Intersexorwhat

 

Jag förstår att köttätare tycker att vegetarisk mat är konstig.

 

Jag förstår att köttätare tycker att vegetarisk mat inte är riktig mat.

 

Jag förstår att köttätare tycker att en rätt utan kött inte är en riktig rätt.

 

För jag vet vad många köttätare har för bild av vegetarisk mat.

 

I helgen som var var jag på en konferens, jag hade anmält mig som vegetarian eftersom jag bara äter kött om jag vet var det kommer ifrån.

 

På konferensen åt vi sex måltider. Två av dessa var frukostar med stora bufféer och riktigt bra utbud och gott. De andra fyra var två luncher och två middagar. Dessa luncher och middagar fick mig verkligen att förstå vad det är köttätare är så rädda för när det gäller vegetarisk mat.

 

Den första av måltiderna var köttfärsbiffar för de som åt kött, de såg inte ut som något jag skulle vilja sätta i mig (lite i stil med färdigköttbullar fast större och lite plattare). Dock var inte den vegetariska maten speciellt lockande heller. Det var någon form av sojabiffar. Men inte sojabiffar i stil med sojafärs i bifformat. Nej, det var sojabönor som de hade malt ner till en grön sörja och gjutigt i en form. Det såg ut lite som att de var gjorde i ett plättjärn, förutom det faktum att deras form var alldeles för perfekt för att kunna vara gjorda i ett plättjärn. De var helt cirkulära, med helt räta vinklar mellan undersida och kant samt mellan kant och ovansida. De så läskigt overkliga ut. De smakade inte gott heller, smakade okokta sojabönor.

 

Den andra måltiden var kötträtten lax med hackad chili/liknande strödd över den och gröna blad lagda fint ovanpå. Själv fick jag nöja mig med läskigt runda falafelbollar som var det torraste jag någonsin ätit, ungefär.

 

De tredje måltiden var det kyckling, kryddad med alla möjliga spännande och färgglada kryddor och blad. Det vegetariska var sådana där biffar som har något beige-grått innehåll och utsidan är typ panerad/friterad (går inte ens att avgöra vilket... känns ju bra...), ni vet nog vad jag menar. De hade dock lagt lite kärlek i denna mat, de hade faktiskt ansträngt sig så pass att det låg persiljesmulor på dem.

 

Den sista måltiden fick köttätarna fläskpoletter (eller vad de heter) medan vi som åt vegetariskt fick snitsel. Och jag brukar vanligtvis tycka om snitsel. Typ ostsnitsel och sådant. Detta var dock snitsel med samma oidentifierbara innehåll som vegbiffarna från kvällen innan (tredje måltiden). Riktigt smaklöst med andra ord.

 

Och så här ser det ut, dag efter dag, i skolor, runt om i hela Sverige.

 

Jag förstår verkligen varför köttätare ofta är väldigt mycket anti vegetarisk mat. När vegetarianerna får halv- eller helfabrikat utan någon som helst näriginnehåll över huvud taget, medan köttätarna får laxfiléer med strategiskt utlagda blad på för att det ska se extra gott ut.

 

Vi får lära oss i skolan att vegetarisk mat är sämre mat. Inte för att någon säger det till oss, utan för att vi får se det med egna ögon i skolmatsalen. För den här konferensens mat var gjord i en skolmatsal, de som ordnade konferensen hade hyrt en skolmatsal och dess personal. Vi fick samma mat som eleverna på skolan brukar få. Och jag känner igen mycket av maten från min egen skoltid, både i högstadiet och gymnasiet.

 

Ska det behöva vara så här? Borde inte de som arbetar i skolkök vara införstådda i att vegetarianer också behöver mat som innehåller någon form av näring?

 

Inte konstigt att föräldrar protesterar mot att ha en dag i veckan då barnen ska få bara vegetarisk mat i skolan.

 

Inte konstigt att folk säger åt mig att äta riktig mat.

 

Inte konstigt att folk har svårt att se en rätt utan kött som en riktig rätt.

 

För de vet inte vad vegetarisk mat är.

 

De tror att vegetarisk mat är mat där köttet har tagits bort.

 

De tror att vegetarisk mat är mat som inte innehåller någon näring.

 

De tror att vegetarisk mat inte är riktig mat.