Intersexorwhat

 

Jag är så arg på folk som tror att de kan sätta sig på andra, mindre privilegierade.

 

Idag på jobbet var jag på ett möte där jag bara ville skrika rakt ut i frustration över hur inskränkta, tröga och rent nedvärderande vissa personer i den gruppen är och hur de betedde sig. Jag skrek inte rakt ut, jag höll mig till sans. Men bara för att jag lyckades hålla mig sansad betyder inte det att det är okej att bete sig på vissa sätt.

 

Härskartekniker, beskyllande av andra och påståenden om att vissa sorters personer (i detta fall universitetsanställda) är viktigare än andra sorters personer (i detta fall studenter). En person uttryckte sig ordagrannt som så att det inte gör något om studenterna har det dåligt eftersom de inte är där lika länge som de anställda. Hur kan du ens resonera så? För det första så gäller arbetsmiljölagen även studenter, vilket betyder att studenter ska ha en lika bra arbetsmiljö som de anställda på universitetet. För det andra så är det väl "gästerna" (alltså studenterna, eftersom de nu "inte är där lika länge som de anställda") som ska känna sig välkomna och inte bli förpassade till dåliga lokaler bara för att de som arbetar där ska få de bra lokalerna. Jag vet ingenstans där de anställda har det så mycket bättre än "kunderna" (alltså studenterna, eftersom de nu "inte är där lika länge som de anställda") än på Uppsala univeristet. För det tredje så fuck you.