Ja, det är de

 
Idag frågade Lady Dahmer: "Är hundägare dumma i huvudet?"
 
Jag skulle vilja svara på hennes fråga. Det jag vill säga är att, ja, för det mesta är hundägare dumma i huvudet.
 
Det här med att gå med sin hund bland andra människor och inte ha den kopplad. Jag förstår inte folk som gör så. Alls. Jag har varit nära på att kliva på min grannes nyfikna chihuahua och jag har varit nära på att knocka min grannes nyfikna chihuahua med en gigantisk tvättkasse. Det är inte okej att ha en så liten hund okopplad, för även om det känns som om du har kontroll över den (bara att lyfta upp liksom) så är det inte säkert att du har det.
 
Jag har dock aldrig blivit biten av eller jagad av en okopplad hund, varken en liten chihuahua eller något större, men jag har sett andra bli det och jag har sett hundar som springit till skogs. Jag blir knäpp på personer som tänker "Nej, inte min hund, min hund skulle aldrig göra så". Jo, det kan du inte riktigt veta. Du kan inte fråga hunden vad den tänker på, vad den känner, vad den tänker göra. Ofta upptäcker du alldeles för sent att den tänker göra något. Innan du hinner reagera har din hund sprungit till skogs efter en hare, bitit en person som irriterar den eller gett sig på en annan hund.
 
Orsaken till att vi kopplar hundar är för att de har alldeles för mycket instinkter som de vill följa. Exempelvis katter går inte alls lika mycket på instikter som hundar gör, därför kan vi ha katter okopplade. Visst att det skiljer sig från hund till hund och katt till katt, men att koppla sin hund är att visa respekt för andra människor i ens omgivning. För en person som möter dig, hundägare med okopplad hund, känner inte hunden. Klart att de inte litar på hunden.
 
Sen det här med att om folk inte få träffa okopplade hundar så blir de rädda för dem. Jag skulle vilja säga att det är tvärt om. Så är det med de flesta djur. Tänk dig att du går på en äng och plötsligt står en kalv bredvid dig. Skulle du inte bli lite orolig då? Om kalven står i en hage i närheten så är du inte alls lika orolig. Då kan du ju faktiskt gå fram till kalven och klia den lite på huvudet kanske. Det hade du inte gjort om kalven stod bredvid dig utan stängsel emellan er (om du inte är mycket van vid kalvar eller om du känner kalven).
 
En annan sak jag stör mig på med hundägare är de som har sina hundar kopplade och hindrar dem att göra vettiga saker. Alltså, till exempel en person som är ute och går med sin hund och rycker tag i hundens koppel precis när hunden är på väg att uträtta sina behov. Jag menar kom igen, om du är ute och går med hunden för att rasta den så måste den också får rasta sig. Om du ser att hunden är på väg mot något som den inte ska uträtta sina behov på, visa att den inte ska gå dit, istället för att först låta hunden gå dit för att sedan hindra den att uträtta sina behov. Så svårt kan det väl inte var? Är det svårt så har du kanske en för stark hund...
 
En tredje sak som hundägare har en tendens att göra med sina hundar är att inte vänta på den. En rask promenad ska det vara och hunden får endast stanna om, och endast om, den ska uträtta behoven som promenaden är till för. Hallå, ni har hund men har inte koll på hur hundar funkar? Hundar måste få lukta på saker, för om de inte får "lukta färdigt" så händer det att de blir alldeles för nyfikna på vad det var de kände en snabb lukt av. Tänk dig själv om du ser en skymt av något som du inte riktigt uppfattar vad det är, då vill du ju gå tillbaka och kolla vad det egentligen var du såg. Hundar går mer efter instinkter än vad människor gör, tänk dig då hur det måste kännas för hunden.
 
Jag själv har ingen hund, har aldrig haft någon hund och kommer troligtvis heller inte skaffa någon. Trots det så känner jag att jag skulle kunna vara en bättre hundägare än många personer som jag ser ute med sina hundar. Om du, läsare, är hundägare så hoppas jag att du gör det bättre än alla de jag ser var och varannan dag.
 
Det var det jag hade att säga om osmartar hundägare.
 

Kommentarer
Postat av: ett ritstift i din rumpa

jag kommer från landet och när jag var liten hade jag helt grym hundskräck. det blev inte direkt bättre av att det på min väg hem från skolan fanns två familjer som inte alltid hade hunden kopplad. varenda dag hade jag hjärtat i halsgropen eftersom jag inte visste om någon av hundarna den dagen skulle vara okopplad och komma rusande.

Svar: Nej men usch, att behöva utsättas för sin fobi på det sättet! D:
Intersexorwhat

2012-11-19 @ 21:50:18
URL: http://yllestrumpa.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0