Generiskt han, eller att anta att någon är man
Igår var jag med om två helt okopplade händelser där okända personer kallades för "han".
Ena händelsen handlade om att några skulle lägga upp en jobbannons, där de sökte en person. De pratade om denna person och vad hen skulle få för arbetsuppgifter, men de benämnde hela tiden personen som "han". Till slut så var det någon som frågade "Vad hette han sa ni?", alltså någon som trodde att personen redan var intervjuad och anställd för jobbet, endast för att de hela tiden benämnde denna okända person som "han" och "honom".
Den andra händelsen handlade om en person som skulle få en efterträdare, och någon envisades med att benämna personen för "han", trots att personen inte var känd av den som benämnde hen som "han". Den här gången var det en annan person som sa "Säg hen, du vet ju inte om det är en man". Och när personen fortsatte att säga "han" så sa en person som vill benämnas som "hon" följande "Kalla inte mig för 'han'! Det är vad du indirekt gör om du benämner alla okända som 'han'!".
Detta var alltså två helt okopplade händelser, inga personer, utom jag, var med i båda dessa sammanhang. I båda händelserna används "generiskt han".
Eller är det verkligen så? Är det verkligen "generiskt han" som används? Eller är det kanske så att dessa personer har en viss uppfattning om att de två personer som ska anställas kommer att vara män? Om de då har denna förutfattade mening, kommer det då bli större sannolikhet att de faktiskt anställer män då?
Och det är den här typen av förutfattade meningar som vi kommer runt om vi använder "hen" istället för "han" så fort vi pratar om en okänd person. Det är den här typen av förutfattade meningar som lever kvar om vi använder generiskt han. Eftersom vi då antar att alla okända personer är en man och att alla djur (utom möjligen kossor och hönor) är av hankön.
Det är till stor del på grund av "generiskt han" som mannen fortsätter att vara normen.
Kommentarer
Trackback