Intersexorwhat

 

Ni vet känslan av att vara rastlös men samtidigt inte palla göra något.

 

För mig går det i perioder när jag känner så, men det är alltså ett ganska vanligt fenomen för mig. Känner så just nu. Vill ut och springa och hoppa runt som en tok, samtidigt som jag inte pallar röra mig ut fläcken. Känner mig så himla rastlös, men klarar inte av att bota det.

 

Hände mig en gång mitt i natten, en natt då i vintras då jag skulle upp astidigt dagen efter. Den gången lyckades jag dock bota det, klättrade så mycket på väggarna att jag kom på den smarta idén att gå ut och klättra på saker istället, trots att jag egentligen inte hade ork eller lust att göra så. Bland annat klättrade jag upp på en hög sten och kollade på utsikten. Klättrade även upp på en mur för att se vad som fanns på andra sidan. Funkade bra som botemedel.

 

Men nu är det alltså i den fasen att jag inte kan bota rastlösheten. Det är så störande att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Speciellt jobbigt är det att jag har sträckt benet så att det gör ont att ens gå, det gör ju knappast saken bättre. Men alltså, det är inte bara att jag inte kan bota rastlösheten rent fysiskt. Det är någon slags ovilja till att göra något som ligger och gnager, och säger åt mig att slöa.

 

Blir tokig på mig själv.

 

Brukar ni också känna så här?