Intersexorwhat

 

Könskorrigering.

 

Att på något vis ändra sin vardag för att folk runt omkring ska förstå vilket som är ens egentliga kön.

 

Jag lyssnade för ett tag sedan på ett radioklipp med Trollhare där hen berättade lite om sin könskorrigering. Där kom frågan upp om det där med att ångra sig efter att ha gjort en könskorrigering.

 

Går det egentligen att ångra sig efter en könskorrigering?

 

Jag förstår att en del kan ha blivit besvikna på resultaten, ifall de gjort kirurgiska ingrepp och det inte riktigt blev som de hade tänkt sig.

 

Jag förstår också att det kan ha blivit fel eller att någon kanske trodde sig vilja göra hela den kirurgiska biten men innerst inne egentligen bara ville göra vissa delar av den.

 

Men om vi bortser från detta. Går det verkligen att ångra sig? Känslan av att känna att något är fel på ens kropp är ju ganska vanlig. Dessutom är det ganska många idag som också gör något åt det som känns fel.

 

Jag syftar alltså till sådant som att många tränar för att ändra sin kropps utseende och det är inte helt ovanligt att göra kirurgiska ingrepp för att förstora brösten eller göra ansiktslyft eller operera om sin snea näsa eller vad det nu kan vara.

 

Vad är det egentligen som gör det så mycket svårare att tillåta operera in bröstinplantat på en person som är född som biologisk man än vad det är på en person som är född som biologisk kvinna? Varför anses vissa ingrepp mycket mer okej än andra?

 

Sen har vi ju det omvända, att biologiska kvinnor som har ett androgynt eller manligt/maskulint utseende/könsuttryck har betydligt lättare att få operera bort bröstvävnad än biologiska kvinnor som har ett kvinnligt/femnint utseende/könsuttryck. Det ses som något kontigt att vilja operera brösten mindre, för personer som ses som kvinnor, även om personen i fråga har bröst i storlek Z, typ, och extrema problem med rygg eller kanske till och med har andningssvårigheter.

 

För att inte tala om hur provocerade folk blir av transkvinnor och anser att det är män som har blivit manipulerade till feministiska manshatare som vill kapa av kuken. Men att kapa av en "abnormalt stor" klitoris på intersexuella personer som läkaren tilldelat det juridiska könet "kvinna" ses som heeelt normalt.

 

Men om vi tänker på det här med att ångra en könskorrigering igen. Den som genomgår en könskorrigering behöver ju faktiskt inte operera sig något alls. Och det här med att vissa ingrepp är mer okej än andra, det myntet har en annan sida också. Nämligen att om du gör A så måste du även göra B. För något som folk tycker är ännu värre än att göra kirurgiska ingrepp för att ändra sin kropp från ett könsstereotypt utseende till ett annat det är att bara göra vissa av dessa ingrepp, men inte alla de möjliga ingreppen.

 

Samtidigt så en person som är biologisk man och har socialt kön man, men klär sig som en stereotyp kvinna, den personen säger folk åt att gå till "den andra sidan" och kapa av kuken.

 

Alltså, den här världen är bra jävla paradoxal ibland.

 

 

PS Här får ni en peppig låt att lyssna på.