Intersexorwhat

 

Just nu är det november, ifall någon har missat det. Jag kör på No Shave November, vilket innebär att jag inte rakar (eller för den delen använder någon annan metod för att ta bort) något kroppshår.

 

Varför deltar jag i det här? Jo, det finns faktiskt inte endast en anledning att delta i detta, det finns en hel rad av anledningar. Det första är för att spara på de resurser som finns, vi behöver egentligen inte raka oss oavsett om det är på benen, i ansiktet, i armhålorna eller någon annanstans på kroppen där det finns hår. Håret finns där av en anledning, det är inte som att det uppstod som någon slags kul grej, typ en prydnad. Att spara på resurserna känns vettigt, dessutom kan jag då spara mina egna pengar. Med dessa pengar kan jag förslagsvis skänka en slant till prostatacancerfonden (PG: 9001017), vilket är en bra grej. No Shave November infördes från början faktiskt som en slags Mustaschkamp, fast internationell och i november istället för i maj.

 

En annan anledning är att försöka få bort stigmatiseringen som finns kring kroppshår. Idag rakar sig både kvinnor och män på kroppen, även om det är vanligare hos kvinnor eftersom männen måste raka ansiktet och inte har lika mycket tid/ork att raka sig ännu mer. I alla fall så ses kroppshår ofta som ofräscht i dagen samhälle, vilket det egentligen inte är. Det är lite det här med ofräschheten jag vill försöka få bort, samt stereotyperna förstås, men att få bort stereotyperna är svårt att göra på egen hand, du ses då ofta som konstig snarare än att du går mot strömmen.

 

Sen när jag ändå håller på så kan jag ta upp det här med förra årets moralkalabalik som skedde i och med No Shave November. Twitterstormen om hur fel det var på tjejer som inte rakade sina kroppar till bebislena. För tjejer får ju inte prostatacancer* och därför får de inte vara med på denna lilla lek i och med att prostatacancer ska uppmärksammas. Känns som om någon har missförstått hela grejen med att stödja kampen mot prostatacancer, lite som det omvända fenomenet som syns under oktober månad (rosa bandet-månaden).

 

I alla fall, jag vill komma till att hår är sjukt stigmatiserat, framförallt hos kvinnor men även till stor del hos män. Tidigare idag läste jag två artiklar om ämnet, ni hittar dem här och här. Nu ska jag ta upp några saker som jag reagerade på i artiklarna.

 

"Hon började raka sig i underlivet i fjortonårsåldern, 'när alla andra gjorde det'.

– Men det ändras snabbt. I dag börjar en del kompisars yngre syskon raka sig och gå med string i elvaårsåldern. Det tycker jag är vidrigt."

 

Varför är det så mycket vidrigare att börja med det i elva års ålder till skillnad mot fjorton? Personer med könskromosomerna XX brukar faktiskt kunna börja bli könsmogna redan så tidigt som vid 9 års ålder eller så sent som vid 15. Vad är det som säger att de för små vid elva men lagom gamla vid fjorton? Sen att idealet på något vis har gått ner i åldrarna, det är vidrigt tycker jag. Barn borde inte prackas på alla dessa ideal, normer och stereotyper. De är barn, juridiskt sett, oavsett om de är elva eller fjorton år, det känns som att i den åldern så går de flesta efter strömmen utan att förstå konsekvenserna riktigt. Om vi tittar på ett slumpvist barn så tror jag inte detta barn har förändrats speciellt mycket från elva till fjorton års ålder, då menar jag en förändring som är psykologisk, alltså att de har mer förnuft eller kan resonera bättre. Deras hjärna håller fortfarande på att omformas i den åldern.

 

"Håret är inte fint utan smutsigt och fult, fortsätter hon." ... "Om man en gång har börjat lägger man inte av. Man känner sig renare. Det är man inte, men det handlar om känsla. Vi säger att svampinfektioner kan öka, men folk vaxar ändå. Det är inte logik som styr."

 

Sen då det här ständiga att folk tycker att det är ofräscht med hår. Håret hindrar bakterier och andra otrevligheter att komma för nära, de hamnar inte direkt på huden om håret är där och skyddar. Sen leder håret bort en del svett från huden, för det är irriterande för huden om svettet ligger kvar. Dessutom så förstörs huden om håret avlägsnas, vilket gör att bakterie-, virus- och svampinfektioner lättare kan ta sig in din kropp. För att inte tala om hur dåligt det är med skadad hud som ligger direkt mot ett par trosor/kalsonger, vilken svamphärd det kan bli i de totalt instängda miljöerna!

 

"I dag börjar flickor redan i elva–tolvårsåldern att raka benen och det finns till och med rosa rakapparater för barbiedockor."

 

Nu vill jag gråta. Det är så viktigt i dagens samhälle att kvinnor är hårfria så att barn rakar sig, det finns rakapparater till Barbie, det startar kalabalik när det ses en hårig armhåla i Melodifestivalen och folk stormar på Twitter om att No Shave November absolut inte är något för kvinnor. Varför har samhället tagit en sådan kontroll över kvinnor? Varför kan inte alla bara få vara precis hur de själva vill utan att någon ska komma och säga att de gör fel? Gah!

 

En sak till har jag förresten att säga: Noah fick inte klippas hos herrfrisör trots att hen har kort hår, eftersom frisören tyckte att Noah var kvinna. Hur konstig är inte den logiken. Nej, här ska klippas korthåriga och långhåriga män, men kvinnor och personer som ser ut som kvinnor, oavsett om de är det eller inte, klipper vi inte även om de skulle ha en stereotypt manlig frisyr... Say what?

 

 

*Kvinnor kan också få prostatacancer, men det är betydligt ovanligare. Kvinnor har också en prostata som i folkmun kallas "kvinnliga prostatan" (Okej, är det man-norm-grej eller är det för att kvinnliga prostatan upptäcktes senare?). I medicinsk term kallas den kvinnliga prostatan för Skene glands. Orsaken till att prostatacancer är mycket ovanligare hos kvinnor är för att prostatan är många gånger mindre hos kvinnor än hos män.