Att vara privilegierad

 
Är du privilegierad?
 
Är du biologisk man som känner dig som en man? Har du ljus hy? Är du smal? Har du pengar så att du kan klara av att betala hyra, el, mat och så vidare? Kommer du från medel- eller överklassen? Är du heterosexuell? Är du fri från fysiska funktiosnedsättningar? Är du fri från psykiska funktionsnedsättningar och är neurotyp? Är du född i Sverige? Är du ateist eller protestantist? Är du medelålders? Är du monogam? Lever dina föräldrar ihop? Är du uppvuxen med dina biologiska föräldrar? Har du ett eller två syskon? Äter du kött?
 
Du är privilegierad.
 
Att höra till normen på något vis är att vara privilegierad.
 
Alla är vi privilegierade på något sätt. Eller åtminstone nästan alla. Jag är säker på att det finns någon där ute som är en intergender biologisk kvinna med mörk hy, är tjock, har dåligt med pengar, kommer från underklassen, är asexuell, är rullstolsbunden och har autism, är född utanför Sverige (men bor i Sverige), är 17 år, är polygam, har aldrig träffat sina biologiska föräldrar och hens föräldrar som hen är uppväxt med är skilda och hen har 8 syskon. Bara för att ta ett exempel på hur det går att vara utan privilegier. Men så gott som alla är privilegierade på något vis.
 
Hur är då jag privilegierad?

Jag kommer från semi-arbetarklassen. När jag var liten hörde båda mina biologiska föräldrar till arbetarklassen, den ena började dock skola om sig och studerade på universitetet när jag gick i mellan- och högstadiet. Därmed "semi-arbetarklassen". Mina föräldrar är skilda, så den som hör till arbetarklassen har aldrig haft speciellt mycket pengar, men har fått mer på senare tid (arv). Jag har växt upp med att den föräldern aldrig har haft råd med ekologiska bananer, vi fick nästan bara oekologiska äpplen av någon av de riktigt billiga äppelsorterna, kanske oekologiska bananer någon gång ibland. Men aldrig ekologisk frukt, all frukt som kostade mer än 10 kr/kg var dyrt. Dock kan jag i efterhand tycka att vi kunde ha fått mindre kött, eftersom kött är dyrt, men denna förälder kommer från en generation där det anses konstigt och snålt att laga mat utan kött (förutom typ pannkakor). Så någonstans är det ändå förståligt att köttet prioriterades framför varierad frukt.
 
Men något som jag har vunnit på att ha levt relativt snålt är att jag vet hur jag gör för att inte slösa på pengar. Idag har jag god ekonomi och har råd med det jag vill göra. Jag är ekonomiskt privilegierad.
 
Jag studerar. Jag är klassprivilegierad.
 
Jag är född i Sverige, mina biologiska föräldrar är födda i Sverige och mina biologiska förföräldrar är födda i Sverige. Min släkt är delvis protestantister eller ateister. Själv är jag ateist. Jag har ljus hy och ljust hår och blågröna ögon. Jag ser väldigt svensk ut med andra ord. Jag är etiskt privilegierad. Jag är rasprivilegierad. Jag är trosprivilegierad.
 
Jag är smal, jag är lite längre än medellängd och har en normativ skostorlek. Jag är storleksprivilegierad. Även om jag faktiskt ibland har problem att hitta tillräckligt smala kläder som fortfarande är tillräckligt långa så är jag storleksprivilegierad.
 
Jag har endast ett syskon. Mina föräldrar ser både mig och mitt syskon, andra syskon kommer inte i vägen eftersom vi inte har några. Samtidigt som jag aldrig behöver förklara mig varför jag inte har några syskon, eftersom jag har ett syskon. Jag har privilegiet att ha ett syskon.
 
Jag lever i ett monogamt förhållande. Jag behöver aldrig förklara för folk varför jag lever med mer än en person, eftersom jag lever med endast en person. Jag är monogamt privilegierad.
 
Jag är privilegierad.
 
Är du?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0