Intersexorwhat

 

Idag skriver jag min sista tenta på ett tag. Efter denna tenta, som börjar om två timmar, så behöver jag inte skriva en tenta på en och en halv månad! Total happiness!

 

Ni kanske har märkt att jag inte har skrivit så mycket de senaste tre veckorna. Det beror på att jag har haft tentaperiod, alltså att jag för två veckor sedan hade min första tenta och idag har jag min fjärde tenta, plus att jag började intensivplugga för ungefär tre veckor sedan.

 

Nu har jag två timmar på mig till jag ska vara i tentalokalen. Det tar en halvtimme för mig att ta mig dit (inte riktigt, men jag plusar på några minuter) plus att jag vill komma i god tid och inte precis när tentan börjar, så jag cyklar hemifrån tre kvart innan tentan börjar. Det innebär att jag har en timme och en kvart på mig att äta lunch samt att räkna tre tal till som förberedelse. Bäst att jag slutar skriva så att jag inte slösar bort alltför mycket tid.

 

 

Jag vill berätta lite om två saker jag var med om idag, båda sakerna är könsrelaterade.

 

Det första är att idag såg jag två killar med nagellack. Två stycken, på en och samma dag, helt irl, dessutom två personer jag känner men som inte känner varandra. Eftersom de inte känner varandra (okej, en sådan sak går inte att vara helt säker på, men jag tror i alla fall att de inte känner varandra) så kan det inte vara någon grej de har kommit överens om. De kanske bara helt enkelt kände för att måla naglarna? Jag tycker i alla fall att det är bra med killar som vågar bryta mot normen genom att måla naglarna, de hjälper till att rucka på könsstereotyperna och det är bra. Spela roll om de gjorde det för att det var något jippo på gång, de gjorde det och det är bra.

 

Det andra är att min föreläsare gjorde en, enligt mig, väldigt konstig jämförelse under föreläsningen idag. Föreläsaren skulle förklara för oss vad antipartiklar är och ville dra en parallell till något vi har god kännedom om. Jag visste sedan innan att partiklar och antipartiklar är varandras motsatser, totalt. De är liksom inte som att jämföra grön med röd, utan de är verkligen varandras motsatser. Typ som ettor och nollor i en dator, det är nog den bästa jämförelsen jag skulle kunna komma på. Nu menar jag inte att 1 är motsatsen till 0, men i en dator, där det bara finns alternativen 1 (på) och 0 (av) så blir det typ varandras motsatser. Fast partiklar och antipartiklar är ännu mer varandras motsatser. En partikel och dess antipartikel är det närmaste du kan komma motsatser.

 

I alla fall, min föreläsare vill få oss att förstå hur mycket varandras motsatser partiklar och antipartiklar är. Hen säger att det är ungefär som pojkar och flickor.

 

Jag ba: "Va?"

 

Pojkar och flickor är inte varandras motsatser. End of discussion. Så lyder min åsikt och jag tycker att det var en av de konstigaste jämförelserna jag hört.

 

 

Under 70- och 80-talet bröt bögpesten ut, det var så HIV/AIDS kallades i folkmun. Jonas Gardell kom ut med boken Kärleken, den första boken i triologin Torka aldrig tårar utan handskar, tidigare i år. Alla böckerna i triologin har redan filmatiserats och visats på SVT. Filmen visades uppdelad i tre delar om en timme vardera, igår såg jag sista delen.

 

Det var en av de bästa filmer jag sett. Så berörande. Så sann. Så hemsk.

 

I slutet av sista delen så upplevde jag även något som jag aldrig har upplevt förr, jag grät av sorg samtidigt som jag skrattade av lycka. Nej, jag grät inte av lycka. Nej, jag skrattade inte så att jag grät. Det var så sorgligt, så otroligt sorgligt, men så otroligt vackert med ett glädjande budskap om livet, trots döden.

 

Jag tycker absolut att alla ska se den, Torka aldrig tårar utan handskar, den finns på svtplay i 26 dagar till, det vill säga att de tas bort från svtplay den 22:a november.

 

Filmen handlar om Benjamin som är ett Jehovas vittne, och homosexuell. Den handlar även om Rasmus som kommer från en liten håla full utav fördomar, han är också homosexuell. Den handlar om flera nära vänner och familj till Benjamin och Rasmus. De lever under den tiden då HIV och AIDS kom till Sverige, sjukdomen som skylldes på bögarna. Nu fanns det "bevis" för att det var fel på bögar, de blev ju sjuka av sina bögerier.

 

Det här är en viktig film som alla borde se, men jag oppas samtidigt att alla som ser den är införstådda med varför det var så många homosexuella män som drabbades av HIV/AIDS under 70- och 80-talet.

 

Det är inte fel att vara bög, det var inte själva saken att vara en man som attraheras av män som gjorde dem sjuka. Det var okunskap och rädsla. Okunskap eftersom de inte visste och/eller inte förstod att de måste kondomskydda sig när de har sex med andra, även om det inte finns någon graviditetsrisk inblandad. Rädsla för att de inte vågade komma ut som homosexuella inför samhället, för att de skaffade många one-night stands då de inte kunde ha ett fast förhållande för riskerna att outas som bögar och äckliga. En kombination av dessa två gjorde att smittan spreds från man till man, ibland till någon enstaka kvinna, men den grupp som drabbades värst var alltså de homosexuella männen.

 

HIV, en hemsk sjukdom som, när den bröt ut från första början, var en enkelbiljett till döden. Ingen kunde räddas, på den tiden fanns det inga bromsmediciner som kunde hindra att sjukdomen utvecklades till AIDS. Både HIV och AIDS leder till extremt nedsatt immunförsvar, vilket gör att kroppen har mycket svårt att klara av de enklaste av förkylningar. Alla som fick det innan bromsmedicinerna kom, de tynade bort och dog. Inte var det många som fick värdiga begravningar heller, för att säga att någon dött i AIDS sågs som ekvivalent med att säga att personen var homosexuell. På den här tiden skyddade folk sitt eget rykte genom att förneka att närstående personer var homosxuella, det sågs som fel och äckligt att vara homosexuell.

 

Om någon ny sjukdom av detta slag skulle bryta ut, oavsett vilka som drabbades av den, så hoppas jag att vi inte beter oss som idioter mot de sjuka. Hur ska du kunna skydda dig mot en sjukdom som ingen vet hur den sprids? Det är inte ditt fel om du får sjukdomen.

 

 

 

En av mina favoritkaraktärer från filmen är Paul, därför har jag valt att citera honom.

 

Hej, mitt liv är ganska mycket upp och ner just nu, för jag lider av D-vitaminbrist i kombination av för mycket plugg och för mycket ideellt och för mycket vilja att göra massa saker som jag inte borde göra just nu för då kuggar jag kurser och det är inte bra.

 

Jag lovar att återkomma med ett vettigt och tänkvärt inlägg någon gång snart, men just nu kan jag inte komma på något alls att skriva om förutom om mig själv och det är så tråkigt.

 

Så nu ska jag lyssna på lite musik som går i moll, får nog bli lite Mozarts requiem denna gång. Sen ska jag titta på sista delen av Torka aldrig tårar utan handskar. Sen kanske jag kan skriva något vettigt. Får se när jag gör allt detta dock, måste plugga till den fjärde tentan på två veckor först.

 

Ursäkta om jag låter hemskt deperimerad/deperimerande, men det får vara så.

 

 

 

 

 

Gå in på denna artikel och rulla ner till "Avskeda poliser de tre senaste åren:", läs texterna.

 

Se sedan detta klipp (ni behöver bara se till 2:55).

 

Tankar om detta?

 

 

Nu har jag äntligen tagit mig tid att svara på era frågor från frågestunden. Tack för att ni ville fråga mig saker, jag kände att jag behövde ett sådant här moment eftersom jag inte har haft tid att skriva något jättevettigt eller engagerande på senaste tiden.

Vilka böcker gillar du?
Några böcker jag specifikt kan säga att jag gillar är Harry Potter-serien, Den mörka materian-triologin och Egalias döttrar. Dock läser jag väldigt sällan böcker (förutom kurslitteratur), så jag kan inte säga någon specifik genre som jag gillar. I övrigt kan jag säga att jag faktiskt brukar läsa bakböcker ibland för att få inspiration, synd bara att jag aldrig har tid att baka.

 

Min favoritfilm är just nu A Beautiful Mind, jag gillar nervkittlande psykologiska thrillers. Sen lever jag efter mottot att ju bättre musik en film har desto bättre blir filmen. Därför gillar jag också filmer som The Nightmare before Christmas, Sweeny Todd, the Demon Barber of Fleet Street, Amadeus och Mulan.

 

Emilie Autumn.

Fritidsintressen?

Jag ägnar mig mycket åt engagemang och ideella företeelser, framförallt inom studentikosa kretsar. Jag spelar också piano som jag tar lektioner i samt övar en del på gitarr och fiol på egen hand. Jag tycker om klättring, dans och att gymma.

Vad gör dig mest arg, och varför?
Folk som inte klarar av att sätta sig in i andras situationer men som prompt ska lägga sig i andras situationer. Orsaken till att detta gör mig arg är för att det händer alldeles för ofta, folk tar tolkningsföreträde åt höger och vänster hela tiden.

Om du hade kunnat ändra något som hänt i ditt liv (oavsett om du inte kunde påverka det då) vad hade du gjort då?
Jag hade pluggat mer än jag gjorde under gymnasietiden, för att jag då skulle ha haft bättre förkunskaper när jag började på universitetet.

Om du hade kunnat säkra att en sak skulle hända i framtiden vad hade det varit?
Att alla ses som lika mycket värda i vårt samhälle och att alla ska ha samma förutsättningar så långt som det är fysiskt möjligt.

Vad är det pinsammaste du gjort/varit med om?
Svårt att säga, för jag verkar inte ha samma uppfattning om vad som är pinsamt och inte jämfört med alla andra i min omgivning. Så när jag tycker att jag gör något pinsamt så är jag den enda som verkar tycka att det är pinsamt och därmed gör jag inte pinsamma saker även om jag själv tycker att det är pinsamt.

Tack Elin, Alex och Sofia för era frågor

 

Jag har väldigt mycket för mig om dagarna nu för tiden, det är därför det inte kommer nya inlägg lika ofta som tidigare och därför som jag startade jag en frågestund för en månad sedan. Så att jag får något att skriva om alltså. Jag skulle bli jätteglad om fler ville ställa lite frågor, för hittills är det bara två enskilda personer som frågat saker och det känns lite antiklimax om det skulle vara allt.

 

Och nu, en bild:

 

 

Hemsidan fitocracy.com har precis kommit ut med ett erbjudande för alla som vill bli VIP-medlem på deras sida. Låt mig först poängtera att det inte är Fitocracy själva som har skapat erbjudandet.

 

Erbjudandet består av att du får en box med träningsrelaterade prylar (eftersom Fitocracy är en hemsida för träning). Problemet jag ser är att de har två boxar istället för en, de har alltså en box för män  och en för kvinnor.

 

Att dela upp med en box för män och en för kvinnor är i sig inte något problem, till exempel så behöver kvinnor mer järn än män (eftersom kvinnor förlorar massa järn vid mens) och det finna många andra anledningar till att dela upp det eftersom det är en box med träningsrelaterade prylar. Nu har de dock gjort en tabbe och tagit stereotypa prylar för män och kvinnor. Det finns bara en av nio prylar som är samma i de olika boxarna.

 

De saker som kvinnorna får är:

- Tabletter med omega3 och D-vitamin

- Ett par hörlurar som är sportanpassade

- En energibar som smakar choklad ("provide 100% of your daily chocolate craving")

- En kajal ("so you stay beautiful naturally")

- Något pulver/spannmål som är till för bakning

- Pulver till en mättnadsdryck

- Tuggummin med B-vitamin

- En kokbok med nyttiga recept

- Pulver till en proteindryck (denna finns även i männens box)

 

De saker som männen får är:

- Tabletter med magnesium och kalcium

- Ett 50 dollars presentkort för att ladda ner träningspodcasts

- En enregibar

- En tvål

- En tablett för personer som dricker alkohol

- En dryck som smakar som läsk men är nyttigare

- Något med fiskolja (omega3) som ska göra att du slipper äta fisk (ja, det stod så)

- Presentkort på sportkläder som inte suger åt sig svett

- Pulver till en proteindryck (denna finns även i kvinnornas box)

 

Med detta har vi alltså kommit fram till att kvinnor lyssnar på musik, tycker om choklad, sminkar sig, bakar, vill äta så lite som möjligt, tuggar tuggummin och lagar mat. Männen däremot, de lyssnar på podcasts, äter energibar för att det är en energibar (inte för smakens skull), är smutsiga, svettas, dricker alkohol och dricker läsk.

 

Någon mer än jag som tycker att det låter stereotypt?

 

Frågan är förstås vilka av de här sakerna som kvinnor och män i det stora hela inte vill ha eller behöver, vad som är en följd av stereotyper. Till exempel tror jag att kvinnor dricker lika mycket läsk och alkohol som män, däremot känns det som att fler män visar attityden "Ut å ta en öl me grabbarna" än vad kvinnor visar. Sen det här med att män inte skulle tycka om fisk, "Nä, en stor saftig råbiff skare va!" och att kvinnor tycker om att baka och laga mat "Min plats är i köket". Plötsligt känns de här boxarna inte bara stereotypa utan också ganska förlegade. Hade det funnits någon vettig anledning till att dela upp boxarna efter män och kvinnor (som i exemplet med mens jag drog tidigare) så hade jag tyckt att det var bra, men nu så känns bara hela grejen med uppdelningen ganska konstig.

 

 

 

En sak tycker jag att alla ska ha klart för sig: Vita personer får vara kränkta och män får vara kränkta.

 

Att vita män aldrig någonsin skulle gå att kränka är fel. Däremot skulle jag vilja säga att det är betydligt svårare att kränka en vit man än någon ur någon annan grupp i Sverige just nu. Privilergierade personer har självklart också problem med samhällets normer, men att säga att den enda grupp som är kontinuerligt diskriminerad är män stämmer inte.

 

Misogyni och misandri går hand i hand. De som hatar kvinnor hatar också män, i viss mån, och vice versa. Att vi inte får nedvärdera mörkhyade och andra som inte ses som "vita" är för många självklart (men ja, det finns fortfarande oerhörda mängder rasism), men att vi inte får nedvärdera folk på grund av kön verkar inte alltid lika självklart. Trots att det pratas mycket om jämställdhet mellan könen så fortsätter folk att säga att det är alldeles för stor skillnad mellan män och kvinnor för att det ska vara möjligt att ha mer jämställt än idag. En del säger även att vi har tippat över kanten och att den enda grupp som idag är systematiskt missgynnad är gruppen män.

 

För ungefär tre veckor sedan kom Pär Ström ut med sin bok "Mansförbjudet". Jag har inte läst den så jag kan inte säga så mycket om innehållet. Däremot har jag sett debatten om boken samt debatterna om Pärs tidigare böcker samt att jag har läst hälften av en av hans tidigare böcker, "Sex feministiska myter". Jag har med detta kommit fram till att jag inte gillar Pär Ström eller hans sätt att tänka.

 

I debatten om "Mansförbjudet" så använder Pär bland annat argumenten att "det står nedskrivet" och "det kan du läsa om i min bok", vilket gör att jag inte känner att han har speciellt trovärdiga källor. Han säger att det inte finns någon strukturell diskriminering för att den enda diskriminering som går att påvisa är den som är formell, nedskriven och belagd. Dessutom så säger han att för hundra år sedan hade kvinnor begränsade rättigheter men att det är eliminiserat nu och att det nu har vänts till sin motsats.

 

Pär visar sig här vara ett tydligt exempel på vad en vit kränkt man innebär. Det behöver absolut inte vara en ljushyad person av manligt kön (fast i det här fallet är det ju det), men det är en person som hör till en mer eller mindre privilegrierad grupp och som säger att de är de enda som är diskriminerade i samhället. De vänder all sexism och rasism emot sig själva och blundar helt för sexism och rasism som är riktad mot någon annan grupp.

 

Ström säger många gånger att han tycker att diskriminering är lika illa oavsett vem det är som diskrimineras, men i samma veva så blundar han för diskriminiering av kvinnor. Dubbelmoral? Absolut.

 

Han tar ofta upp flera exempel på när män är diskriminerade och i många fall innebär den diskrimineringen att kvinnor blir diskriminerade åt andra hållet. Till exempel så har han tagit upp det här med att män inte får vara hemma med sina barn. Samtidigt så blundar han helt för att kvinnor då måste vara hemma med sina barn. Oavsett om mannen tvingas till att inte vara hemma med sina barn eller om kvinnan tvingas till att vara hemma med sina barn så är båda fallen diskriminering på grund av kön.

 

Jag tror helt enkelt att Pär tittar för mycket på sig själv och har svårt att sätta sig in i någon annans situation. Visst, det finns en hel del feminister som är precis likadana som Pär, fast med omvänd ståndpunkt gällande vilket kön som är diskriminerat, men dessa personer har ändå en lite större poäng med sin kamp. De kallar sig feminister för att de står upp för kvinnors rättigheter, de har helt enkelt valt att rikta in sig på kampen för kvinnorna. Pär Ström kallar sig däremot för jämställdist, vilket jag inte tycker att han lever upp till. Hade han levt upp till det så hade han sett strukturerna för både manlig och kvinnlig diskriminering. Orsaken till att jag aldrig skulle kalla mig själv för jämställdist är just den att Pär har tagit ordet och gjort det till något annat än vad det låter som att det borde vara.

 

Glöm inte att misogyni och misandri går hand i hand!

 

 

Jag är helt mållös.

 

Hanna Widerstedt finns inte på riktigt... eller jo, det gör hon, men den karaktär vi har sett i media under ungefär tio månaders tid var inte den riktiga Hanna Widerstedt.

 

Flera gånger länkade folk mig till en av hennes videobloggar eller till något blogginlägg av henne. Varje gång tänkte jag "Hon kan inte vara på riktigt", men varje gång övertygades jag om att hon tyvärr var på riktigt.

 

Jag hade fel och jag är helt paff över att hon faktiskt var ett konstprojekt. Ett riktigt konstprojekt. Sådana som brukar skämtas om för att folk inte riktigt tror att de finns på riktigt.

 

Jag måste bara ta in informationen lite. En person som jag trodde var helt dum i huvudet visade sig just vara så otroligt smart.