologi och musik. Jag älskar vit biologi (mikrobiologi, bioteknik, biomedicin, cellbiologi o.s.v.), men jag är inte så förtjust i grön biologi (ekologi, etnologi, marinbiologi, faunistik o.s.v.). Började mitt fjärde år av universitetsstudier i bioteknik nu i höst. När det gäller musik så har jag spelat piano sedan högstadiet och vill lära mig fler instrument, jag har på egen hand börjat lära mig lite gitarr och fiol, men det går väldigt långsamt framåt. Så det här är en jättesvår fråga. Jag kan inte bestämma mig mellan biologi eller musik. Om vi ser på frågan ställd angående favorituniversitetsämne kan jag dock inte säga annat än biologi, eftersom jag inte har studerat musik på universitetet.
 
4. Favoritsiffra
Samma som numret på frågan, nämligen 4. :)
 
5. Favoritförfattare
Nu är jag inte världens bokmal direkt (jag tar typ ett år på mig att läsa en bok som inte är kurslitteratur), men en som verkligen har fått mig sugen på att läsa vidare är Philip Pullman. Har i och för sig endast läst triologin Den mörka materian, som hen skrivit, men jag tyckte att den var väldigt fängslande skriven.

6. Favoritbok
Jag vet inte... Vi kan väl säga någon av de tre första Harry Potter-böckerna.

7. Favoritfilm
Hysteria. Den är väldigt tänkvärd och även hysterisk rolig (pun intended).

8. Favoritregissör
Tim Burton.

9. Favoritskådis
Den här är svår, det beror så väldigt mycket på i vilket sammanhang. Vissa skådisar älskar jag verkligen i vissa roller men kan jag tycka inte alls passar i andra roller. Några kandidater är Johnny Depp, David Tennant, Alan Rickman. (Tydligen gillar jag bara manliga skådisar, men det var de jag kom på...) Fast sen så ÄR ju David Tennant den tionde doktorn, jag har sett honom två andra roller (Casanova i serien Casanova och Barty Crouch Jr i Harry Potter och den flammande bägaren), ingen av dem passar honom jättebra, men han är väldigt bra som tionde doktorn. Så Tennant kan inte vara min favorit även om jag tycker hen gör sin roll hur bra som helst i Doctor Who. Jag vet inte om jag tycker bäst om Johnny Depp eller Alan Rickman. Johnny Depp får ju ofta spela roller där hen ska vara lite konstig eller galen, vilket hen gör jättebra. Alan Rickman känns dock mer seriös på något vis, fast hen får ju i princip bara "sofistikerade" roller, hen får aldrig sådana roller som Johnny Depp får. So, it's a tie...

10. Favoritband
Jag är en sådan person som gillar fler artister än band. Men om jag måste välja ett band så säger jag nog the Poodles.

11. Favoritlåt
Time for Tea av Emilie Autumn. "Eradicate the enemy" och så vidare.
 
Time for Tea av Emilie Autumn

12. Favoritstad
Uppsala tror jag. Eller Lyon kanske. Eller Prag. Hmm... Vi säger väl Lyon, det känns inte alltför nära samtidigt som det är ett stad jag hittar hyffsat bra i.

13. Favoritdryck
Kivik's ekologiska alkoholfria äppelcider.

14. Favoritmat
Något vegetariskt. Sushi är gott, röda linser är också väldigt gott, jag gillar ost också. Jag vet inte riktigt. Lasange med röda linser, cottage cheese och spenat är en favorit. Kappa maki (en sorts sushi) är en annan favorit.

15. Favoritgodis
Choklad. All sorts choklad. Som inte innefattar lakrits.

16. Favoritblomma
Jag älskar växter! Så, detta var en svår fråga, men jag skulle nog säga linnéan.
 
Linnea borealis

17. Favoritord
Splendid.

18. Favoritdjur
Capybara
 
Capybara

19. Favoritsport
Klättring.

20. Favoritblogg
Min! Nä, skoja bara. Så egocentrisk är jag inte. Min favoritblogg är nog Sofia Zettermarks.
 
21. Favoritland
Nu har jag i och för sig inte direkt varit i Schweiz, jag har åkt igenom det med tåg, men det jag såg från tåget var väldigt fint. Höga berg, vackra sjöar och idylliska byggnader. Så jag skulle nog säga Schweiz. Jag gillar i och för sig också Frankrike, Österrike, England och Tjeckien väldigt mycket. Och även Sverige.

22. Favorittid (60-tal, 70-tal, 80-tal osv)
70-talet. Alltså 1770-talet. När Carl Michael Bellman, Carl von Linné, Gustav III och Wolfgang Amadeus Mozart fortfarande gav oss kultur, musik och biologiska upptäckter. Om jag måste svara ett årtionde under 1900-talet så skulle jag nog säga 70-talet eller möjligen 80-talet. Men jag föddes 1991, så jag vet ju egentligen inte vilket jag hade föredragit om jag varit där.

23. Favoritminne
Första gången jag och min partner hånglade. Det var den första personen jag hånglade med så jag var inte direkt beredd på det och sa "Jahaa!" när jag fattade vad hen ville. Men det var mysigt trots min "mood-breaker". ;)

24. Favoritdagdröm
Att sitta uppe på ett berg och blicka ut över landskapet.

25. Favoritdröm
Om det är nattlig dröm som det syftas på så kan jag knappast säga att jag har någon favorit. Jag drömmer så jävla konstigt, vissa morgnar när jag vaknar känner jag mig helt slut i huvudet för att jag drömt så jävla mycket konstigt. Om vi skulle säga favoritdröm som i vad jag drömmer om att göra i mitt liv så skulle det nog vara att forska, upptäcka något häftigt inom biotekniken, få Nobelpris och sedan leva på pengarna och sätta mig till ro genom att öppna en liten butik med tillhörande café, på fritiden skulle jag lära mig spela fiol och bli mycket bra på det.

26. Favoritkroppsdel
Visserligen är de två, men jag kan liksom inte välja bara en av dem. Ögonen.

27. Favoritårstid
Vår. Eller nej, sommar. Eller höst kanske. Inte vinter. Jag skulle nog säga den årstid när det inte är säkert om det är vår eller sommar, när det verkar skifta enormt från dag till dag. Jag gillar värme (men inte hetta) och vind (men inte storm). Jag ogillar snö och regn.

28. Favorihögtid
Valborgsmässoafton. För då firar vi våren. Jag gillar inte vintern.

29. Favorireligion/-livsåskådning
De jag tycker är mest spännande ur ett historiskt perspektiv är asatron och grekisk mytologi. Den religion jag skulle kunna tänka mig att konvertera till om jag skulle bli tvingad att konvertera till någon religion skulle nog vara buddhismen. Dock föredrar jag det som amerikanska ateister brukar kalla för "the Believe in Science" (alltså, ursäkta att jag nästan drar alla över en kam nu, men ta en titt på DNews eller I Fucking Love Science så kommer du förstå vad jag menar). Min favoritlivsåskådning är min egen livsåskådning, typ ateism.

30. Favoritskämt
Det var en gång två morötter som var ute och flög, så sa den ena:
- Se upp för helikoptern.
Och den andra svarade:
- Vilken heli-chop-chop-chop...

31. Favorittid på dygnet (morgon, kväll osv)
Eftermiddag / tidig kväll, runt 18-tiden.

32. Favoritägodel
Jag vet inte. Uppriktigt, jag har  inte en blekaste aning. Jag har för mycket saker helt enkelt.

33. Favoritsysselsättning (på fritiden)
Umgås med någon av mina närmaste vänner. Att diskutera vårt fucked up-samhälle med dem över en middag eller fika.
 
34. Favoritmänniska
Även om de flesta som känner mig nog skulle tro att jag inte gillar några människor alls så är det faktiskt inte så. Även om det finns väldigt många människor som jag ogillar så finns det också människor som jag gillar. Men favoritmänniska, det är svårt. Kanske min partner, eller någon av mina närmaste vänner.
 
35. Favoritställe
En stor sten i en skog strax utanför Uppsala. Alternativt Hågadalen i Uppsala.
 
36. Favoritsmärta
Träningsvärk.
 
37. Favoritklädesplagg
I somras köpte jag ett plagg som är supernice att strosa runt i hemma under lediga dagar. Det är som ett par riktigt stora haremsbyxor, men det går även att dra upp dem så att de blir som en byxdress (ser alltså lite ut som en klänning men som bara har hål för benen och inte är helt öppen liksom). Svart är den. Supernice!
 
 
Tack till Linnea, Darling och Alva Willkrans för era förslag på områden.

Vad är GMO och hur fungerar det?

 
Efter mitt inlägg om svar på tal mot anti-GMO-argument blev jag rätt ifrågasatt via mail, facebook-meddelanden och liknande. De som ifrågasatte påstod bland annat att de var mer pålästa än jag eller att jag inte var påläst alls* och inte visste vad GMO är för något. Något sa också att i djurförsök så har det visat sig att GMO ger missbildningar. Därför tänkte jag förklara lite mer noggrannt vad GMO är och vad det innebär.
 
Först tänkte jag dock ta det här med att GMO har visat på missbildningar i djurförsök. Det har gjorts väldigt många djurförsök gällande GMO, de flesta har visat på att det inte är GMO:t i sig som är problemet utan att det beror på vad för GMO det gäller. De studier som har visat att det är GMO:t i sig som är problemet har inte varit ordentliga studier, utan de har haft väldigt mycket bias. Jag läste bland annat en studie** där forskarnas utgångspunkt var "GMO är farligt för hälsan" och där de använde tre grupper av råttor. Den första gruppen av råttor (120 råttor) fick enbart GM-majs, den andra gruppen (kontrollgruppen, 20 råttor) fick vanligt råttfoder och icke-GM-majs, den tredje gruppen (60 råttor) fick vanligt råttfoder och GM-majs. De som åt enbart GM-majs fick så småningom cancer. Alla tre grupper av råttor fick njurproblem. Tror ni att det var GMO:t som orsakade cancer i dessa råttor? Ni tror inte det kan ha berott på till exempel näringsbrist? Jag menar, de fick bara majs. Och vatten att dricka, visserligen. En peer review på studien visar att studien även bevisade att vatten kan ge cancer, utifrån hur de satt upp experimentet. Sen att den minsta gruppen (20 råttor) är kontrollgruppen är jättemärkligt. Kontrollgruppen borde vara lika många som de andra grupperna (alla grupper borde egentligen vara lika stora om vi ska kunna säga något specifikt), kontrollgruppen är endast en tiondel av alla råttor som var med i experimentet. Det här är den mest kända studien som visar på att GMO inte skulle vara bra för hälsan, och den är extremt bristfällig.
 
Om ni vill läsa studier som visar på att GMO inte är hälsovådligt så finns det supermånga artikar om det här (obs xls-fil) och ni kan läsa om sammanställningen av artiklarna här och här.
 
Studier åsido, nu ska jag förklara vad GMO egentligen är för något och vad det innebär.
 
GMO står för Genetiskt modifierade organismer (på engelska Genetically Modified Organisms). Det är alltså organismer som är genmodifierade. Om du syftar på en GMO som är en gröda kan du säga "GM-gröda" eller GMO som är ett djur kan du säga "GM-djur" och såvidare.
 
En organism är något som lever, alltså något som är uppbyggt av en eller flera celler. De organismer som är kända (alltså de organismer som finns på jorden) är eukaryoter (djur, växter, svampar, amöbor, kromalveolater, rhizaria och excavata), bakterier och arkéer. Sen huruvida virus är levande (alltså organismer) eller ej tvistas det om då de tyyyp är celler, men inte uppbyggda på samma sätt som någon av de andra organismerna. Vi människor är djur (ifall någon skulle ha missat det).
 
Alla organismer har genetisk material i form av DNA och/eller RNA. DNA är vanligare och mer stabilt än RNA. DNA:t är uppbyggt av kvävebaser. Det finns fyra sorters kvävebaser, dessa heter adenin, tymin, cytosin och guanin, förkortat A, T, C och G. Se det som att DNA-alfabetet har endast fyra bokstäver. Våra gener är uppbyggda av dessa kvävebaser. För att förenkla det kan vi säga att generna är ord som är skrivna med DNA-alfabetet. DNA:t finns i våra celler, och där finns det även olika molekyler som kan läsa av DNA:t, förenklat är det alltså molekyler som kan läsa DNA-alfabetet och översätta det till cellspråk, så att cellen vet vad den ska göra med informationen (till exempel att skapa hormoner).
 
Vi människor kan också läsa DNA, fast inte på samma sätt läs-molekylerna i cellerna gör. När vi människor läser DNA så kallar vi det att sekvensera DNA. Det finns många sätt att sekvensera DNA, bland annat med hjälp av datorer, andra maskiner eller rent kemiska processer. Sekvenseringen sparas sedan i en databas, alltså i en dator där information kan lagras och som andra datorer kan komma åt. Sekvenserna är i form av bokstäverna A, T, C och G, i den ordningen som de motsvarande kvävebaserna satt i den cell som sekvenserats. Vissa kombinationer av A, T, C och G skapar gener medan andra bara är (eller verkar vara) random och inte (verkar) gör(a) något speciellt. Generna är det vi tycker är intressant för genmodifiering.

Det finns gener som alla, eller nästan alla, organismer har. Ett exempel på en sådan gen (eller ja, protein från en gen egentligen) är ribos-5-fosfatisomeras (Rpi), den har samma funktion i alla organismer som den finns i, men den ser liiite annorlunda ut i varje organism. Det är oftast inga stora förändringar mellan olika organismers Rpi, det kan till exempel vara en kvävebas ("DNA-bokstav") som är annorlunda, att det har försvunnit en kvävebas eller att det har tillkommit en kvävebas, vilket kallas för mutation. Men trots att Rpi har samma funktion i alla organismer så kanske den inte fungerar exakt likadant i alla organismer. Det kan vara en kvävebas som ser annorlunda ut i två olika organismer, och som ger samma resultat, men vägen dit kan vara annorlunda eftersom det inte var samma kvävebas. Kanske är det rent av så att Rpi i den ena organismen är mycket mer stabilt än Rpi i den andra organismen. Det vi kan göra då är att titta på DNA-sekvensen på den organismen med mer stabilt Rpi och göra en mutation i den andra organismen så att den får lika stabilt Rpi. De mest simpla genmodifieringar är att endast byta ut, ta bort eller lägga till en kvävebas.
 
Det går även att göra större genmodifieringar än såhär. Det går till exempel att ta en gen som vi hittar i en fisk och sätta in i en jordgubbe. Av detta skapas ingen Frankenfruit, som är ett uttryck jag hört en del i engelsktalane sammanhang, utan det som skapas är en helt normalfungerande jordgubbsplanta som har en genetisk skillnad från sin(a) förälderplanta/-plantor. Om vi säger att genen vi tog kom från en fisk som klarar av köld väldigt bra och att det är egenskapen vi ville ge till jordgubben så är det den egenskapen jordgubben kommer att få. Genen den får från fisken gör inte jordgubben till en fisk eller delvis en fisk eller ens ger jordgubben en fiskgen. Det spelar ingen roll varifrån vi tar DNA:t, det är själva sekvensen vi är ute efter, det är sekvensen som ger egenskapen. Det går oftast lika bra att göra en gen på syntetisk väg om vi känner till genens DNA-sekvens, men det kan vara enklare att ta genen från en annan organism. Om du tycker att det är svårt att förstå att genen vi tar från en fisk inte är en fiskgen utan rätt och slätt bara en gen kan du tänka på vatten. Oavsett om vattnet kommer från himlen, marken, kranen eller en växt så är det fortfarande vatten, det blir liksom inte växtvatten eller himmelvatten bara för att vattnet bildades där, det är fortfarande exakt samma vatten (divätemonoxid, eller H2O, på kemispråk). Jag kan ta något annat exempel också om du inte skulle tro på mig. Vi kan ta gluten som exempel. Oavsett om det är gluten direkt från vetet/kornet/råget, från vete-/korn-/rågmjöl eller från bröd bakat på vete/korn/råg så är det fortfarande samma gluten. Det blir inte brödgluten för att det finns i bröd, det är fortfarande bara gluten. På samma sätt är det inte olika sorters gluten för att det kommer från vete, korn eller råg. Det är samma molekylsammansättning oavsett var den finns. Finns hur många exempel som helst på detta, salt (NaCl), sackaros, klorofyll (den gröna färgen i växter), cellulosa och så vidare. En gen är bara en gen, inte en "fiskgen" eller "människogen", för vilken gen som helst skulle kunna uppstå i vilken organism som helst (det är det som kallas evolution).
 
När det kommer till GMO så är det förresten en annan sak som också är väldigt viktigt att förstå. Det handlar inte om att förändra någon befintlig organism. Det handlar om att förändra en organisms "första" cell. Om vi skulle göra det på djur (av etiska aspekter händer det väldigt sällan att någon gör GM-djur, men det har förekommit, ett exempel är fårklonen Dolly) så skulle vi förändra ägget, antingen före eller efter befruktning av det. Det är alltså innan organismen ens har blivit något, innan den är något annat än en enda liten ovetande cell, mens om du vill vara krass. När det däremot gäller bakterier eller arkéer, som är encelliga organismer, så kan genmodifiering göras när som helst i dess livscykel eftersom de egentligen inte åldras. När det kommer till växter så sker genmodifiering på endast ett fåtal celler i en petriskål. Det lustiga med växter är att oavsett varifrån växten vi tar celler så kan de utvecklas till fullständiga växter om de hålls under rätt förhållanden.
 
Så nu när vi vet biologin bakom GMO, finns det några risker med GMO? Ja, självklart finns det risker. Jag menar, vad finns det inte risker med? Gällande att det kan gå fel i processen och vi skapar något som får allvarliga genetiska sjukdomar är det dock vääääldigt liten risk att det sker. Medan det är mycket stor risk att det sker med vanlig växtförädling och avel (vanlig korsning av växter eller djur av samma ras/motsvarande). Orsaken till att det så ofta sker med växtförädling eller avel är för att vi inte ser i förväg vilka egenskaper växten eller djuret kommer att få, vi bara hoppas på att det ska bli de egenskaper vi önskar. Och visst, vi kanske får de egenskaper vi önskar, men då kan det ändå ha uppstått en genetisk sjukdom på något annat ställe i växternas eller djurens DNA eftersom vi inte bara förändrar den genen vi önskar förändra utan hela deras genom (DNA) korsas. När vi genmodifierar vet vi precis vad det är som kommer att förändras. GMO är en mycket kontrollerad form av förädling/avel.
 
Finns det några andra risker? Ja, det går att utnyttja systemet. Till exempel är det idag tillåtet att ta patent på gener. Ja du hörde rätt, det går att ta patent på gener. Det här tycker jag är fruktansvärt. Det borde inte gå att ta patent på gener. Om du till exempel tar patent på en gen du själv skapat i ett lab, men så finns samma gen i alla vattenlevande djur, innebär det att du äger den genen i alla dessa vattenlevande djur? Ja, typ så. Du kan i alla fall hävda din rätt till att ingen annan ska få använda den genen oavsett vilken organism de tar dem ifrån. Det går också att hävda din rätt till någon annans gener om det var du som upptäckte dem. Ett skräckexempel på detta är HeLa-celler, som kommer från en cancersjuk person som hette Henrietta Lacks, hon hade inte rätt att säga att de inte fick använda hennes celler i forskning. Och visst att det har varit superbra för forskningen att de haft dessa celler, men lite läskigt att du inte kan hävda rätten till ditt eget DNA. Patent på gener är skit och borde förbjudas. Hade jag suttit vid makten så hade det varit förbjudet redan.
 
Hur är det med att vissa GM-grödor har gener som tål bekämpningsmedel då? Ja, det finns tyvärr sådant, jag fattar inte varför det är godkänt, men det finns. Vanligast är Roundup Ready crops som tål bekämpningsmedlet Roudup. Det innebär att vi i princip kan spruta hur mycket bekämpningsmedel som helst på dessa grödor för att de inte ska bli uppätna av skadedjur eller ogräs ska växta mitt bland maten. Inte speciellt bra för varken miljö eller hälsa att bespruta en massa. Dock finns det en variant av detta, att sätta in insekticider i växter, att alltså göra så att insekter inte vill äta växten istället för att bespruta växten med sådant som insekter inte vill äta. Det riktigt positiva med denna metod är att bekämpningsmedel inte sprids i naturen och mindre mat behöver slängas. Tipptopp för miljön! Men hur är det för hälsan? Att bespruta växter med bekämpningsmedel är väääldigt mycket sämre för hälsan än att sätta in gener i växter så att de skapar insekticider. Sen beror det mycket på vad det är för insekticider vi sätter in. Vilken organism tar vi det ifrån? Hur fungerar egenskapen i den organismen? Är vi människor känsliga mot den egenskapen i den organismen? Hur ser insekticiden ut rent kemiskt? Det som finns idag på den här fronten kallas för Bt-grödor, uppkallat efter bakterien Bacillus thuringiensis som genen med insekticiden kommer ifrån. Bt är hårda pyttesmå kristaller (ungefär 1 mikrometer i storlek) som fungerar som så att den endast kan lösas upp i (vissa) insekters magar, den kan över huvud taget inte lösas upp i andra djurs magar. Inuti Bt finns själva toxinet, som alltså endast kommer ut ur Bt om den löses upp inuti en insektsmage. När den kommer ut i insektens mage så blir insekten sjuk och låter bli att äta mer av den gröda den fick det av. Bt kan inte spridas från en insekt till en annan och när en insekt med Bt i sig dör så har det gått så pass långt för Bt-sporerna att allt toxin är förbrukat, så giftet kommer inte ut och sprids i naturen.

Men är det inte dåligt för den biologiska mångfalden om vi använder Bt-grödor? Att bespruta växter kan vara dåligt för den biologiska mångfalden. Det fina med Bt-grödor är att insekterna inte dör rubb och stubb, det kan ta två veckor innan en insekt dör för att den fått i sig Bt, så i de flesta fall hinner den föröka sig innan den dör. Sen kan vi förstås fundera på det här med att bina dör, beror det på Bt? Bt skadar visserligen bin om de äter det, men nej, bin äter nektar, pollen och honung. Bin äter inte grödor. Bt finns i grödors fruktkött och gröna delar (stam, blad osv), inte i nektar, pollen och honung. Bina dör delvis på grund av besprutning av grödor och delvis på grund av en svampinfektion som härjar. Bt-grödor är inte besprutade eftersom de inte behöver vara besprutade.
 
Sen finns det också massor med positiva saker med GMO. Förutom att vi kan skapa grödor som inte behöver besprutas och samtidigt inte är gifitga för någon, utom vissa sorters insekter, det vore superbra för miljön om det fanns ännu mer eftersom det besprutas fruktansvärt mycket idag. Sen kan vi ge grödor olika näringsgivande egenskaper, som till exempel Golden Rice, ett ris som innehåller betakaroten (det ämne som i kroppen blir A-vitamin, vilket är en livsnödvändig vitamin), som det är stor brist på i många fattiga länger.

Slutsatsen av detta är att det finns både för- och nackdelar med GMO, alltså borde det finnas restriktioner och regler kring GMO, men det borde absolut inte förbjudas. Dessutom är GMO en kontrollerad form av växtförädling och avel, vilket vi människor har hållit på med sedan urminnes tider utan att veta vad vi höll på med.

Som avslutning på det här inlägget vill jag att ni tar en titt på vad Neil deGrasse Tyson har att säga om GMO och att vi människor har hållit på med växtförädlig och avel under hundratals år.
 
Neil deGrasse Tyson om GMO och förädling
 
Om ni orkar kan ni även läsa detta, om studien där de undersökt hur GMO har påverkad djurs hälsa de senaste 18 åren.
 
 
* Ett urval av mina meriter: Biologi breddning genetik, Cellbiologi, Biologisk mångfald – mönster och processer, Bioinformatisk strukturbiologi, Mikrobiologi, Genomik – experimentella metoder, Bioteknisk metodik, Protein Engineering.
* Séralini-studien, ni kan läsa om den här, här och här.

Svar på tal om GMO

 
När du säger till mig att du vill förbjuda GMO så undrar jag, när såg du senast en banan med frön? När såg du senast en majskolv som endast hade en rad majskorn? När såg du senast en höna som inte lade ägg nästan varje dag? Jag ska nu hjälpa dig att förstå dina egna argument emot GMO, för du verkar inte själv förstå vad du säger när du säger att du vill förbjuda det.
 
"GMO är inte naturligt!"
Vad är naturligt idag? Om du bara ska äta naturliga saker så kommer du att få leva på svamp som du plockat i skogen. I princip allt annat är förädlat eller avlat av människan. Ja, även gurkan, kossan, bönan, vindruvan och löken. Försök komma på något som inte är förädlat eller avlat. Kom sedan tillbaka till mig och säg att du ska leva på den enda näringskällan. Den största orsaken till att du är anti GMO är för att du inte förstår hur det fungerar. Du tror att det är farligt för att du inte förstår hur det fungerar. Du vill inte ens förstå att bananen, majsen, hönan, broccolin, äpplet, paprikan och allt annat som finns i mataffären aldrig såg ut sådär innan vi människor kom och lade oss i. Växtförädling har skett i flera århundrandes tid, men du sätter dig inte emot växtförädling, för du tycker att den majsen du köper i affären är naturlig, för det är den enda majs du har sett.
 
"Att hålla på med GMO är att leka Gud!"
Så du menar att hålla på med GMO är att leka Gud till skillnad mot andra former av växtförädling och avel? Växtförädling och avel är lika mycket att leka Gud som GMO är.
 
"Vetenskap och forskning är läskigt. Vi kan inte lita på forskarna!"
Vem ska vi då lita på? Om vi inte litar på den som vet hur celler fungerar, hur DNA fungerar, hur plasmider fungerar (Vet du ens vad plasmider är?), vem ska vi då lita på? Någon som har en magkänsla av hur det fungerar?
 
"Växtförädling och avel är långsamma processer. GMO sker så snabbt att vi inte vet vad som kommer att hända."
Då undrar jag om du ens förstår att vi inte har en aning om vad vi gör när vi håller på med växtförädling eller avel. När vi håller på med växtförädling och avel så är det vi är ute efter att förändra och förbättra något efter dess utseende, inte efter dess gener. Vi bryr oss inte om hur dess gener ser ut och vi tittar inte på dess gener över huvud taget. Det kan skapa stora genetiska problem för det vi förädlar eller avlar. De flesta renrasiga hundar har någon genetisk sjukdom, som ett exempel. Med GMO är det istället möjligt att se problemen i förväg och därmed leta efter någon annan lösning på något vi vill skapa. GMO är en kontrollerad form av förädling.
 
"Men hur skulle GMO kunna vara bättre än förädling och avel?"
Eftersom GMO är en kontrollerad form av förädling så är det ganska självklart bättre än vanlig förädling. Förädling är inte kontrollerat nästan alls, det går att göra nästan vad du vill egentligen, bara att det tar längre tid att göra det.
 
"Men med GMO kan vi sätta in en fiskgen i en växt! Det är fel och farligt!"
Det går i vissa fall att ta en gen från en sorts organism och sätta den i en annan sorts organism. Dock kommer inte en växt att få fisk-DNA om vi sätter in en gen vi har tagit från en fisk. DNA är universellt, allt DNA är uppbyggd på samma sätt. Det finns fyra olika sorters DNA-byggstenar som kallas för kvävebaser. Kvävebaserna är adenin, tymin, cytosin och guanin, förkortat A, T, C och G. Alltså har "DNA-alfabetet" endast fyra bokstäver. Samma fyra bokstäver i alla levande organismer på hela jorden. Bara för att vi tar några kvävebaser från en fisk och sätter i en växt betyder det inte att växten får fisk-DNA. Växten kommer att ha sitt eget DNA, enda skillnaden är att den fått några nya kvävebaser i en viss kombination så att det skapar en ny egenskap hos växten. Egenskapen kommer inte att vara en fiskegenskap eller ens ha med fisken att göra.
 
"Du är hjärntvättad!"
Nej, jag vet bara hur GMO fungerar, till skillnad från dig. Att jag är för GMO betyder heller inte att jag inte tycker att vi ska ha restriktioner. Självklart ska vi ha restriktioner, för annars skulle folk kunna skapa farliga saker. Men GMO i sig är inte farligt. Att säga att all GMO är farlig är som att säga att alla äpplen är gula.
 
"GMO är dåligt för miljön eftersom vi leker med den biologiska mångfalden."
För det första så är mycket GMO sterilt, för att vi gjort dem sterila så att de inte ska spridas. GMO som inte är steril har det forskats väldigt mycket på för att den inte ska bli ett problem med mångfalden. Några företag har satt in gener i sina GM-grödor så att de ska tåla bekämpningsmedel, vilket förstås är väldigt dåligt och något som kan äventyra den biologiska mångfalden. Men bekämpningsmedel äventyrar den biologiska mångalden oavsett vad som besprutas, det spelar ingen roll om det är just GMO som besprutas, problemet är själva besprutningen. GMO ska regleras så att det inte ska vara lagligt att sätta in bekämpningsmedelsresistenta gener i växter.
 
"Men GMO dödar insekter, möss och andra skadedjur som äter av dem, det är visst att leka med mångfalden!"
Nej. Besprutade grödor dödar insekter, möss och andra skadesjur som äter av dem. All GMO är inte besprutad. Välj ekologiskt om du är rädd för att störa mångfalden.
 
"Fast GMO är ju inte ekologiskt."
Nej, idag räknas GMO inte som ekologiskt just för att så många personer är emot det utan att veta vad det innebär. Om vi reglerade så att det var förbjudet att sätta in bekämpningsmedelsresistens i GM-grödor samt inte besprutade GM-grödor så hade det varit lika ekologiskt som vilka andra grödor som helst som inte besprutades.
 
"Okej, jag är övertygad nu om att GMO inte är farligt. Men GMO behövs inte, det är bara onödigt."
Idag använder vi människor alldeles för mycket av jordens resurser. GMO skulle bland annat kunna rädda många svältande eller personer med näringsbrist, alltså behövs det. Fast i och för sig är det väl bra om människor dör eftersom vi då inte behöver använda lika mycket av jordens resurser? Dock, de som dör i svält är inte de som använder den största delen av resurserna.
 
 
Är du fortfarande emot GMO?
 

Imorgon är det val

 
Har ni bestämt vad ni ska rösta på?
 
Eller om ni inte har rösträtt, vet ni vad ni hade röstat på om ni haft rösträtt?
 
Jag har bestämt mig. Det blir rosa och grönt.
 

Om att smutskasta F!

 
Jag vet inte om ni har märkt det, men på senare tid har F! (Feministiskt initiativ) blivit ganska smutskastade av personer som läser in massa saker i det som F! säger.
 
Det är valtider och alla gör så mycket de kan för att smutskasta de partier som de inte håller med. Att förvränga sanningen är inte helt ovanligt. "De sa att de skulle göra såhär!" låter det, speciellt om de lite nyare partierna eller partier som tar till extrema verktyg för att inte tappa röster. F! är ju ett av de lite nyare partierna, så de får uppleva en del skit förstås, allt de säger ska tolkas och misstolkas.
 
Om du har läst den här listan så borde du även läsa detta svar på tal. Och om du inte håller med allt så kan jag säga att nä, det gör inte jag heller, men jag kommer att rösta på F! ändå. Närmare bestämt kommer jag rösta på F! i valet till riksdagen, för när rasismen blir större i Europa (om du inte tycker det är så illa i Sverige, kolla på till exempel Frankrike, eller varför inte vårt grannland Danmark?) så tycker jag att det är extra viktigt att vi kämpar för allas lika värde. För att göra det behövs bland annat F! i riksdagen, enligt min mening. Mer exakt kommer jag faktiskt till och med att kryssa ett namn, det blir en Kajsa Lindqvist som jag egentligen inte vet riktigt vem det är, men det står bra information om hen här.
 
I kommun- och landstingsval har jag inte riktigt bestämt mig ännu vad jag ska rösta på, men troligtvis blir det MP (Miljöpartiet) då de har väldigt många bra förslag för min kommun och landsting (Uppsala). Med detta vill jag säga att du kan rösta precis som du vill, du behöver inte rösta på samma parti i alla tre valen (riksdag, kommun och landsting), vilket är jättebra eftersom olika sorters frågor är olika viktiga på olika nivåer.
 
Politik är så kul och intressant! Glöm inte att rösta på söndag (om du har rösträtt)!
 

För eller emot?

 
Feminism
För.
 
Hen
För.
 
Ett tredje juridiskt kön
För.
 
Avskaffa juridiskt kön
Ännu mer för.
 
Pedofili
Emot utövandet av det men är inte emot att personer kan känna en sådan attraktion.
 
Tidelag
Emot utövandet av det men är inte emot att personer kan känna en sådan attraktion.
 
Prostitution
Emot.
 
Abort
För.
 
Latexkondomer
Emot. Latex är en allergen som kan skapa problem för resten av livet om du exponeras för mycket för den.
 
Kosmetiska operationer av barn
Emot.
 
Djurtester av kosmetika
Emot.
 
Djur på cirkusar
Emot.
 
Monarki
Emot, men det borde ändå finnas någon som "konstant" representerar Sverige och som inte tillhör något politiskt läger, dock bör rollen inte ärvas.
 
GMO
För, men det ska finnas restriktioner.
 
Kärnkraft
För, till dess att vi har hunnit bygga ut vind-, våg-, vatten- och solkraft.
 
Kolkraft
Emot. Detta bör avvecklas omgående.
 
Köttkonsumtionen som den ser ut idag
Emot. Nästan så att det borde ransoneras så att det bara var tillåtet att äta max 200 gram i veckan.
 
O-ekologiska animalier
Emot, borde inte finnas alls tycker jag.
 
Vegetarisk mat i skolan
För.
 
Alkohol
Emot i det stora hela, men okej med i mindre mängder.
 
Droger (för icke-medicinskt bruk)
Emot.
 
Rökning
Emot.
 
Tobak
Emot i det stora hela, men okej med i icke rökform.
 
Homeopati
Emot. Det finns inte. Folk är dumma i huvudet och tror blåögt på saker de inte förstår.
 
Microvågsugnar
För. Mycket bättre för miljön än ugn/spis. Och nej, det är humbug att de skulle komma farlig strålning från dem.
 
Cykelhjälm
För. Alla borde ha en.
 
Lag på cykelhjälm
För. Många cyklister har inte körkort och har inte ens koll på trafikreglerna, de bara kör rakt ut. Ett under att inte fler cyklister dör i trafiken.
 
Bälten på bussar
För.
 
 
Något ni vill diskutera?

RSS 2.0