Intersexorwhat

 

Här är ett avsnitt med Dr Phil, om slut shaming. För er som gillar Laci Green så kan jag meddela att hon är med i detta avsnitt.

 

 

 

Jag har haft fullt upp de senaste dagarna och har inte riktigt haft några idéer om saker jag vill skriva om här på bloggen. Så, eftersom jag gillar dokumentärer och tittar på dokumentärer då och då så vill jag tipsa er om en väldigt spännande dokumentär som handlar om hjärnan. Den handlar om uppmärksamhet och att vi till exempel inte kan göra flera saker saktidigt, riktigt häftigt.

 

Ni hittar dokumentären här, den finns kvar på SVT Play i 19 dagar till.

 

 

Se dessa två, berätta gärna för mig sen var gränsen till censur går

 

 

 

 

 

 

Amen kom igen SVT! Vad skulle det här vara bra för?

 

 

Idag frågade Lady Dahmer: "Är hundägare dumma i huvudet?"

 

Jag skulle vilja svara på hennes fråga. Det jag vill säga är att, ja, för det mesta är hundägare dumma i huvudet.

 

Det här med att gå med sin hund bland andra människor och inte ha den kopplad. Jag förstår inte folk som gör så. Alls. Jag har varit nära på att kliva på min grannes nyfikna chihuahua och jag har varit nära på att knocka min grannes nyfikna chihuahua med en gigantisk tvättkasse. Det är inte okej att ha en så liten hund okopplad, för även om det känns som om du har kontroll över den (bara att lyfta upp liksom) så är det inte säkert att du har det.

 

Jag har dock aldrig blivit biten av eller jagad av en okopplad hund, varken en liten chihuahua eller något större, men jag har sett andra bli det och jag har sett hundar som springit till skogs. Jag blir knäpp på personer som tänker "Nej, inte min hund, min hund skulle aldrig göra så". Jo, det kan du inte riktigt veta. Du kan inte fråga hunden vad den tänker på, vad den känner, vad den tänker göra. Ofta upptäcker du alldeles för sent att den tänker göra något. Innan du hinner reagera har din hund sprungit till skogs efter en hare, bitit en person som irriterar den eller gett sig på en annan hund.

 

Orsaken till att vi kopplar hundar är för att de har alldeles för mycket instinkter som de vill följa. Exempelvis katter går inte alls lika mycket på instikter som hundar gör, därför kan vi ha katter okopplade. Visst att det skiljer sig från hund till hund och katt till katt, men att koppla sin hund är att visa respekt för andra människor i ens omgivning. För en person som möter dig, hundägare med okopplad hund, känner inte hunden. Klart att de inte litar på hunden.

 

Sen det här med att om folk inte få träffa okopplade hundar så blir de rädda för dem. Jag skulle vilja säga att det är tvärt om. Så är det med de flesta djur. Tänk dig att du går på en äng och plötsligt står en kalv bredvid dig. Skulle du inte bli lite orolig då? Om kalven står i en hage i närheten så är du inte alls lika orolig. Då kan du ju faktiskt gå fram till kalven och klia den lite på huvudet kanske. Det hade du inte gjort om kalven stod bredvid dig utan stängsel emellan er (om du inte är mycket van vid kalvar eller om du känner kalven).

 

En annan sak jag stör mig på med hundägare är de som har sina hundar kopplade och hindrar dem att göra vettiga saker. Alltså, till exempel en person som är ute och går med sin hund och rycker tag i hundens koppel precis när hunden är på väg att uträtta sina behov. Jag menar kom igen, om du är ute och går med hunden för att rasta den så måste den också får rasta sig. Om du ser att hunden är på väg mot något som den inte ska uträtta sina behov på, visa att den inte ska gå dit, istället för att först låta hunden gå dit för att sedan hindra den att uträtta sina behov. Så svårt kan det väl inte var? Är det svårt så har du kanske en för stark hund...

 

En tredje sak som hundägare har en tendens att göra med sina hundar är att inte vänta på den. En rask promenad ska det vara och hunden får endast stanna om, och endast om, den ska uträtta behoven som promenaden är till för. Hallå, ni har hund men har inte koll på hur hundar funkar? Hundar måste få lukta på saker, för om de inte får "lukta färdigt" så händer det att de blir alldeles för nyfikna på vad det var de kände en snabb lukt av. Tänk dig själv om du ser en skymt av något som du inte riktigt uppfattar vad det är, då vill du ju gå tillbaka och kolla vad det egentligen var du såg. Hundar går mer efter instinkter än vad människor gör, tänk dig då hur det måste kännas för hunden.

 

Jag själv har ingen hund, har aldrig haft någon hund och kommer troligtvis heller inte skaffa någon. Trots det så känner jag att jag skulle kunna vara en bättre hundägare än många personer som jag ser ute med sina hundar. Om du, läsare, är hundägare så hoppas jag att du gör det bättre än alla de jag ser var och varannan dag.

 

Det var det jag hade att säga om osmartar hundägare.

 

 

Jag har faktiskt tänkt ett tag på att jag ska skriva ett inlägg om evolution, men det har inte blivit av. Så såg jag något på insidan av en toalettdörr idag.

 

Alla människor kommer från apor

Alla apor har inte blivit människor än

 

Whoa, hold your horses! Vad är det den här personen egentligen säger? Jag förstår att personen försöker mena på det att många människor beter sig på ett dåligt/korkat sätt, men det är inte det som är den poäng jag vill ta upp. Jag skulle vilja säga att personen som skrev det anser människan vara skapelsens krona.

 

Vi är inte skapelsens krona, ingen är skapelsens krona. Vi utvecklades inte från aporna, vi är apor (eller okej, vi är primater, men gränsen är hårfin och det är enklare att säga apa för det har folk bättre koll på än primat). Aporna går inte mot att bli människor, de går mot att förändra sin apparation mot något som fungerar bättre på vissa punkter (men kanske fungerar sämre på andra punkter) i förhållande till den miljö de lever i. Aporna kommer att förbli apor i många miljoner år till. Människor kommer att förbli apor i många miljoner år till (om vi inte har tagit kol på oss själva innan dess alltså...).

 

Om vi nu var skapelsens krona, varför finns det så många korkade "lösningar" på hur våra kroppar fungerar? Ta till exempel det med att vi har fått en upprätt gång, det leder till flera konstigheter. Visst, det var väl praktiskt att kunna springa på två ben istället för alla fyra (ni vet väl till exempel att hundar bara springer på tre ben för att det är jobbigare att springa på alla fyra?), men det är väldigt opraktiskt för att vår kropp ska må bra. Sedan vi fick upprätt gång har vi fått problem att föda barn, för att bäckenet har krypt, för att annars går det inte att gå upprätt. Sedan vi fick upprätt gång så har bäckenmuskulaturen försämrats vilket leder till att eventuell mensvärk förstärks. Sedan vi fick upprätt gång så började personer med penis att kissa ståendes, vilket kan leda till ännu mer försämrad bäckenmuskulatur som i sin tur kan leda till diverse problem (en del anser att detta är en orsak till sämre potens med åldern). Sedan vi fick upprätt gång har personer med brett bäcken fått problem med knäna för att benen egentligen sitter lite för långt ifrån varandra i förhållande till deras belastning.

Alltså, endast en sådan sak som upprätt gång har gett en hel rad konsekvenser. Visst att det var bra att vi fick händerna fria och så vidare, men bara för att det medförde fördelar så innebär det som sagt inte att vi är skapelsens krona.

 

En annan sak är hårtillväxt. Som ni säkert har sett så har människor ofta mycket mindre hår på kroppen än vad andra apor har. Så vi fryser arslet av oss om det blir lite kallt liksom. Sen att vi bor mycket mer norr ut än de flesta andra apor gör ju knappast saken bättre.

 

Ta också det här med färgseende. Det är väl något bra att ha färgseende? Fåglar ser fler färger än vad vi gör, vi ser ju fler färger än vad de flesta andra djur gör, men vi har inte bästa färgseendet trots allt.

 

Sen en annan sak om apor. Vi är närmast släkt med schimpansen och näst närmast släkt med bonobon (dvärgschimpansen). Nej, vi utvecklades inte från schimpansen. Vi och schimpansen var för över 5 miljoner år sedan samma art, sedan blev två populationer av denna apa mer och mer olika varandra, vilket till slut ledde till två olika arter. I alla fall, schimpanser och bonobos är väldigt intressanta apor, eftersom de är så lika oss. En skillnad är dock att schimpanser är sjukt själviska till skillnad mot bonobon. Bonobon är sjukt social till skillnad mot schimpansen. Människor är mycket sociala, men vi är också ofta ganska själviska. Vår senaste gemensamma anfader med schimpansen och bonobon måste har burit på båda dessa drag och sedan har det utvecklats lite olika hos oss och våra närmsta släktingar. Visste ni till exempel att schimpanshanar våldtar medan bonobos har ömsesidigt sex? Hos människan finns både drag för våltäkt och ömsesidigt sex, vilket hos oss ofta beror på kulturen. En annan skillnad mellan schimpanser och bonobos är att schimpanshanar har en tendens att döda schimpansungar (för att sedan ge sig på att våldta ungens mamma, leder till att han får sprida sina egna gener) medan bonobon har väldigt öppna förhållanden och är snälla mot alla schimpansungar oavsett om det är deras egna eller någon annans. Nu vet jag inte om bonobon har några kroppsliga evolutionära dumheter, men på den sociala delen verkar de bara ha fått de bra dragen från vår senaste gemensamma anfader.

 

Bara utifrån mitt eget perspektiv så här så märker jag att människan har flera orsaker till att inte vara skapelsens krona. Jag menar, en varelse som verkligen var skapelsens krona skulle väl inte bära på dessa ondsinta drag som även schimpanserna bär på? Skapelsens krona skulle vara en varelse som var både funktionell på alla avseenden rent kroppsligt och som inte förökade sig i en alltför snabb eller för långsam takt, vilket kan leda till att de dödar varandra av olika anledningar.

 

Människan är inte skapelsens krona. VSB

 

 

Ah shit, jag tror gåtan var lite få enkel för er, med tanke på att ni läser min blogg så har ni väl jämställdhetstänket inne. De flesta jag brukar ge gåtan till brukar ha massiva problem med att komma på hur det hela hänger ihop.

 

Det är till och med folk som har frågat saker som "Han hade två pappor, homosexuella liksom?" eller "Hans 'mamma' har bytt kön?" och jag har sagt "Nej, båda hans föräldrar är biologiska och ingen av dem har bytt kön" och folk har fortfarande problem, efter den extrema ledtråden, att komma på hur det går ihop.

 

Se själva hur det kan bli:

 

 

En far och hans son är ute och kör bil. Plötsligt springer en älg ut framför bilen, de krockar med älgen och skadar sig allvarligt. Pappan dör av skadorna, men sonen körs till sjukhuset. Väl på sjukhuset så måste han in på omedelbar operation för att kunna överleva. I operationssalen utbrister plötsligt kirurgen "Men, det här är ju min son!". Kirurgen ljuger inte och sonen är på intet vis adopterad, hur gick det till?

 

Vad tror du? Skriv svaret i en kommentar. Om du redan vet svaret sedan innan eller om du tycker att det var en alldeles för enkel gåta så låt bli att kommentera, för att lämna plats åt andra. När jag känner att jag har fått tillräckligt många förslag på hur det gick till så lägger jag ut svaret.

 

 

Gå in på denna artikel och rulla ner till "Avskeda poliser de tre senaste åren:", läs texterna.

 

Se sedan detta klipp (ni behöver bara se till 2:55).

 

Tankar om detta?

 

 

Jag är helt mållös.

 

Hanna Widerstedt finns inte på riktigt... eller jo, det gör hon, men den karaktär vi har sett i media under ungefär tio månaders tid var inte den riktiga Hanna Widerstedt.

 

Flera gånger länkade folk mig till en av hennes videobloggar eller till något blogginlägg av henne. Varje gång tänkte jag "Hon kan inte vara på riktigt", men varje gång övertygades jag om att hon tyvärr var på riktigt.

 

Jag hade fel och jag är helt paff över att hon faktiskt var ett konstprojekt. Ett riktigt konstprojekt. Sådana som brukar skämtas om för att folk inte riktigt tror att de finns på riktigt.

 

Jag måste bara ta in informationen lite. En person som jag trodde var helt dum i huvudet visade sig just vara så otroligt smart.

 

 

1946 gjorde Walt Disney en film om mens. Det var en väldigt bra film för sin tid!

 

 

 

Dock tycker jag att det är jättekonstigt att vissa kommentarer om youtubeklippet säger mig att filmen även hade varit bra idag. En del av kommentatorerna verkar inte ha någon koll alls. Bland annat fanns kommentarerna "Ewwwwwwwww! Was Walt Disney a pervert?" och "So a period is basically a melted fetus?"

 

Nej, det är inget perverst att ha koll på vad mens är. Det är något som cirka hälften av jordens befolkning har i ungefär en vecka i princip en gång i månaden.

 

Nej, mens är inte ett foster som smält. Mens är ett obefruktat ägg. Precis samma logik som att ett vanligt hönsägg som du äter inte innehåller någon kyckling.

 

Det borde göras nya sådana här filmer, för folk har uppenbarligen ingen koll. Jag har träffat personer som inte har en aning om hur menscykeln funkar. Jag har till och med träffat en 20-åring som inte ens visste vad mens var. Innan dess trodde jag det var illa med 12-åringar som inte vet vad mens är, men det finns alltså värre. Undrar om det kan bero på den tabu över att prata om mens?

 

Tabun finns ännu idag och jag tror att det kan vara mycket religionernas fel. Inom till exempel de arbrahemitiska religionerna (kristendom, judendom, islam) ses mens som en synd och att en som har mens är smutsig. Det står till och med i Bibeln (i gamla testamentet tror jag) något om att kvinnor som har mens är smutsiga i två veckor från första mensdagen och att personer inte får röra vid henne eller röra vid möbler hon har suttit på under denna tid. När dessa två veckor har gått så ska hon ta två duvor till en präst som offrar dem, då blir hon ren.

 

Kan vi inte bara lägga vår konstiga historia bakom oss och göra nya, bra och informativa filmer om mens? Det verkar uppenbarligen behövas. Jag undrar verkligen hur Disneys the Story of Menstruation togs emot när den släpptes...

 

 

I svenska språket har vi idag 10 personliga pronomen
Jag, mig

Du, dig

Han, honom

Hon, henne

Man, en

Den, den

Det, det

Vi, oss

Ni, er

De, dem

 

Sen vill vissa ha in ytterligare ett pronomen, nämligen "hen, henom(/henen, direkt från finskan)". Det blir världens kalabalik över det och jag förstår inte riktigt varför. Folks argument är bland annat att vi inte kommer att veta vilket kön personen som pratas om har. Till det har jag två frågor. För det första, varför är det så viktigt att veta? Det kanske endast är rent generellt och därmed inget som vi kan veta. För det andra, blir vi sinnesrubbade av att inte veta vad det är för kön på en person som vi kallar för "du", "man" eller för att vi inte vet vilket kön det är på personerna i gruppen "vi", "ni" eller "de"?

 

I franska språket har de ett maskulint och ett feminint "de", dessa kallas "ils" (maskulin) och "elles" (feminin). Problemet med franskan är att "elles" används omm* det enbart är personer av kvinnligt kön med i gruppen, om det finns 99 kvinnor och 1 man så används "ils" och om det är osäkert så används "ils". Ganska onödigt egentligen. Personligen tycker jag att de borde uppfinna typ "els" och ta borrt "ils" och "elles" helt eller bara rätt och slätt ta bort "elles" eftersom det används så sällan och "ils" har egentligen samma funktion. Problemet med att bara ha "ils" gör att det låter väldigt maskulint i jämförelse med singularformerna "il" och "elle" (alltså "han" och "hon").

 

Åter till svenskan. De enda könade pronomen som vi har idag är "han" och "hon". Ordet "den" innefattar både "han" och "hon" samt sig själv, "den". Ordet "det" är neutrum, vilket innebär att varken "han", "hon" eller "den" är inberäknat i ordet. Om lejonet säger vi "det", men om vi könar lejonet till lejoninnan/lejonhonan så blir lejonet "hon" eller om vi könar lejonet till lejonhanen så blir lejonet "han". Lejonet kan också vara "den" om vi definierar lejonet med någon egenskap hos det, till exempel "den lejoninnan" eller "den lejonungen". Det vi gör är alltså att flytta något från gruppen neutrum till gruppen reale**, detta kan vi göra om vi gör det på rätt sätt. Vi kan dock inte ta ett ord och flytta det "neråt i hierarkin". Vi kan inte kalla någon för "den" eller "det". Ett lejon kan vi kalla för "det", men en kanin kan vi inte flytta från utrum till neutrum och kalla för "det", på samma sätt kan vi inte flytta "Kim" från feminin/maskulin och säga "den" om Kim. Om någon talar i telefon med Kim och du undrar vad Kim har att säga så kan du bara inte säga "Vad säger den?", du måste använda "han" eller "hon" och det är här vi får problem.

 

Vi kanske vet att Kim heter Kim, men vi har aldrig träffat Kim och känner inte till Kims könstillhörighet, men eftersom vi inte har något pronomen (som betyder "istället för namn") att använda för Kim så måste vi använda Kims namn när vi pratar om Kim. Så vi säger Kim hela tiden och det kan tyckas lite tjatigt eftersom det är mycket lättare i dagligt tal att använda ett pronomen än att hela tiden använda Kims namn då det egentligen bara är till för att få Kims uppmärksamhet eller för att förklarar för någon vem Kim är. Förstår ni hur jobbigt det blir i längden? Kan vi inte bara ta och säga "hen" istället?

 

Vi kanske vet att hen heter Kim, men vi har aldrig träffat henom och känner inte till hens könstillhörighet, men eftersom vi inte har något pronomen att använda för hen så måste vi använda hens namn när vi pratar om henom. Så vi säger Kim hela tiden och det kan tyckas lite tjatigt eftersom det är mycket lättare i dagligt tal att använda ett pronomen än att hela tiden använda Kims namn då det egentligen bara är till för att få hens uppmärksamhet eller för att förklarar för någon vem hen är. Här ser vi att "hen" förenklar.

 

Något annat jag skulle vilja ha i svenskan är två ord för "vi". Ett ord för "vi och du/ni" och ett ord för "vi men inte du/ni". För det är ganska irriterande när folk räknar in sig i vi:et när jag inte syftade på dem också. Till exempel om jag ska ha en lektion tillsammans med några andra och så säger jag "Vi börjar nu" så är det typ alltid någon som ska sätta sig på tvären och bara "Va, det gör vi inte alls" när vi inte ens hör till samma grupp. Knorr. Detta ser jag dock som ett senare problem, först ska "hen" in, sen kan vi börja fundera över detta om vi orkar.

 

Om vi sedan tar överflödiga pronomen så har vi "man" på första plats i min lista. Jag hatar när folk är överdrivet opersonliga och inte ens kan berätta om de menar sig själva eller om de menar alla eller vad de menar. "Man" är, för de som inte vet, svenskans opersonliga pronomen (men det ligger i gruppen personliga pronomen, vilket kan tyckas förvirrande). Ibland när folk använder "man" väldigt onödigt mycket så kan jag fråga om jag är innefattad i det, mest för att retas. Om någon säger "Man brukar gå på bio på fredagar" så vet inte jag om det syftas på personen i fråga som säger det, om det syftar på en större grupp eller om det rent av är en norm att göra så. Menar personen "Jag brukar...", "Vi brukar..." eller "Alla brukar..." eller kanske något helt annat?

 

Dessutom tycker jag att "man" känns ganska förlegat med tanke på dess ursprung. Det kommer från den tiden då män sågs som handlande varelser medan kvinnor var passiva varelser som bara följde med eller tittade på. Ganska unket egentligen och inte så konstigt att de från början inte hade kvinnlig rösträtt i Sverige med den synen på män och kvinnor.

 

I alla fall, det går alltid (skulle jag vilja påstå) att formulera om sig och slippa använda det opersonliga pronomenet som skapar förvirring. Du behöver inte använda dig av "en" heller, plus att jag får lite spunk över överanvändningen av "en" som jag sett på senare tid. Att använda "en" istället för "man" är som för mig att säga "Mig tycker om choklad". Usch, inte blanda subjekt och objekt hur som helst. Fast om vi frågar Språkrådet så är objektsformen död, tydligen. Jag har dock inte märkt av någon död där inte, det är inte direkt som att folk går runt och säger saker som "Han tycker om jag". En annan sak med "man" är att det kan syfta på en man. "Man är man", "Man som kvinna", "man behövs inte", vad syftas på egentligen? Jag tycker det i vissa fall kan vara rätt förvirrande.

 

Två andra smått onödiga pronomen är faktiskt "hon" och "han", i alla fall om vi skulle börja använda "hen". För hur viktigt är det egentligen att veta könet på personen som står där borta? "Hon där borta vid fontänen", "Han med den gråa cykeln", "Hon med den gröna mössan". Jag menar, vi har inget annat pronomen som på något vis könar oss. "Jag", "du", "vi", "ni", alla är könsneutrala. Visst att det kan vara praktiskt om vi pratar om en kvinna och en man att bara kunna använda "hon" respektive "han", men ändå.

 

Nej, jag sa inte att vi ska ta bort "hon", "han" och "man".

 

Jag, mig

Du, dig

Hen, henom

Den, den

Det, det

Vi, oss

Mi, ess ***

Ni, er

De, dem

 

Så trots att vi har lagt till två ord så finns i denna lista bara 9 ord, till skillnad mot dagens 10.

 

Som en sista sak vill jag bara tillägga att språk förändras med tiden och det vi har idag är inte gjutet i sten. Förr i tiden hade svenskan till exempel ordet "I" som idag motsvarar dagens "ni" och istället för "henne" fanns något som hette "hana", vilket det fortfarande vanligt förekommande "'na" kommer från.

 

 

*"Omm" betyder "om och endast om" och används framförallt inom matematiken, det är okej att skriva så, jag har inte stavat fel på "om".

**Reale innefattar hon (femininum), han (maskulinum) och den (utrum).

***Jag bara drog till med något, ett "vi" för "vi med dig/er" och ett för "vi utan dig/er"

 

Nu är radioskuggan över, med andra ord: jag är tillbaka på bloggen för att skriva!

 

Idag tänkte jag skriva om Disneys prinsessor och prinsar, men jag kommer lägga mer vikt på prinsessorna eftersom de oftast är huvudkaraktärerna i Disneys prinsessfilmer. Tydligen så är vissa Disneykaraktärer officiellt utnämnda som Disneyprinsessor, det är dessa jag kommer att behandla.

 

Låt mig börja med Snövit, hon är föräldrarlös och bor hos sju dvärgar av manligt kön som hon städar och lagar mat åt. Dvärgarna själva går till gruvan för att hacka på stenar. Snövit är vackrast i hela landet sägs det, så en annan kvinna blir sjukt avundsjuk på henne och förgiftar vår naiva Snövit med ett äpple. Snövit dör och dvärgarna lägger henne i en glaskista för att hon är så vacker. En dag kommer den nekrofila prinsen och kysser Snövit. Snövit vaknar eftersom giftet var magiskt och dödaförtrollningen bröts av kyssen.

 

Askungen är liksom Snövit föräldrarlös. Hon bor med sin onda styvmor och sina onda styvsystrar som hatar Askungen. En dag kommer en god fe och ger Askungen ett fint yttre med hjälp av en förtrollning, så att hon kan gå på den stora balen på slottet. Under balen träffar hon prinsen, men när klockan slår midnatt så bryts förtrollningen och Askungen flyr för att prinsen inte ska se hur hon egentligen ser ut. Askungen tappar sin glassko som prinsen hittar och med hjälp av den så lyckas han till slut hitta Askungen igen, på vägen får andra testa skon, men alla har för stora fötter och vackra kvinnor, som Askungen, har självklart små fötter.

 

Om vi går vidare till Törnrosa så handlar det om en vacker prinsessa som sticker sig på en förtrollad slända och alla i hela kungarikten somnar i 100 år. Alla i kungariket är alltså livlösa, vilket får mig att tro att prinsen även i denna saga är smått nekrofil. Dessutom måste prinsen vara teleiofil (person som attraheras av äldre personer) eftersom han attraheras av Törnrosa som är nästan 100 år äldre än vad han är.

 

Sen kommer vi till en av de mest intressanta prinsessorna, Ariel. Hon ger bort sin röst och sin fena i utbyte mot ett par ben och att kunna vara på land. Detta bara för att kunna stalka prinsen mer än vad hon redan gjort för att han sedan ska förtrollas av hennes skönhet och gifta sig med henne.

 

Efter det kan vi ta oss en liten titt på Skönheten och Odjuret. I denna saga är det faktiskt prinsen som är huvudpersonen, han är ond men vacker och förtrollas till att bli ful till dess att han insett att skönheten finns inom oss, skitbra budskap! Dock så har vi såklart en manic pixie dream girl som är vacker och till och med heter Belle (som betyder "vacker" på franska) som kommer och räddar prinsen från att vara ful genom att visa att han har skönhet inom sig.

Jasmine och Aladdin också Disneyprinsessa och -prins. Aladdin lever fattigt som gatupojke och Jasmine lever rikt men utan frihet. Jasmine rymmer, träffar Aladdin, de blir kära, Aladdin blir prins och sedan lever de lyckliga i alla sina dagar. Fast nu var det väldigt länge sedan jag såg denna film, så det kan hända att jag missat något.

 

På tur har vi Pocahontas, men tyvärr var det alldeles för länge sedan jag såg denna film för att minnas vad exakt den handlar om. Allt jag minns är att det är indianer mot nybyggare.

 

Låt oss sedan komma till Mulan, en av de officiella Disneyprinsessorna som jag inte riktigt vet hur hon hamnade under den stämpeln. Förresten min favorit bland alla Disneyfilmer. Historien börjar med att Mulan behöver hitta en man, för så är det bara i detta forna Kina, hon lyckas dock inge bra med sitt besök hos äktenskapsrådgivaren (?) och i samma veva måste hennes gamle skadade far ställa upp i kriget. Mulan tar sin fars plats och klär ut sig till man för att kunna vara med i kriget. Under kriget blir Mulan påkommen med att vara kvinna, men det visar sig sedan att hon har varit en riktigt bra soldat trots att hon är kvinna och att det dessutom är okej både för kvinnor att klä sig i "manskläder" och för män att klä sig i "kvinnokläder".

 

Om vi går vidare så ska jag säga att jag inte har sett Prinsessan och grodan, men det jag vet om den är att prinsessan Tiana är den enda mörkhyade Disneyprinsessan, förutom kanske Pocahontas då, men det är inte riktigt samma grej.

 

Till sist har vi Rapunzel, hon har blivit berövad sin frihet för att hennes "mor" behöver Rapunzels magiska vackra hår för att inte åldras. En dag rymmer Rapunzel för att ta reda på vad det är för stjärnlika saker som syns på himlen varje gång hon fyller år. Det slutar med att hon klipper av sitt långa magiska blonda hår som blir kort och brunt, vilket leder oss till att du inte behöver ha långt hår för att vara vacker.

 

Ursäkta att inlägget kanske är lite flummig, men jag ville skriva ett inlägg trots att jag har feber. Som slutkläm vill jag bara säga att trots att det på senare tid har blivit lite blandade budskap i Disneys prinsessfilmer så tycker jag ändå att det verkar finnas en trend som handlar om en prinsessa vars största bedrifter verkar vara att hon är vacker och hittar Prince Charming.

 

 

Jag har tänkt på en sak. Ring i näsan, en så kallad septum, även kallad "tjurring", blir alltmer vanligt hos kvinnor, men jag tror aldrig att jag har sett en man med en sådan piercing.

 

Hur kommer det sig att det blir fler och fler kvinnor som skaffar septum, när jag var yngre såg jag aldrig folk med sådan. Jag kan komma på hur många kvinnor som helst med septum, vissa mer kända andra okända, bland dessa har vi Lady Dahmer, Contessa Montebello, Maria Sjöberg (Paperlace), Cherrybell/Enhalvhest, Trahison (och hennes flickvän), Moss, AnnieDelusion, Breathtaken med flera. Varför ser jag aldrig män med det?

 

Förresten måste jag säga att jag för några år sedan tyckte att det var en förskräckligt ful piercing, idag har jag sett så pass många med det att jag tycker att det kan vara riktigt snyggt eftersom det hör till en persons individuella stil.

 

Frågan är fortfarande varför jag bara ser kvinnor i det. Ett substitut till mustasch?

 

Tänk vad mycket tankar en enkel näsring kan skapa så här mitt i natta.

 

 

Är du en brony? Står du utanför målgruppen för My Little Pony (flicka som ej ännu är tonåring, ungefär) men tycker om den fjärde generationen av My Little Pony som går som serie just nu? För i sådana fall så är du en så kallad brony. Friendship is magic heter serien, den handlar om enhörningen Twilight Sparkle som skickas till Ponyville av landets prinsessa, där Twilight träffar nya vänner och ska lära sig om magin i vänskap.

 

Det finns en hel del andra karaktärer, både de vars personligheter är något vi får stor inblick i och de som bara medverkar som statister. Min personliga favoritkaraktär i serien är Zecora, en zebra som behärskar konstiga ritualer, bor ute i skogen och kommer från ett land långt borta.

 

Serien har väldigt många välutvecklade kvinnliga karaktärer, men tyvärr inte så många välutvecklade manliga. Ponierna lever uppenbarligen i ett ganska matriarkat samhälle, deras monark är prinsessan och deras borgmästare är ett sto. Förutom detta så har jag märkt att de ofta använder "she" om någon som inte har något specificierat kön, istället för att säga "he or she". Sen är normen att vara en pony, trots att det finns åtminstone en drake som bor i byn samt att det även finns till exempel pegaser och enhörningar. De säger till exempel "everypony" istället för "everybody".

 

Det positiva med serien är att den är välutvecklad på flera sätt, deras målgrupp är barn, framförallt flickor, men serien ska även gå att se tillsammans med en vuxen vilket gör att serien har en hel del vuxenreferenser. Detta har resulterat i att fler och fler utanför målgruppen har börjat gilla serien.

 

Ordet "brony" kommer från en sammanslagning av "bro" (förkortning av brother) och "pony". De första att kalla sig för bonies var män i övre tonåren eller lite äldre. Sedan började deras vänner av kvinnligt kön också kolla på serien och eftersom de inte inte heller hörde till målgruppen så började även dessa att kalla sig för bronies.

 

Innan jag hade sett något av serien så tänkte jag "Jag ska ta och kolla på de två första avsnitten (pilotavsnitten) och sedan avgöra om jag vill fortsätta att se på serien". Problemet var bara att pilotavsnitten var väldigt välgjorda, så jag har fortsatt att kolla och har snart sett färdigt säsong 1 (26 avsnitt).

 

För att få veta mer om vad en brony är kan du se inslaget i Nyhetsmorgon som var för en vecka sedan. Om du vill se första avsnittet av serien så hittar du den här.

 

 

Jag kollade på OS-invigningen igår. Jag höll på att dö när Tyskland kom intågandes.

 

Det första jag reagerade på var deras kläder. Jag menar, rosa på tjejerna och blått på killarna? Det såg bara skrikigt och hemskt ut. Dessutom, hade de inte bättre fantasi än att köra en (som kommentatorerna uttryckte det) Barbie och Ken-parad?

 

En annan sak var att den där snubben i publiken såg ut att heila för de inparaderande tyskarna. Visst, han använde vänster hand, men ändå. Skrämmande likt heil.

 

Ni kan se Tysklands intåg här.

 

 

Nu tar jag fan snart och kryper in under min sten. Jag orkar inte med vårt jävla samhälle länge till tror jag.

 

 

Antingen det eller så får vi hoppas att det finns en gud som jag kan tillkalla och be om den där båten och flodvågen jag hört talas om.

 

Idag så tar de studenten
Idag så tar de studenten
Idag så tar de studenten
Fy fan vad de är bra

Idag tar syskonet studenten, det ska firas. Hoppas att hen får en bättre studentdag än vad jag fick. Visserligen kanske jag bara trodde att allt skulle vara så jävla bra och roligt att jag blev lite besviken av den anledningen, men nu har jag kollat på lite foton från min studentdag och kom fram till att det nog var ganska kul ändå. Dock är jag fortfarande irriterad på studierektorn som fick för sig i sista sekund att alla fyra parallellklasser med språkinriktning skulle springa ut samtidigt. Cirka 100 pers samtidigt. Idioti. Vi som stod lite längre bak fick inget utspring utan blev bara uppstoppade och liksom gick ut istället för skuttade ut glatt. Dessutom så blev sången lite fail.

Hej på er, det var länge sedan!

Jag gick in i tentaplugg ett tag och har helt enkelt inte haft tid att skriva här, nu är två av fyra tentor skrivna men troligtvis bara en av fyra avklarade. Jag kanske ska beräkna sannolikheten av att jag klarade båda tentorna (jupp, hade tenta i stokastik).

I alla fall så råkade jag på ICA:s senaste reklam idag. Tänkte dela med mig av den till er.


Jag undrar lite vad reklamens budskap är. Jag har några förslag:
– De driver med "hen"-förespråkare
– De driver med folk som vill använda "hen" istället för "han" eller "hon" när könet är känt.
– De driver med "hen"-motståndare
– De driver med könsroller
– De driver med hela debatten om ordet

Någon får gärna förklara eller spekulera vidare kring vad de egentligen vill få fram med reklamen.

Nej, PMS i sig är ingen myt. Dock är det en myt att alla kvinnor blir galna, hysteriska* och fullkomligt farliga när de har PMS. I alla fall är det den synen vi har på det hela i dagens samhälle. Se bara den här "o så roliga" filmen så förstår ni vad jag menar. (Varför ens göra det till ett jävla könskrig?)

PMS är på svenska en förkortning för PreMenstruella Spänningar (på engelska "Pre Menstrual Syndrome"). Det är något som en hel del kvinnor drabbas av före och/eller i början av menstruation. PMS kan uppdaga sig som ömhet och/eller värk i kroppen, framförallt brösten, låren och svanken brukar vara vanligt har jag hört, det kan också förekomma på ett mer känslomässigt plan i form av humörsvängningar, matthet eller irritation. Varje kvinna har inte alla symptomen, vissta kvinnor har inte PMS alls.

Sen en annan sak, om nu PMS verkligen var ett fenomen som förvandlade kvinnor till monster så skulle vår värld kollapsa. Män har också hormonella cykler och vissa reagerar lika mycket på dessa som en del kvinnor gör på sina cykler. Vår värld skulle kollapsa totalt om det faktiskt var så att folk förvandlades till monster då och då. Det funkar liksom inte. Därmed ser jag det som bevisat att PMS inte alls är ett fenomen som får kvinnor att freaka ur samt att det är väldigt olika symptom, om några alls, från kvinna till kvinna. Q.E.D.


*Ordet hysterisk kommer från grekiskans "hysteria" som betyder livmoder. Ordet uppkom som en förklaring till varför kvinnor betedde sig konstigt ibland, på den tiden trodde folk att deras livmoder hade hamnat på sniskan.