Intersexorwhat

Idag är sista dagen för det här året, det är nu vi ska börja om på nytt, börja rulla en ny kula eller tänka på sådant som vi inte vill upprepa. Så jag tänkte nu, inför er, avge några nyårslöften.


För det första, alltid det första, ska jag börja träna. Jag ska sluta lägga en massa tid på att bara sitta framför datorn under långa stunder, stunder då jag kan lägga tiden på något som jag tycker är kul. Jag tycker inte om att träna kondition, men jag tycker om att träna styrka. Genom att träna styrka så får jag kondition på köpet om jag tränar tillräckligt länge. Så i vår vill jag börja klättra igen, alternativt börja gymma igen (ja, tro det eller ej, men i en del av tvåan på gymnasiet så gymmade jag nästan en gång i veckan). Jag har också länge velat börja dansa, men det är svårt att hitta någon dansskola som har kombinationen att ligga bra till, ha bra kurser, bra kurstider och vettiga priser.

Det andra nyårslöftet är att börja studera i tid och kanske inte ta på mig så himla mycket ideellt arbete. Jag älskar att arbeta ideellt, men tyvärr har en del av mina studier skitit sig på grund av det. Det största problemet i detta är att jag är extremt sugen på att engagera min i universitetsmottagningen i höst, vilket betyder en massa förberedande arbete under våren. Nu till våren kommer jag läsa 125% studietakt på universitetet, dvs. jag kommer läsa 100% på min utbildning och en extrakurs på 7,5 hp. Förutom dessa 125% kommer jag även behöva plugga till några omtentor. Jag vet inte hur jag ska få tiden att gå ihop, men förhoppningsvis löser det sig om jag sätter mig ner och funderar på hur jag ska klara av det. Jag ska heller inte skuta upp till morgondagen vad jag kan göra idag.

Ett tredje nyårslöfte är att äta lunch även när jag är ledig. Det händer ofta att jag inte orkar eller hinner laga mat (hinner = affären stänger 21:00 och ibland är jag hemma efter det), vilket leder till att jag inte alltid har tillräckligt många matlådor i frysen att det räcker till både lunch och middag ibland när jag är ledig (ledighet => lathet => orkar inte laga mat). Om jag lyckas med mitt första nyårslöfte, att träna, så kommer jag få mer ork och därmed orka laga mat, tror jag.

Det fjärde nyårslöftet är att jag ska gå upp tidigt även när jag är ledig och att jag inte ska försova mig. Under vintern kan jag ta tillskott av D-vitaminer, de gör det lättare att både somna och vakna utvilad. Sen ska det inte bli några sensena kvällar framför datorn, för det är enbart onödigt. Visst att jag får mest inspiration till att göra saker under natten, men samtidigt så behöver jag den lilla sol som jag får nu under vintern. Under våren, sommaren och hösten brukar jag aldrig ha problem att komma upp i tid, solen gör mig pigg.

Mitt femte och sista nyårslöfte kommer vara att leva ut min stil mycket mer. Jag är uttråkad av min egen stil och det känns som om jag har samma kläder varenda dag (vilket jag nästan har, har i princip bara ett par byxor som jag trivs i numera). Sen ska jag sluta vara så stressad som jag har varit stundtals, för när jag är stressad så biter jag på naglarna, en ovana som jag trodde jag blivit av med innan jag stressade upp mig. Jag ska också försöka att gå upp några minuter tidigare på morgonen, så att jag slipper det där med att slänga sig på cykeln in i sista sekund och precis då komma på att jag inte hann borsta tänderna. Tur att jag (oftast) brukar bära med mig en tandborste och lite tandkräm i väskan just av denna anledning.


Gott nytt år allesammans!

I Uppsalas klädbutiker kan du hitta mode (H&M, Lindex, New Yorker damavdelning, Kappahl, Åhléns osv), Stekarstil (t.ex. MQ), Hiphop-/ganstastil (New Yorker herravdelning), Hipster (Monki och Weekdays) samt lite lite Rockabilly (Carlings och Solo).

Det jag undrar nu är var alla så kallade alternativa kläder hittas. Det finns i princip inget inom rock, glamrock, goth, rave, steampunk osv. Det närmaste du kan komma något av detta är Carlings eller möjligen reaavdelningen på DinSko (fast de har ju inga kläder förstås).

Allt är bara så mainstream! Jag hatar mainstream! Jag klär mig inte i moderna kläder, jag klär mig i min klädstil. För att hitta min klädstil så måste jag åka till Stockholm eller leta på nätet. Jag är trött på nätletande och dyra Stockholmsresor som jag aldrig har tid till.

För ett tag sedan fanns det en klädbutik med alternativa kläder här i Uppsala. De var dyra, hade litet utbud, gjorde inte tillräckligt med reklam för sig själva, folk hittade inte dit då det låg i en källarlokal och till slut gick de i konkurs. Han som ägde stället var dock trevlig och jag köpte en gång en t-shirt av honom, mest för att sponsra dem. Tyvärr så funkade det inte.

Hade jag haft tid och pengar så skulle jag lätt öppna en egen klädbutik i Uppsala. En som inte är så mainstream som allt annat.

Jag har tappat min inspiration.

Jag vet inte vad jag ska skriva mera.

Jag har för mycket att göra.

Jag försov mig till min enda föreläsning idag.

Jag satt uppe till tolv igår.

Jag hade inspiration då.

Jag hade inte inspiration till bloggen.

Jag har inte inspiration till bloggen.

Jag har tappat inspirationen.

Jag hade tänkt skriva ett långt och genomtänkt inlägg idag, men så blev det inte. För idag har jag varit sne och haft både förkylning och hormonella problem tror jag. Så det slutade med att jag stirrade in i väggen en hel dag ungefär (fast egentligen stirrade jag in i datorskärmen, men det låter bättre att säga sig ha stirrat in i en vägg).

Så, vad vill jag säga idag då?

Ingenting!


Eller, nånting kanske jag kan säga.

Jag är glad att jag inte hade några föreläsningar, lektioner, laborationer, duggor eller tentor idag, synd bara att jag varit för trött för att göra något annat vettigt, typ pluggat. Har kultuverat mig lite med Olle Waller och diverse bloggar och är glad att jag hade nattligt besök natten till idag, det var himla trevligt. I övrigt har jag varit sne.

Nu ska jag gå någon annanstans och vara sne.

Hmm... min frågestund verkade inte gå så bra...

Oavsett så vill jag bara göra en snabb liten uppdatering här. Jag ville bara säga att jag har väldigt mycket att göra nu och oktober igenom, så därför kommer jag att uppdatera bloggen alltmer sällan. Detta skriver jag både för att ni inte ska tro att jag har slutat med bloggen och för att jag själv inte ska gå in i väggen av att jag vill uppdatera här istället för att göra sådant jag borde och sedan få panik när jag inte har gjort det jag borde.

Tack för mig, vi får se när vi ses nästa gång.

Jag insåg precis att jag pratade jättehögt om mens på ett café idag. Sånt är alltid intressant att upptäcka efteråt. Jag undrar om någon av de andra cafégästerna la märke till det, mig gör det egentligen inget för jag sa bara sådant som jag kan stå för, men andra kanske är mer pryda och kände sig obekväma med att sitta vi bordet bredvid, om de nu hörde något.

Nu kanske ni undrar varför jag pratade om mens på ett café, men i en diskution om kvinnoförtryck, homofobi, religion, omskärelse och andra intressanta saker så var ju mens tvunget att komma upp också.

I diskutionen kom vi fram till ungefär: Samhället är fan helt jävla sjukt, folk är över lag helt dumma i huvudet och det är lättare att hyllas om du förnedrar folk.

På tal om att förnedra och hyllas så har vi ett väldigt bra exempel på det här (läs t.ex. inläggen om "Dagens knull").

En annan sak jag la märke till idag är att vissa inte har något luktsinne alls, jag trodde ett tag att jag skulle få andnöd av grannbordpersonernas parfym. Jag har inga problem med parfym, men folk behöver väl inte dränka sig själva i det?

Förresten, tack för sällskapet kära vänner!

Jag stör mig på folks förutfattade meningar. Jag stör mig på varje gång jag berättar för någon vad jag läser på universitetet så får jag alltid, alltid (hittills) samma respons.

"Jaha, tjejprogrammet."

Nej! Jag läser inget tjejprogram. Varför tror folk att bara för att något har med biologi (eller rättare sagt bioteknik) att göra så är det kvinnodominerat. Faktum är så är det detta program som har mest jämnfördelat mellan könen på hela fakulteten. I år började exakt lika många kvinnor som män på programmet, förra året var det nästan lika många kvinnor som män (typ en kvinna mer eller nåt sånt).

Fler av våra föreläsare är män, även om det är mycket mer jämnfördelat än på till exmepel Teknisk Fysik eller MatteKand. Med detta menar jag att det är fler män som är biologer/-tekniker idag, det har alltså varit något mansdominerat förut, idag är det en jämn könsfördelning. Jag tror att det kommer att hålla sig så här ett bra tag, iaf här i Uppsala.

Så, snälla ni, säg aldrig till någon som läser Bioteknik, BiologKand eller liknande att de läser tjejprogrammet, för det är inget tjejprogram. Det låter bara dumt att kalla det för något sådant. Som att det skulle vara något dåligt eller som att det skulle vara ett starkt kvinnodominerat ämne.

Jag lever, även om jag inte har givit några livstecken ifrån mig här på bloggen på ett tag. Det är bara väldigt mycket just nu; mottagning och fem nya kurser ger mig många nya intryck som gör mig upptagen med annat än att skriva här, men jag kommer tillbaka när alla nya intryck har fått smälta in lite mer.

Att jag flyttade hemifrån för två månader sedan gör inte saken bättre, har städat idag och fått lite mer ordning än tidigare men det är fortfarande saker jag saknar, som skrivare till exempel. Jag har upptäckt att jag inte klarar mig utan skrivare för så fort jag ska söka studiemedel, söka bostadsbidrag eller skriva ut gamla tentor att öva på i de kurser jag läser så skiter det sig för att jag inte har någon skrivare! Tur att det finns skrivare på skolan, de har räddat mig flertalet gånger de senaste veckorna.

Nä, nu blire sängen, ska upp om nio timmar och har festat med reccarna nu i helgen så jag behöver ta igen lite sömn tror jag.

Godnatt!

Nu var det ett tag sen jag skrev. Har haft tentor ända fram till idag, men nu är det över! Nu är det äntligen sommarlov för mig också!

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva om just nu, men jag kommer väl på något i skrivande stund kan jag tänka mig, vi får se vad det blir.

Sommarlov, som sagt. Jag älskar sommaren, den är bäst. Eller egentligen tycker jag nog bättre om våren, dvs. den delen av våren som inte har någon snö, men det är en så kort period så jag tror sommaren vinner i slutändan ändå. Jag ogillar snö mycket skarpt. Det är egentligen inte själva snön jag ogillar, jag älskar att vara barnslig och åka pulka med polarna, det jag egetnligen ogillar med snön är att den är ivägen när man ska ta sig till och från skola eller dylikt. För mig som bor på landen (Snart flyttar jag in till stan och det kommer bli så skönt!) så är det varje vinterdag ett helt jävla projekt för att överhuvudtaget komma fram till skolan och det är minst lika jobbigt att ta sig hem sen i mörkret.

Nog om vintern, det är sommar, så jag tänker njuta av värmen och att jag kan gå i shorts varenda dag. Fast jag har ett problem med shorts av någon anledning, jag känner mig naken på nåt vis. Är väl inte van att visa benen efter att de har varit påpälsade av långkalsoner och jeans hela vintern. Vad vet jag. Jag försöker i alla fall att använda shorts, trots min halvfobi.

Nu i sommar ska jag skriva mera på bloggen än vad jag har gjort nu under våren i all pluggyra. För hoppningsvis växer bloggen till sig lite extra nu under sommaren också, mitt rekord på antal besökare per dag är just nu 27.

Jag tänkte därför avsluta detta inlägg med en liten fråga till er läsare: Vad vill ni läsa på min blogg i sommar?

När du ska ta studenten får du höra från alla håll och kanter att det är den bästa dagen i ditt liv. Tyvärr så måste jag säga att jag inte är helt med på de noterna.

För exakt ett år sedan tog jag studenten. Så jag tänkte berätta lite om hur den dagen var för mig och varför det inte var den bästa dagen i mitt liv.

Dagen började med att jag försov mig, för första gången sen i vintras försov jag mig. Just den dagen då en inte ska försova sig så gjorde jag det. Jag skyndade på med kläderna och hann inte duscha, så jag kände mig inte helt fräsch direkt. Jag hade skor och mössa, men jag kunde inte hitta alla kläderna. Varför jag inte hade lagt fram allt dagen innan vet jag inte, men det kan bero på att jag satt med bildspelet som skulle visas upp för klassen dagen efter, det tog ett bra tag för mig att bli färdig med det då på kvällen och jag minns att jag kände mig ganska stressad över det och över att jag inte skulle få tillräckligt med sömn.

I alla fall så kom jag till skolan i tid, trots att jag hade försovit mig (Det var mammas förtjänst, hon var übersnäll och skjutsade in mig!) och så blev det fotografering. Vi ställdes upp och dagen till ära fick jag stå på översta raden... Jag som tycker om att stå på mittenraden... Sen blev det porträttfoto också, med världens sämsta och mest stressade fotograf. Han kunde tydligen inte ens säga till mig att studentmössans skärm skymde hälften av mitt ena öga.

Efter fotograferingen hade vi fritid ända fram till lunch. En klasskamrat till mig hade också försovit sig och inte hunnit duscha, så hen gick hem och gjorde det, men jag kunde inte dra hem, för mig gick bussen bara en gång i halvtimmen och bussturen var en mil. Kändes ganska ovärt att ha tvingat sig upp tidigt, försenat, inte hunnit duscha osv. när det enda vi skulle göra var fotas och sen ha fritid fram till lunch. Lunchen var i alla fall god.

Efter lunchen var det avslutning i Aulan, det var nog en av mina lyckligaste stunder i mitt liv. Att sjunga Studentsången i Aulan med alla andra treor kändes mäktigt.

Efter samlades vi i ett klassrum med vår klassföreståndare. Han sa några ord och det märktes att han ansträngde sig för att inte fälla en tår, men han var väldigt glad samtidigt. Bildspelet som jag hade suttit kvällen innan och kämpat med var tänkt att det skulle visas under detta tillfälle, men vår klassföreståndare berättade att det inte hanns med för nu skulle vi ner och ge alla lärarna en kram. Alla treor stod på kö in till lärarrummet, där lärarna stod på en rad och väntade på kramar och handslag. När vi hade kommit ut ur lärarrummet, det var då jag insåg att det snart var över och att jag skulle sakna skolan och så vidare, så jag omfamnade två av mina bästa vänner och märkte att de också var mycket sorgsna.

Plötsligt kom studierektorn och forslade ut oss mot entrén. Han sa att vi låg efter i schemat så alla fyra av blandklasserna nv-sp blev tvugna att gå ut samtidigt! Jag hamnade långt bak och när de öppnade porten var det tänkt att vi alla skulle sjunga. Tyvärr var det bara de längst fram som såg ljuset och resten av oss sjöng inte eller jo, det gjorde vi, men vi syntes inte för de som stod utanför. Sedan schasade studierektorn ut oss och så försvann alla ut i vimmlet av människor. Jag lyckades hitta min familj typ längst bak. Så fick jag saker runt halsen och en massa kramar.

Efter detta skulle vi åka flak, så det blev att gå in i klassrummet igen och leta reda på klasskamraterna, sedan till andra sidan skolan där flaken stod och väntade. Vi klev på, musik sattes på och det bar av. Det var skitkul att åka iväg, men efter ett tag blev jag uttråkad. Alla andra verkade ha skitkul hela tiden, men jag fastnade bredvid högtalaren som skrålade på högsta volym och hade ont i öronen efteråt. Under flakresan så sprutade inga på vårat flak champagne eller dylikt, men flak vi mötte från andra skolor gjorde det. Så min studentmössa har massa champagnefläckar på sig och mina kläder blev aldrig riktigt rena från den jättestora champagne fläcken som attackerade mig. Jag är verkligen glad att jag inte fick några röda vinfläckar på mig.

Efter att ha åkt flak, i jag vet inte hur lång tid säkert flera timmar, så hade jag ont överallt. Det skumpade så mycket att jag hade stått och spänt mig för att inte falla, öronen tjöt och jag hade huvudvärk av vätskebrist. Vi skildes åt och jag åkte hem för att träffa släkt och familjevänner. Så mycket släkt blev det dock inte, eftersom mina släktingar bor långt bort, men en hel del familjevänner. Efter några timmar i partytältet började jag frysa så olidligt, men ingen annan verkade göra det. Jag gick in och satte mig i soffan, helt yr. Min oroliga mamma kom och undrade hur jag mådde och sen hämtade hon en termometer. Det visade sig att jag hade 40 graders feber, inte konstigt att jag mådde så dåligt.

Så tedde sig min studentdag och visst var det ett litet äventyr, men det var långt ifrån den bästa dagen i mitt liv.

Idag tog en massa folk studenten! Grattis till alla dem! Den 4:e juni ska jag berätta om hur det var för ett år sen, när jag tog studenten. Hade tänkt skriva om det i dag iom att det i år var denna dag som studenten firades, men sen insåg jag att jag är för trött för att skriva om det ikväll, det får bli den 4:e. Den 4:e juni förra året var den dag då jag bakades in i en gymnasieexamen.

Till något helt annat. Varför är jag så olidligt trött idag? Jo, jag har haft en tenta på 5 timmar och jag har cyklat totalt 12,5 km till och från tentalokal. Det är vad jag har gjort idag. I mitt huvud finns nu massa biologiska ord och huvudvärk.

Godnatt eller nåt.

Idag har jag haft 23 olika besökare!
Stor skillnad mot mitt förra rekord på 13 besökare, den 20:a mars.

Den senaste veckan har jag i genomsnitt haft 4,7 olika besökare per dag... och nu plötsligt 23?
Nu är jag lite nyfiken på att veta: Vad hände?

Jag är jättenyfiken på att veta hur folk hittar hit! Kan ni inte ta och skriva en liten kommentar och berätta hur ni hittade mig? Då vet jag hur jag lättare ska sprida min blogg utåt liksom ^^

Nu har jag gjort en header till bloggen, men jag lyckas inte få in den där jag vill ha den... Någon som kan förklara noggrannt hur jag ska göra? Jag kan liksom bara Matlab :P

I övrigt vill jah bara säga att jag har haft en mycket trevlig helg i Väddö. Så nu blir det pluggpluggplugg i veckan eftersom hela helgen gick åt till vänner, bastu och icke-internet.

Orsaken till valet av rubrik: I fredags hade jag lab där vi fick blod från en okänd organism och så skulle vi rena fram DNA från det och se vilken organism blodet kom ifrån. Jag och min labpartner kom fram till att blodet kom från en "mu", dvs. en nötkreatur, vi visste ju inte om det kom från en ko eller en tjur.

Just nu har jag väldigt mycket och göra, så jag känner att jag inte riktigt kan proritera bloggen. Dessutom så leker livet, så jag har inte så mycket att klaga på (vilket iofs inte är det enda syftet med bloggen).

I alla fall så kommer det nog inte bli något nytt inlägg nu på ett tag, för jag har labveckor i två veckor nu, det betyder att jag har lab från 8 till 17 varje vardag i två veckor + labförberedelse till dagen efter + labrapporter vecka efter varje lab... Det började idag och jag kan ju meddela att dagens lab var rolig, om än lite långtråkig med mycket väntetid.

Så, vad är min framtida plan med bloggen de närmaste veckorna?
Jo, jag kommer att skriva korta inlägg här lite då och då de närmaste två veckorna, bara så att ni vet att jag lever men även för att ni ska få lära känna mig lite bättre. Sedan, efter dessa två veckor, kommer jag att plugga till tentor, vi får se hur mycket tid jag kommer att ha på mig att skriva då.

I alla fall. Jag ser att ni läser (har tydligen haft 7 besök idag varav 5 av olika personer) och så har det inte hänt något på en vecka! Stackars läsare liksom.

Min hjärna har flippat 360 grader." - Markoolio

Här är då jag, en helt vanlig studerande Uppsalabo. Jag fick precis för mig att jag ska starta en blogg, så nu gör jag det.

Har haft blogg tidigare, men det var innan det blev något stort som alla måste ha. Nu gör jag ett nytt försök, kanske jag klarar av det den här gången, kanske inte.

Som ni ser har jag döpt bloggen till "intersexorwhat" (Alltså: Intersexual or what?) och det här gör jag faktiskt inte enbart för att provocera. Jag ser detta som ett litet experiment, för att se hur folk reagerar. Jag är inte intersexuell, men jag kommer inte avslöja mitt kön i denna blogg. Vi får se hur det går, både för mig och för er. Jag antar att de som hittar till detta första inlägg kommer att börja med att fråga mig vilket kön jag har, men jag tänker inte säga ett jota om den saken och så kommer det förbli.

Så där, nu har jag påbörjat min alldeles egna blogg!