Intersexorwhat

 

Efter mitt inlägg om svar på tal mot anti-GMO-argument blev jag rätt ifrågasatt via mail, facebook-meddelanden och liknande. De som ifrågasatte påstod bland annat att de var mer pålästa än jag eller att jag inte var påläst alls* och inte visste vad GMO är för något. Något sa också att i djurförsök så har det visat sig att GMO ger missbildningar. Därför tänkte jag förklara lite mer noggrannt vad GMO är och vad det innebär.

 

Först tänkte jag dock ta det här med att GMO har visat på missbildningar i djurförsök. Det har gjorts väldigt många djurförsök gällande GMO, de flesta har visat på att det inte är GMO:t i sig som är problemet utan att det beror på vad för GMO det gäller. De studier som har visat att det är GMO:t i sig som är problemet har inte varit ordentliga studier, utan de har haft väldigt mycket bias. Jag läste bland annat en studie** där forskarnas utgångspunkt var "GMO är farligt för hälsan" och där de använde tre grupper av råttor. Den första gruppen av råttor (120 råttor) fick enbart GM-majs, den andra gruppen (kontrollgruppen, 20 råttor) fick vanligt råttfoder och icke-GM-majs, den tredje gruppen (60 råttor) fick vanligt råttfoder och GM-majs. De som åt enbart GM-majs fick så småningom cancer. Alla tre grupper av råttor fick njurproblem. Tror ni att det var GMO:t som orsakade cancer i dessa råttor? Ni tror inte det kan ha berott på till exempel näringsbrist? Jag menar, de fick bara majs. Och vatten att dricka, visserligen. En peer review på studien visar att studien även bevisade att vatten kan ge cancer, utifrån hur de satt upp experimentet. Sen att den minsta gruppen (20 råttor) är kontrollgruppen är jättemärkligt. Kontrollgruppen borde vara lika många som de andra grupperna (alla grupper borde egentligen vara lika stora om vi ska kunna säga något specifikt), kontrollgruppen är endast en tiondel av alla råttor som var med i experimentet. Det här är den mest kända studien som visar på att GMO inte skulle vara bra för hälsan, och den är extremt bristfällig.

 

Om ni vill läsa studier som visar på att GMO inte är hälsovådligt så finns det supermånga artikar om det här (obs xls-fil) och ni kan läsa om sammanställningen av artiklarna här och här.

 

Studier åsido, nu ska jag förklara vad GMO egentligen är för något och vad det innebär.

 

GMO står för Genetiskt modifierade organismer (på engelska Genetically Modified Organisms). Det är alltså organismer som är genmodifierade. Om du syftar på en GMO som är en gröda kan du säga "GM-gröda" eller GMO som är ett djur kan du säga "GM-djur" och såvidare.

 

En organism är något som lever, alltså något som är uppbyggt av en eller flera celler. De organismer som är kända (alltså de organismer som finns på jorden) är eukaryoter (djur, växter, svampar, amöbor, kromalveolater, rhizaria och excavata), bakterier och arkéer. Sen huruvida virus är levande (alltså organismer) eller ej tvistas det om då de tyyyp är celler, men inte uppbyggda på samma sätt som någon av de andra organismerna. Vi människor är djur (ifall någon skulle ha missat det).

 

Alla organismer har genetisk material i form av DNA och/eller RNA. DNA är vanligare och mer stabilt än RNA. DNA:t är uppbyggt av kvävebaser. Det finns fyra sorters kvävebaser, dessa heter adenin, tymin, cytosin och guanin, förkortat A, T, C och G. Se det som att DNA-alfabetet har endast fyra bokstäver. Våra gener är uppbyggda av dessa kvävebaser. För att förenkla det kan vi säga att generna är ord som är skrivna med DNA-alfabetet. DNA:t finns i våra celler, och där finns det även olika molekyler som kan läsa av DNA:t, förenklat är det alltså molekyler som kan läsa DNA-alfabetet och översätta det till cellspråk, så att cellen vet vad den ska göra med informationen (till exempel att skapa hormoner).

 

Vi människor kan också läsa DNA, fast inte på samma sätt läs-molekylerna i cellerna gör. När vi människor läser DNA så kallar vi det att sekvensera DNA. Det finns många sätt att sekvensera DNA, bland annat med hjälp av datorer, andra maskiner eller rent kemiska processer. Sekvenseringen sparas sedan i en databas, alltså i en dator där information kan lagras och som andra datorer kan komma åt. Sekvenserna är i form av bokstäverna A, T, C och G, i den ordningen som de motsvarande kvävebaserna satt i den cell som sekvenserats. Vissa kombinationer av A, T, C och G skapar gener medan andra bara är (eller verkar vara) random och inte (verkar) gör(a) något speciellt. Generna är det vi tycker är intressant för genmodifiering.

Det finns gener som alla, eller nästan alla, organismer har. Ett exempel på en sådan gen (eller ja, protein från en gen egentligen) är ribos-5-fosfatisomeras (Rpi), den har samma funktion i alla organismer som den finns i, men den ser liiite annorlunda ut i varje organism. Det är oftast inga stora förändringar mellan olika organismers Rpi, det kan till exempel vara en kvävebas ("DNA-bokstav") som är annorlunda, att det har försvunnit en kvävebas eller att det har tillkommit en kvävebas, vilket kallas för mutation. Men trots att Rpi har samma funktion i alla organismer så kanske den inte fungerar exakt likadant i alla organismer. Det kan vara en kvävebas som ser annorlunda ut i två olika organismer, och som ger samma resultat, men vägen dit kan vara annorlunda eftersom det inte var samma kvävebas. Kanske är det rent av så att Rpi i den ena organismen är mycket mer stabilt än Rpi i den andra organismen. Det vi kan göra då är att titta på DNA-sekvensen på den organismen med mer stabilt Rpi och göra en mutation i den andra organismen så att den får lika stabilt Rpi. De mest simpla genmodifieringar är att endast byta ut, ta bort eller lägga till en kvävebas.

 

Det går även att göra större genmodifieringar än såhär. Det går till exempel att ta en gen som vi hittar i en fisk och sätta in i en jordgubbe. Av detta skapas ingen Frankenfruit, som är ett uttryck jag hört en del i engelsktalane sammanhang, utan det som skapas är en helt normalfungerande jordgubbsplanta som har en genetisk skillnad från sin(a) förälderplanta/-plantor. Om vi säger att genen vi tog kom från en fisk som klarar av köld väldigt bra och att det är egenskapen vi ville ge till jordgubben så är det den egenskapen jordgubben kommer att få. Genen den får från fisken gör inte jordgubben till en fisk eller delvis en fisk eller ens ger jordgubben en fiskgen. Det spelar ingen roll varifrån vi tar DNA:t, det är själva sekvensen vi är ute efter, det är sekvensen som ger egenskapen. Det går oftast lika bra att göra en gen på syntetisk väg om vi känner till genens DNA-sekvens, men det kan vara enklare att ta genen från en annan organism. Om du tycker att det är svårt att förstå att genen vi tar från en fisk inte är en fiskgen utan rätt och slätt bara en gen kan du tänka på vatten. Oavsett om vattnet kommer från himlen, marken, kranen eller en växt så är det fortfarande vatten, det blir liksom inte växtvatten eller himmelvatten bara för att vattnet bildades där, det är fortfarande exakt samma vatten (divätemonoxid, eller H2O, på kemispråk). Jag kan ta något annat exempel också om du inte skulle tro på mig. Vi kan ta gluten som exempel. Oavsett om det är gluten direkt från vetet/kornet/råget, från vete-/korn-/rågmjöl eller från bröd bakat på vete/korn/råg så är det fortfarande samma gluten. Det blir inte brödgluten för att det finns i bröd, det är fortfarande bara gluten. På samma sätt är det inte olika sorters gluten för att det kommer från vete, korn eller råg. Det är samma molekylsammansättning oavsett var den finns. Finns hur många exempel som helst på detta, salt (NaCl), sackaros, klorofyll (den gröna färgen i växter), cellulosa och så vidare. En gen är bara en gen, inte en "fiskgen" eller "människogen", för vilken gen som helst skulle kunna uppstå i vilken organism som helst (det är det som kallas evolution).

 

När det kommer till GMO så är det förresten en annan sak som också är väldigt viktigt att förstå. Det handlar inte om att förändra någon befintlig organism. Det handlar om att förändra en organisms "första" cell. Om vi skulle göra det på djur (av etiska aspekter händer det väldigt sällan att någon gör GM-djur, men det har förekommit, ett exempel är fårklonen Dolly) så skulle vi förändra ägget, antingen före eller efter befruktning av det. Det är alltså innan organismen ens har blivit något, innan den är något annat än en enda liten ovetande cell, mens om du vill vara krass. När det däremot gäller bakterier eller arkéer, som är encelliga organismer, så kan genmodifiering göras när som helst i dess livscykel eftersom de egentligen inte åldras. När det kommer till växter så sker genmodifiering på endast ett fåtal celler i en petriskål. Det lustiga med växter är att oavsett varifrån växten vi tar celler så kan de utvecklas till fullständiga växter om de hålls under rätt förhållanden.

 

Så nu när vi vet biologin bakom GMO, finns det några risker med GMO? Ja, självklart finns det risker. Jag menar, vad finns det inte risker med? Gällande att det kan gå fel i processen och vi skapar något som får allvarliga genetiska sjukdomar är det dock vääääldigt liten risk att det sker. Medan det är mycket stor risk att det sker med vanlig växtförädling och avel (vanlig korsning av växter eller djur av samma ras/motsvarande). Orsaken till att det så ofta sker med växtförädling eller avel är för att vi inte ser i förväg vilka egenskaper växten eller djuret kommer att få, vi bara hoppas på att det ska bli de egenskaper vi önskar. Och visst, vi kanske får de egenskaper vi önskar, men då kan det ändå ha uppstått en genetisk sjukdom på något annat ställe i växternas eller djurens DNA eftersom vi inte bara förändrar den genen vi önskar förändra utan hela deras genom (DNA) korsas. När vi genmodifierar vet vi precis vad det är som kommer att förändras. GMO är en mycket kontrollerad form av förädling/avel.

 

Finns det några andra risker? Ja, det går att utnyttja systemet. Till exempel är det idag tillåtet att ta patent på gener. Ja du hörde rätt, det går att ta patent på gener. Det här tycker jag är fruktansvärt. Det borde inte gå att ta patent på gener. Om du till exempel tar patent på en gen du själv skapat i ett lab, men så finns samma gen i alla vattenlevande djur, innebär det att du äger den genen i alla dessa vattenlevande djur? Ja, typ så. Du kan i alla fall hävda din rätt till att ingen annan ska få använda den genen oavsett vilken organism de tar dem ifrån. Det går också att hävda din rätt till någon annans gener om det var du som upptäckte dem. Ett skräckexempel på detta är HeLa-celler, som kommer från en cancersjuk person som hette Henrietta Lacks, hon hade inte rätt att säga att de inte fick använda hennes celler i forskning. Och visst att det har varit superbra för forskningen att de haft dessa celler, men lite läskigt att du inte kan hävda rätten till ditt eget DNA. Patent på gener är skit och borde förbjudas. Hade jag suttit vid makten så hade det varit förbjudet redan.

 

Hur är det med att vissa GM-grödor har gener som tål bekämpningsmedel då? Ja, det finns tyvärr sådant, jag fattar inte varför det är godkänt, men det finns. Vanligast är Roundup Ready crops som tål bekämpningsmedlet Roudup. Det innebär att vi i princip kan spruta hur mycket bekämpningsmedel som helst på dessa grödor för att de inte ska bli uppätna av skadedjur eller ogräs ska växta mitt bland maten. Inte speciellt bra för varken miljö eller hälsa att bespruta en massa. Dock finns det en variant av detta, att sätta in insekticider i växter, att alltså göra så att insekter inte vill äta växten istället för att bespruta växten med sådant som insekter inte vill äta. Det riktigt positiva med denna metod är att bekämpningsmedel inte sprids i naturen och mindre mat behöver slängas. Tipptopp för miljön! Men hur är det för hälsan? Att bespruta växter med bekämpningsmedel är väääldigt mycket sämre för hälsan än att sätta in gener i växter så att de skapar insekticider. Sen beror det mycket på vad det är för insekticider vi sätter in. Vilken organism tar vi det ifrån? Hur fungerar egenskapen i den organismen? Är vi människor känsliga mot den egenskapen i den organismen? Hur ser insekticiden ut rent kemiskt? Det som finns idag på den här fronten kallas för Bt-grödor, uppkallat efter bakterien Bacillus thuringiensis som genen med insekticiden kommer ifrån. Bt är hårda pyttesmå kristaller (ungefär 1 mikrometer i storlek) som fungerar som så att den endast kan lösas upp i (vissa) insekters magar, den kan över huvud taget inte lösas upp i andra djurs magar. Inuti Bt finns själva toxinet, som alltså endast kommer ut ur Bt om den löses upp inuti en insektsmage. När den kommer ut i insektens mage så blir insekten sjuk och låter bli att äta mer av den gröda den fick det av. Bt kan inte spridas från en insekt till en annan och när en insekt med Bt i sig dör så har det gått så pass långt för Bt-sporerna att allt toxin är förbrukat, så giftet kommer inte ut och sprids i naturen.

Men är det inte dåligt för den biologiska mångfalden om vi använder Bt-grödor? Att bespruta växter kan vara dåligt för den biologiska mångfalden. Det fina med Bt-grödor är att insekterna inte dör rubb och stubb, det kan ta två veckor innan en insekt dör för att den fått i sig Bt, så i de flesta fall hinner den föröka sig innan den dör. Sen kan vi förstås fundera på det här med att bina dör, beror det på Bt? Bt skadar visserligen bin om de äter det, men nej, bin äter nektar, pollen och honung. Bin äter inte grödor. Bt finns i grödors fruktkött och gröna delar (stam, blad osv), inte i nektar, pollen och honung. Bina dör delvis på grund av besprutning av grödor och delvis på grund av en svampinfektion som härjar. Bt-grödor är inte besprutade eftersom de inte behöver vara besprutade.

 

Sen finns det också massor med positiva saker med GMO. Förutom att vi kan skapa grödor som inte behöver besprutas och samtidigt inte är gifitga för någon, utom vissa sorters insekter, det vore superbra för miljön om det fanns ännu mer eftersom det besprutas fruktansvärt mycket idag. Sen kan vi ge grödor olika näringsgivande egenskaper, som till exempel Golden Rice, ett ris som innehåller betakaroten (det ämne som i kroppen blir A-vitamin, vilket är en livsnödvändig vitamin), som det är stor brist på i många fattiga länger.

Slutsatsen av detta är att det finns både för- och nackdelar med GMO, alltså borde det finnas restriktioner och regler kring GMO, men det borde absolut inte förbjudas. Dessutom är GMO en kontrollerad form av växtförädling och avel, vilket vi människor har hållit på med sedan urminnes tider utan att veta vad vi höll på med.

Som avslutning på det här inlägget vill jag att ni tar en titt på vad Neil deGrasse Tyson har att säga om GMO och att vi människor har hållit på med växtförädlig och avel under hundratals år.

 

 

Om ni orkar kan ni även läsa detta, om studien där de undersökt hur GMO har påverkad djurs hälsa de senaste 18 åren.

 

 

* Ett urval av mina meriter: Biologi breddning genetik, Cellbiologi, Biologisk mångfald – mönster och processer, Bioinformatisk strukturbiologi, Mikrobiologi, Genomik – experimentella metoder, Bioteknisk metodik, Protein Engineering.

* Séralini-studien, ni kan läsa om den här, här och här.