Mensskydd
Ni minns säkert mina inlägg om Preventivmedel och Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Där gick jag igenom alla preventivmedel och skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar som jag kunde hitta information om, för att visa på att det finns alternativ till p-piller och kondomer. Nu kommer ett till sådant inlägg, denna gång kommer det att handla om mensskydd. Här finns det också fler än vad många känner till, för de flesta har nog bara hört talas om engångsbindor och engångstamponger. Jag har delat upp mensskydden i två kategorier, extravaginala (utanför vaginan) inte intravaginala (inuti vaginan).
Extravaginala mensskydd
Engångsbinda: En engångsprodukt som är tillverkad av cellulosamaterial och plast. Läggs i trosan och fästs med det klister som finns på dess undersida. Finns med vingar (flikar på sidorna), vilka både hjälper till att hålla bindan på plats och att förebygga att trosans kanter inte får mens på sig. Finns även utan vingar. Engångsbindor bleks för att bli vita och för många kan underliven vara mycket känsliga för blekningsmedlet. En vanlig orsak till svamp i underlivet. Bör bytas var 6:e timme även om den inte är full. Kostar runt 1,50 kronor styck, en förpackning innehåller 10-50 stycken beroende på fabrikat.
Engångstrosskydd: En engångsprodukt som är tillverkad av cellulosamaterial och plast. Läggs i trosan och färsts med det klister som finns på dess undersida. Har oftast inte vingar men det finns några varianter som har vingar. Påminnner mycket om engångsbindor men har inte lika stor uppsugningsförmåga. Används oftast i kombination med andra mensskydd, till exempel tampong eller menskopp. Trosskydden bleks för att bli vita och för många kan underliven vara mycket känsliga för blekningsmedlet. En vanlig orsak till svamp i underlivet. Bör bytas minst var 6:e timme även om den inte är full. Kostar runt 1,50 kronor styck, en förpackning innehåller runt 50 stycken.
Tygbinda: Tillverkad av tyg och kan återanvändas många gånger. Läggs i trosan. Tvättas för hand eller i maskin mellan användningstillfällena. Består av minst tre lager, där det översta (det mot huden) är andande och genomsläppligt, mellanlagret är uppsugande men även andande och det undre lagret (det mot trosan) är vätskeavvisande. Tygbindor har i princip alltid vingar, då oftast med tryckknapp men det finns även de som har säkerhetsnål eller kardborreband. Går att sy själv eller köpa. Kostar ungefär 50 kronor styck att köpa.
Tygtrosskydd: Tillverkad av tyg och kan återanvändas många gånger. Läggs i trosan. Tvättast för hand eller i maskin mellan användningstillfällena. Påminner mycket om tygbindor men har inte lika stor uppsugningsförmåga och är oftast mindre (framförallt kortare) till storleken. Består av minst två lager, där det översta (det mot huden) är andande och genomsläppligt, och det nedersta (det mot trosan) är vätskeavvisande. Tygtrosskydd har i princip alltid vingar, då oftast med tryckknapp men det finns även de som har säkerhetsnål eller kardborreband. Används ofta i kombination med andra mensskydd, till exempel tampong eller menskopp. Går att sy själv eller köpa. Kostar ungefär 50 kronor styck.
Intravaginala mensskydd
Engångstampong: Oftast tillverkad av bomull. Har ett snöre fäst i ena änden för att förenkla uttaganet av den. Engångstampongerna bleks för att bli vita och för många kan vagninans slemhinnor vara känsliga för blekmedlet. Bör bytas ungefär var 6:e timma även om den inte är full, ska aldrig sitta inne i vaginan i mer än 8 timmar. Om den efter 6 timmar inte är full bör en mindre storlek eller annat alternativ till mensskydd användas för att inte torka ut vaginans slemhinnor. Har i några enstaka fall orsakat Toxic Shock Syndrome vid dålig hygienhållning i samband med tamponganvändande. Kostar runt 1,50 kronor styck, en förpackning innehåller 10-100 stycken beroende på fabrikat.
Textiltampong (cloth/fabric tampon): Tillverkad av bambu och bomull. Kan användas många gånger. Har ett snöre fäst i ena änden för att förenkla uttaganet av den. Kan sitta inne i vaginan i upp till 8 timmar. Tvättas för hand eller i maskin mellan användningstillfällena. Kostar runt 40 kronor styck.
Textiltampong (cloth/fabric tampon): Tillverkad av bambu och bomull. Kan användas många gånger. Har ett snöre fäst i ena änden för att förenkla uttaganet av den. Kan sitta inne i vaginan i upp till 8 timmar. Tvättas för hand eller i maskin mellan användningstillfällena. Kostar runt 40 kronor styck.
Mjuk tampong (cordless tampon / soft tampon): En engångsprodukt tillverkad av polyuretan eller något skummaterial. Finns två varianter, den ena som är fuktig för att lättare kunna föras in i vaginan och den andra är torr men kan göras fuktig av till exempel glidmedel om så behövs. Placeras långt in i vaginan. Kan användas vid vaginalsex utan att läcka blod och utan att vara i vägen. Skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditet. Kan sitta inne i vaginan i upp till 7 timmar. Kostar runt 10 kronor styck, en förpackning innehåller 3-9 stycken.
Naturtampong (sponge tampon): Tillverkad av en riktig havssvamp (sponge) och kan återanvändas många gånger. Trycks ihop innan den förs in i vaginan. Kan användas vid vaginalsex utan att läcka blod och utan att vara i vägen. Skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditet. Kan sitta inne i vaginan i upp till 4 timmar. För att desinifiera den innan den läggs undan till nästa mens så läggs den i en kopp med varmvatten (vattnet får inte vara för varmt) tillsammans med en matsked äppelcidervinäger eller en matsked bakpulver. Efter 10 minuter i koppen, skölj naturtampongen i vatten och lägg den att torka, helst i solljus. När naturtampongen är torr så ska den läggas i en bomullspåse fram till nästa användning. Kostar runt 50 kronor styck, en förpackning innehåller oftast 2 stycken.
Menskopp: Tillverkad av silikon, latex eller plast. Kan återanvändas många gånger, håller mellan 5 och 10 år beroende på fabrikat och hur intensiv användning. Trycks ihop eller viks innan den placeras i vaginan, dock viktigt att kontrollera att den verkligen har vikt ut sig när den väl sitter inne. Om den är svår att föra in så kan glidmedel användas, men var då noga med att använda ett glidmedel som inte förstör menskoppen. Vattenbaserat glidmedel fungerar alltid, men andra glidmedel bör du kontrollera att de inte är baserade på samma material som menskoppen. Du ska till exempel inte använda ett silikonbaserat glidmedel på en menskopp tillverkad av silikon. Menskoppen kan sitta inne i vaginan i upp till 12 timmar, sedan måste den tas ut och sköljas i vatten. De flesta menskoppar har någon form av handtag för att enklare ta ut den, det brukar oftast vara en liten pinne men det finns även modeller som har en liten knopp eller ring som grepp. För att desinifiera den innan den läggs undan till nästa mens så kokar du den. Kostar runt 200 kronor styck.
Softcup: Tillverkad av plast eller polyetenmaterial. Kan återanvändas under en hel mensvecka, sedan slängs den. Tycks ihop och förs in i vagninan. Kan sitta inne i vaginan i upp till 12 timmar, sedan måste den tas ut och sköljas med vatten. Kan användas vid vaginalsex utan att läcka blod och utan att vara i vägen. Skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditet. Kostar runt 30 kronor styck, en förpackning innehåller oftast 2 stycken.
Kommentarer
Trackback