Trans, cis eller något däremellan
De flesta i vår värld föds som cispersoner. Några föds som trans och några som inter.
En person som är cis har ett könsrelaterat psyke som passar den kroppen. Alltså en person som både biologiskt och psykiskt sett är kvinna eller en person som både biologiskt och psykiskt sett är man.
En person som är trans har inte ett könsrelaterat psyke som passar kroppen. Det kan vara en man som har ett kvinnopsyke eller en kvinna som har ett manspsyke.
Hur är det då med intersexuella? Det finns två stora huvudgrupper av intersexualism; de som föds till ett mellanting mellan man och kvinna samt de som föds till varken man eller kvinna. Jag har länge funderat över om en intersexuell person kan vara cis eller trans, hela begreppet blir då plötligt mycket flummigt. Dock finns det ett alternativt sett att se på det. En intersexuell person måste, som alla andra svenska medborgare, välja ett juridiskt kön. De måste välja "att vara" antingen man eller kvinna. Om en intersexuell person juridiskt sett är kvinna så skulle hen vara cis om hen känner sig som kvinna, om personen känner sig som man skulle den vara trans. Juridiskt sett.
Hur är det i verkligheten? Jag vet inte hur intersexuella ser på sig själva, det är inget som jag kan uttala mig om. En del kanske ser på sig som en hen, snarare än en han eller hon.
Anledningen till att jag skriver om detta är för att jag är blivande biotekniker och tycker att kromosomala avvikelser är mäkta intressant. Jag skulle tycka att det vore jätteintressant att träffa en intersexuell person och veta om att personen är intersexuell. För något som borde höra till allmänbildningen är att mellan 0,5 och 1 % av Sveriges befolkning är intersexuella. Det betyder att över 45000 personer i Sverige är intersexuella, jag lär någon gång ha träffat en intersexuell person som jag då antog var något annat än vad hen var. Många intersexuella ser inte ett dugg androgyna ut utifrån. Oftast brukar läkare avgöra vilket kön som det intersexuella barnet troligtvis kommer att likna mest när hen växt upp, men det är aldrig 100% säkert.
För ett tag sedan såg jag en engelsk dokumentär om intersexuella barn och ungdomar. Då var det en kvinna med i programmet, en kvinna som precis blivit mor till ett intersexuellt barn. Eftersom läkaren sa att barnet troligtvis skulle se mest kvinnlig ut vid puberteten så valde kvinnan att operera sitt barns underliv så att barnet skulle bli en kvinna. Jag tyckte det var mycket konstigt att de kunde göra så, tänk om barnet sedan skulle bli mer lik en man vid puberteten, då skulle det bli helt knasigt ju. Eller om barnet visar sig vara trans, då var ju operationen ganska onödig. Kanske barnet till och med skulle ha varit stolt över att vara inter, då skulle operationen också ha varit onödig.
Jag tycker att det är hemskt hur det idag går att bestämma över andra människors kroppar. Min kropp, min egendom, jag gör vad jag vill med den, ingen får göra något med den som jag inte vill.
Härom dagen skrev Zäta ett inlägg på sin blogg gällande transsexualism och att bli fråntagen en möjlighet. Att skaffa barn kanske inte är en rättighet, men det betyder väl ändå inte att möjligheten skall tas ifrån en om möjligheten finns. För att genomgå könskorrigering så krävs idag att du är steril. Även om du är transsexuell och har en partner och ni vill ha barn någon gång i framtiden så får ni inte skaffa biologiska barn, bara för att någon vill sitta och bestämma över din kropp och de bestämmer att du får välja mellan att må dåligt för att du föddes i fel kropp eller att må dåligt för att din möjlighet till att skaffa barn tas ifrån dig.
Jag har en sak till att säga idag, det är att jag skulle vilja lyfta en fråga för alla som är trans och inter. Frågan om ett tredje kön. För mig ter det sig lokiskt att ha tre kön. Hon, han och hen. Under kategorin hon sätts alla som föds som kvinna, under kategorin han sätts alla som föds som män och under kategorin hen sätts alla som föds som inter. Kategorin hen ska också vara för de som håller på att genomgå en könskorrigering och när könskorrigeringen är färdig ska personen juridiskt sett bli det hen eftersträvade.
Varför jag anser att det är bättre med ett tredje kön istället för att ta bort juridiskt kön överhuvudtaget är för att vissa saker skiljer sig mellan kvinnor och män rent kroppsligt. En kvinna och en man får till exempel olika symptom på vissa sjukdomar och åkommor. Fertila kvinnor får heller inte donera blod lika ofta som män eftersom de skulle kunna få järnbrist om de donerar för mycket blod.
Fast är det rättvist egetnligen? Kanske vi ska avfärda kön helt och isället låta det stå vad vi har för könskromosomer; XX, XY, XXY, X, XYY eller något annat och sedan en notering ifall personen har genomgått könskorrigering. Jag vet inte vad transpersoner skulle tycka om det, men det skulle säkerligen fungera bättre i tullen än om någon har K/F på passet och skägg i hela ansiktet.
En person som är cis har ett könsrelaterat psyke som passar den kroppen. Alltså en person som både biologiskt och psykiskt sett är kvinna eller en person som både biologiskt och psykiskt sett är man.
En person som är trans har inte ett könsrelaterat psyke som passar kroppen. Det kan vara en man som har ett kvinnopsyke eller en kvinna som har ett manspsyke.
Hur är det då med intersexuella? Det finns två stora huvudgrupper av intersexualism; de som föds till ett mellanting mellan man och kvinna samt de som föds till varken man eller kvinna. Jag har länge funderat över om en intersexuell person kan vara cis eller trans, hela begreppet blir då plötligt mycket flummigt. Dock finns det ett alternativt sett att se på det. En intersexuell person måste, som alla andra svenska medborgare, välja ett juridiskt kön. De måste välja "att vara" antingen man eller kvinna. Om en intersexuell person juridiskt sett är kvinna så skulle hen vara cis om hen känner sig som kvinna, om personen känner sig som man skulle den vara trans. Juridiskt sett.
Hur är det i verkligheten? Jag vet inte hur intersexuella ser på sig själva, det är inget som jag kan uttala mig om. En del kanske ser på sig som en hen, snarare än en han eller hon.
Anledningen till att jag skriver om detta är för att jag är blivande biotekniker och tycker att kromosomala avvikelser är mäkta intressant. Jag skulle tycka att det vore jätteintressant att träffa en intersexuell person och veta om att personen är intersexuell. För något som borde höra till allmänbildningen är att mellan 0,5 och 1 % av Sveriges befolkning är intersexuella. Det betyder att över 45000 personer i Sverige är intersexuella, jag lär någon gång ha träffat en intersexuell person som jag då antog var något annat än vad hen var. Många intersexuella ser inte ett dugg androgyna ut utifrån. Oftast brukar läkare avgöra vilket kön som det intersexuella barnet troligtvis kommer att likna mest när hen växt upp, men det är aldrig 100% säkert.
För ett tag sedan såg jag en engelsk dokumentär om intersexuella barn och ungdomar. Då var det en kvinna med i programmet, en kvinna som precis blivit mor till ett intersexuellt barn. Eftersom läkaren sa att barnet troligtvis skulle se mest kvinnlig ut vid puberteten så valde kvinnan att operera sitt barns underliv så att barnet skulle bli en kvinna. Jag tyckte det var mycket konstigt att de kunde göra så, tänk om barnet sedan skulle bli mer lik en man vid puberteten, då skulle det bli helt knasigt ju. Eller om barnet visar sig vara trans, då var ju operationen ganska onödig. Kanske barnet till och med skulle ha varit stolt över att vara inter, då skulle operationen också ha varit onödig.
Jag tycker att det är hemskt hur det idag går att bestämma över andra människors kroppar. Min kropp, min egendom, jag gör vad jag vill med den, ingen får göra något med den som jag inte vill.
Härom dagen skrev Zäta ett inlägg på sin blogg gällande transsexualism och att bli fråntagen en möjlighet. Att skaffa barn kanske inte är en rättighet, men det betyder väl ändå inte att möjligheten skall tas ifrån en om möjligheten finns. För att genomgå könskorrigering så krävs idag att du är steril. Även om du är transsexuell och har en partner och ni vill ha barn någon gång i framtiden så får ni inte skaffa biologiska barn, bara för att någon vill sitta och bestämma över din kropp och de bestämmer att du får välja mellan att må dåligt för att du föddes i fel kropp eller att må dåligt för att din möjlighet till att skaffa barn tas ifrån dig.
Jag har en sak till att säga idag, det är att jag skulle vilja lyfta en fråga för alla som är trans och inter. Frågan om ett tredje kön. För mig ter det sig lokiskt att ha tre kön. Hon, han och hen. Under kategorin hon sätts alla som föds som kvinna, under kategorin han sätts alla som föds som män och under kategorin hen sätts alla som föds som inter. Kategorin hen ska också vara för de som håller på att genomgå en könskorrigering och när könskorrigeringen är färdig ska personen juridiskt sett bli det hen eftersträvade.
Varför jag anser att det är bättre med ett tredje kön istället för att ta bort juridiskt kön överhuvudtaget är för att vissa saker skiljer sig mellan kvinnor och män rent kroppsligt. En kvinna och en man får till exempel olika symptom på vissa sjukdomar och åkommor. Fertila kvinnor får heller inte donera blod lika ofta som män eftersom de skulle kunna få järnbrist om de donerar för mycket blod.
Fast är det rättvist egetnligen? Kanske vi ska avfärda kön helt och isället låta det stå vad vi har för könskromosomer; XX, XY, XXY, X, XYY eller något annat och sedan en notering ifall personen har genomgått könskorrigering. Jag vet inte vad transpersoner skulle tycka om det, men det skulle säkerligen fungera bättre i tullen än om någon har K/F på passet och skägg i hela ansiktet.
Trackback
