En bordsgranne

 
För någon dag sedan diskuterade jag och två av mina bordsgrannar könskromosomavvikelser, under en sittning.
 
Jag och min ena granne hade ganska bra koll på detta, men den sista personen som var med i diskussionen var mest förvirrad och fattade inte vad vi snackade om. Hen sa saker som "Men vadå? Hur ser de ut då?" och vi svarade "Tjaa, de kan se ut som vem som helst" eller "Det kan finnas skillnader, kanske personen ser lite mer androgyn ut än normen säger att folk ska se ut". Personen fattade ingenting, trots att vi sa att det är helt individuellt och att det är en gråskala och att personer med könskromosomavvikelser inte behöver se annorlunda ut mot andra.
 
En väldigt spännande diskussion. Det är faktiskt väldigt sällan jag träffar folk som är så insnöade på det här med att de enda färgerna som finns är svart och vit, nej förlåt,... som är så insnöade på det här med att de enda könen som finns är man och kvinna. Hen förstod verkligen inte, hen såg liksom bara "man" och "kvinna" och som ett stort gap eller avstånd däremellan och kunde verkligen inte förstå att det finns personer som på riktigt varken är man eller kvinna, eller som är både man och kvinna, eller som är något helt annat.
 
Här behövs ett informationsarbete! Frågan är bara hur vi når ut till alla... Speciellt hur vi når ut till de som är tröga.
 

Kommentarer
Postat av: ett ritstift i din rumpa

ett ställe att börja på vore ju i skolorna och hälsokunskapen, men så når man ju förstås inte ut till dem som redan är förbi den åldern.

Svar: Men det är ganska bra även om det inte skulle nå ut till de som är förbi den åldern, blir lite av ett proaktivt arbete då, och sånt brukar ju kunna fungera ganska bra :)
Intersexorwhat

2013-12-07 @ 00:19:16
URL: http://yllestrumpa.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0