Intersexorwhat

 

Spännande rubrik, inte sant? Tycker att den låter hemskt ointressant faktiskt. Men jag hoppas att inlägget är mer spännande än rubriken.

 

I alla fall, jag vet inte om ni har snappat upp det någon gång under mitt bloggande, men jag rakar armhålorna. Det är det enda kroppshåret* jag avlägsnar.

 

Varför?

 

Varför har jag just valt att armhålehåret ska bort? Varför inte benhåret? Armhåret? Könshåret? Maghåret? Brösthåret?

 

En enkel anledning är att båda mina föräldrar har rakat armhålorna åtminstone så länge jag har funnits. Jag växte upp med två vuxna personer (även om det var separat) som aldrig hade något armhålshår. Jag trodde länge att det skulle vara så. Till den dagen då jag började få hår under armarna. Först då insåg jag att flera i min klass också hade hår under armarna. Först då insåg jag att minst hälften av dem tog bort sitt hår under armarna. Först då insåg jag att båda mina föräldrar tog bort sitt hår under armarna. De valde aktivt att ta bort det, de hade inte hårfria armhålor automatiskt. Jag ville nu också ta bort armhålehåret.

 

Jag har aldrig haft någon speciellt bra relation med någon av mina föräldrar. Så, jag tyckte det kändes riktigt jobbigt att behöva prata med dem om att jag ville ta bort håret under armarna. Under hela min uppväxt har jag haft svårt att prata med dem om sådant som har med förändringar av mig själva att göra. Så jag har i princip bara gjort dem, smugit med dem, till dess att någon av mina föräldrar lagt märke till förändringen. Fast, jag kunde ju inte själv gå och köpa rakhyvlar, det var jag för ung för att göra. Så jag ansade ett tag genom att klippa med en sax, men bara när jag skulle ha sådana kläder att armhålehåret kunde synas, som badkläder till exempel, annars lät jag armhålehåret vara. Jag tror att det tog ett helt år innan jag vågade prata med min ena förälder om att jag ville ta bort mitt armhålehår. Det var inga problem, hen verkade tycka att det var lite kul och ville mer än gärna hjälpa mig och köpa rakprodukter till mig.

 

Sen den dagen har jag rakat mina armhålor. Sen den dagen har jag även testat att ansa håret på andra ställen på kroppen. Jag testade att raka benen, könshåret, maghåret och brösthåret. Armhåret har jag dock aldrig rört. Gällande benen så skulle jag knappast kunna bry mig mindre, så de får idag förbli håriga. Maghåret och brösthåret skulle heller knappast bry mig mindre, så det får sitta kvar. Könshåret får också sitta där det sitter, det kliade att ta bort det, även om jag aldrig tog bort allt. Det skulle aldrig falla mig in att ta bort allt könshår.

 

Men vad är det då för speciellt med armhålehåret? Varför är det så viktigt för mig att ta bort det när jag aldrig mer skulle vilja ta bort något annat kroppshår? Jag tror att det delvis beror på att jag växte upp med två föräldrar som aldrig hade armhålehår. Jag tror att det också beror på att det är så sällan vi ser armhålehår. När vi väl ser en armhåla så sitter den med väldigt stor sannolikhet på en kvinna (män har sällan linne) och om den sitter på en kvinna så är det med stor sannolikhet att håret är borttaget.

 

Idag ser jag verkligen inget fel i att folk har armhålehår. Jag har själv sparat ut mitt minst tre gånger sedan jag avlägsnade det för första gången. Jag trivs egentligen bäst med att ha lite stubb i armhålorna, så pass lite stubb att det på något sätt ser ut som ett estetiskt val men samtidigt så pass mycket stubb att det inte sticks. Problemet är att det är jobbigt att klippa, så jag rakar av allt en gång i veckan istället.

 

Hur ser era vanor ut kring kroppshår?