Nytt med mer än två föräldrar?
Jag gillar DNews, ibland kan det visserligen kännas som att de överdriver lite, men jag gillar det.
I alla fall så blev jag lite fundersam över titeln på följande klipp.
Worlds First 3 Parent Babies Coming Soon
Worlds first 3 parent babies...
Jag bara tänker på alla som inte bara har biologiska föräldrar. Adopterade personer. Personer vars ena eller båda biologiska föräldrar har skaffat en ny partner. Personer som lever i familjer där hens biologiska föräldrar är tillsammans men har polyfila förhållanden. Personer som har burits av en surrogatmamma. Personer som har blivit till med hjälp av donation av ett ägg och/eller spermie från någon/några som är utomstående familjen. Och så vidare.
Jag förstår precis vad de menar. Att det är första barnet med tre biologiska föräldrar. Alltså första barnet med tre personer som har gett genetiskt material till barnet.
Fast jag tycker ändå att tre föräldrar i form av till exempel en kvinna som använder sitt ägg tillsammans med en man som använder en spermie och att det sedan placeras i en tredje person som är surrogatmamma, det känns på något vis också som att det barnet har tre biologiska föräldrar. Surrogatmammans hormoner kommer att påverka barnet, under nio månaders tid. Alltså under hela utvecklingen av fostret till att bli ett barn. Därmed skulle ett sådant barn ha tre biologiska föräldrar, även om bara två av föräldrarna bidrar med sitt genetiska material. Vi brukar prata om arv och miljö, och livmoderstiden påverkar barnet inte bara arvsmässigt från dess genetiska material utan även miljömässigt från själva livmoderns miljö i sig.
Så, jag anser att DNews inte riktigt tänkte efter när de gjorde just detta klipp. För vi vet idag att tiden i livmodern påverkar barnet genom hormoner. Därmed finns det redan idag barn med tre biologiska föräldrar. Och det som DNews säger är att det snart kommer barn med tre föräldrar, alltså inte tre biologiska föräldrar, utan tre föräldrar.
Öga för öga. Och så vidare in i oändligheten.
Carina Bergfeldt har skrivit en bra artikel om dödsstraff, ni kan läsa den här. Läs den!
Jag kan inte annat än hålla med henne. Jag tycker att dödsstraff är det dummaste som finns, det spelar ingen roll hur illa ett brott är, ingen ska dömas till döden.
Och detta handlar inte om att jag på något vis skulle tycka synd om förbrytaren. Det handlar helt enkelt om att det är lika fel att döda någon på det viset som att döda en person på gatan. Om någon mördar och blir dömd till döden så mördar ju även bödeln/bödlarna och då borde hen/de också bli dömd(a) till döden och så mördar deras bödel/bödlar. Och så vidare in i oändligheten. Det är logiskt att alla ska straffas på samma sätt. Det är inte logiskt att den som dödar mördaren ska få komma undan. Kan vi inte döma hela domstolen till döden när vi ändå håller på? Och den som skrev lagen? Och de som röstade igenom att straffet skulle finnas? Och så vidare in i oändligheten.
Dödsstraff är helt enkelt det mest ologiska sätt att döma någon på.
För att inte tala om hur många som har blivit oskyldigt dömda till dödsstraff. Kul för deras familjer liksom.
Och på tal om familjer. Det är ju faktiskt familjerna som straffas, inte den som blir dömd till döden. Den som döms till döden slipper ett vettigt straff för att istället dö och därmed straffas hela hens familj.
Kan inte folk försöka börja tänka logiskt. Är det logiskt att döda någon som har dödat någon? Då måste någon döda den som dödat någon som dödat någon. Sen måste den som dödat någon döda den som dödat någon som dödat någon som dödat någon.
Äsch, jag orkar inte ens argumentera mot dödsstraff. Det är så dumt att jag inte förstår de som kan argumentera för det.
Räven raskar över isen
Denna sång, som de alltid ska envisas med att sjunga när de dansar runt midsommarstången. Vad är grejen med den? Räven raskar inte över något satans is mitt i sommaren!
Fast det är väl kanske inte det som stör mig mest med denna sång. Det som stör mig mest är att texten kommer från en helt annan tid, en förfluten tid. Sången fanns redan på Olof Rudbeck den äldres tid, fast med lite annorlunda text visserligen. Olof Rudbeck den äldre dog 1702. Men än idag ska vi sjunga denna sång med våra barn.
"Så här gör flickorna var de går
och var de sitter och var de står"
Och så niger vi.
"Så här gör pojkarna/gossarna var de går
och var de sitter och var de står"
Och så bugar vi.
"Så här gör gummorna var de går
och var de sitter och var de står"
Och så stickar vi.
"Så här gör gubbarna var de går
och var de sitter och var de står"
Och så snusar vi.
Vi har även karaktärerna Skratt-Olle, Grin-Olle, skräddaren, bagaren och sotaren, som alla benämns som "han".
"Så här gör ... var han går
och var han sitter och var han står"
Dessutom är det lite fånigt att behöva klanka ner på någon som gråter (Grin-Olle). Barn retar/mobbar varandra ändå, det är knappast så att vi behöver lägga fram fler idéer om sådant till dem.
Den här sången är alltså väldigt förlegad, gammaldags och allmänt trist, i mina ögon. Tycker absolut att vi kan komma på fler roliga sånger att sjunga och dansa till på midsommar. Det finns hur mycket som helst, både gammalt och nytt, som skulle kunna passa bra.
Fast vem vet, det kanske bara är där jag brukar fira midsommar som de kör den här sången, och så sitter jag här i min lilla bubbla och muttrar. Så, nu undrar jag allstå hur det ser ut för er, där ni brukar/har fira(t) midsommar. Kör de Räven raskar över isen? Kör de några andra sånger som går under samma tema? Eller har de kanske nya spännande sånger varje år?
Självmord
Laci Green om självmord
Jag tyckte att det här klippet var bra och det handlar om något viktigt. Det finns så mycket som är illa kring självmord, bland annat att många har fördomar om personer som tar livet av sig. En nära släkting till mig har många gånger påpekat att en person hen kände som tog livet av sig "tyckte synd om sig själv". Men det handlar absolut inte om att tycka synd om sig själv, det handlar om att må dåligt. Ingen vill må dåligt och de som tar livet av sig har nått en sådan punkt att de inte längre klarar av att må dåligt.
Precis som Laci säger i klippet tycker även jag att det är viktigt att ta sina tankar på allvar. Minsta tecken på att inte orka mer eller vilja ta livet av sig och det gäller att berätta om hur dåligt en mår. Om det är att ringa ett anonymt samtal till någon hjälplinje eller att skriva ett brev till någon anhörig, det spelar ingen roll. Någon måste få veta att du mår dåligt för att kunna hjälpa dig. Det går alltid att få hjälp.
Om du mår dåligt kan du ringa till Nationella hjälplinjen, du når dem på 020 22 00 60, samtalet syns inte på telefonräkningen. Är du under 18 år och känner att det är läskigt att ringa till några som är vana att oftast ta emot samtal från vuxna så kan du istället ringa BRIS på 116 111, dessa samtal syns inte heller på telefonräkningen. I båda dessa tjänster är du anonym, men skulle du önska att de du ringde visste vem du var, för att kunna hjälpa dig ännu bättre och kanske ge vård så kan du istället ringa till Sjukvårdsrådgivningen på telefonnumret 1177, de kan koppla dig till rätt person.
Min irritation mot "man"
Ordet "man". Alltså det där opersonliga pronomen som så många använder, i skrift.
Jag är kolugn med att folk använder det i tal, för då går det ändå att tolka utifrån kroppsspråket. Men att använda det i skrift är något som jag blir mer och mer irriterad på.
Det är världens bästa sätt att skjuta över ansvaret på någon annan. Därmed ett ord som jag hyser stort agg mot.
"Man brukar göra så"
Nej. Det du menar kanske är "Jag har lärt mig att göra så". Det är jättedumt att gömma sig bakom ett ord som får mig som läsare att inte veta om du räknar in mig i din ekvation eller inte. I en text kan det vara väldigt svårtolkat i vissa fall vem det är som personen syftar på, om "man" används.
Att istället använda "en" innebär precis samma sak. Det är opersonligt, och i vissa fall kan det bli otydligt vem som åsyftas. En text blir inte mindre opersonlig om vi byter ut alla "man" mot "en".
Det jag tycker att folk i allmänhet bör göra är att försöka formulera om meningar så att de undviker "man" (eller "en"). Speciellt i akademsika texter. Just akademiker tycker jag borde lägga ner mycket tid på språket i sina texter, för att undvika missförstånd. Jag skulle vilja säga att alla meningar går att formulera om för att undvika "man". Och visst att jag kanske tar mig vatten över huvudet genom att säga så, men det är sällan jag inte klarar av att formulera om en mening som jag skriver. Jag har aktivt övat på det i mer än ett år nu och jag skulle vilja påstå att det inte alls är så svårt som det kanske verkar. Idag behöver jag nästan aldrig fomrulera om meningar, det flyter på bra ändå utan några "man".
Jag vill förresten ge er tipset att läsa kursen Skriftlig framställning, 7,5 hp, på Uppsala universitet. Om ni inte bor för långt bort förstås (tror inte att kursen finns som distanskurs). Väldigt bra kurs för er som är inom akademien.
Pink ticket
Bara jag som tycker att det är något mystiskt med att Libresse lottar ut biljetter till shoppingresor i New York? Borde verkligen ett företag som tillverkar något som halva jordens befokning behöver (alltså mensskydd) ha så mycket pengar över att de har råd att lotta ut ett antal shoppingresor till New York (alltså: resa + New York + shopping)?
Vad sjutton stoppar de för skitmaterial i mensskydden om de tjänar så här mycket pengar på mellanskillnaden? De har ju även råd att göra sjuka mängder reklam, ifall någon nu tycker att några shoppingresor till New York inte verkar så dyrt. Och visst att de säkert tänker att dessa pink tickets är en slags reklam i sig, för att få folk att vilja köpa deras produkter, så ja, de lägger typ allt på reklam. Plus att de också måste ha lite pengar kvar i kassan.
Nej men helt allvarligt, är du någon som använder/behöver mensskydd, köp något ekologiskt istället. Stödj inte multiföretagen som i grund och botten bara bryr sig om pengar, trots att de låtsas bry sig om hälsa. Dagens konsumtionssamhälle i ett nötskal är just
köpa => använda => slänga
Och så en massa processer, gifter och dåliga arbetsförhållanden kring hela pannkakan.
Mer om konsumtionssamhället kan du se i detta klipp. Mer om mensskydd kan du läsa i detta inlägg.
Var står du, politiskt sett?
Jag hittade detta test för att avgöra ungefär hur personer står, politiskt sett.
Jag är tydligen rätt vänster och liberal. Det glädjer mig, för jag hänger alltså i närheten av Mahatma Gandhi och Nelson Mandela när det kommer till politik.
Den röda pricken är var jag står
Tycker att detta test är ett ovanligt bra politiktest, med tanke på att det har två axlar istället för en. På ena axeln hur mycket vänster eller höger du är (alltså ekonomipolitisk axel) och på andra axeln hur aktoritär eller liberal du är (alltså en socialpolitisk axel).
En sak jag kom att tänka på i och med detta test är det där med att "feminister inte kan vara höger", som vissa påstår. Jag skulle vilja påstå att feminister kan finnas var som helst på denna tvådimensionella skala. Dock är det förstås olika sorts feminister på de olika ställena på skalan. Till exempel tänker jag mig, lite fördomsfullt, att misandrister (som kallar sig feminister) borde finnas i det blå området, alltså sådana feminister som på riktigt hatar män och som tycker att endast kvinnor missgynnas, enkelt sagt bör det vara personer som vill ha ett matriarkat. Ännu mer fördomsfullt tänker jag mig att de feminister som är av det rikare slaget, eller som kanske bara rent av har tur med till exempel arbetslivet eller hemmalivet, befinner sig i det lila området. I det röda området tänker jag mig att det finns feminister som ser ner på kvinnor som ser ut som till exempel Kissie. Sen det gröna området tror jag innehåller feminister som är som jag. Men det är mest hur jag ser på detta koordinatsystem och hur jag tror att just feminism kan appliceras på det. Som en liten analys av att många anser att endast de som står till vänster kan vara för jämställdhet.
En sak jag kom att tänka på i och med detta test är det där med att "feminister inte kan vara höger", som vissa påstår. Jag skulle vilja påstå att feminister kan finnas var som helst på denna tvådimensionella skala. Dock är det förstås olika sorts feminister på de olika ställena på skalan. Till exempel tänker jag mig, lite fördomsfullt, att misandrister (som kallar sig feminister) borde finnas i det blå området, alltså sådana feminister som på riktigt hatar män och som tycker att endast kvinnor missgynnas, enkelt sagt bör det vara personer som vill ha ett matriarkat. Ännu mer fördomsfullt tänker jag mig att de feminister som är av det rikare slaget, eller som kanske bara rent av har tur med till exempel arbetslivet eller hemmalivet, befinner sig i det lila området. I det röda området tänker jag mig att det finns feminister som ser ner på kvinnor som ser ut som till exempel Kissie. Sen det gröna området tror jag innehåller feminister som är som jag. Men det är mest hur jag ser på detta koordinatsystem och hur jag tror att just feminism kan appliceras på det. Som en liten analys av att många anser att endast de som står till vänster kan vara för jämställdhet.
Var står du på denna skala och vad tror du om de olika fälten på skalan?
Två orelaterade klipp
Här har ni två klipp, som är helt orelaterade till varandra, men jag ville gärna visa er båda.
I det första klippet tas det upp om hur mycket koldioxid som finns i jordens atmosfär idag och att vi borde börja fundera över våra vanor eftersom en del av dem är dåliga för miljön. I jordens atmosfär finns det idag 0,04% (alltså 400 ppm, som nämns i videon) koldioxid. För bara 100 år sedan fanns det 0,03% koldioxid i atmosfären. Jorden har haft många milljoner år på sig bara för att komma upp till 0,03%, men vi människor har höjt mängden koldioxin i atmosfären med 0,01 procentenheter på bara 100 år.
Minute Earths kanal, om att vi måste dra ner på koldioxidutsläppen
Det andra klippet handlar om att lära sig att acceptera/gilla sig själv. Ben Green berättar om hur det var att komma ut som homosexuell och att det är viktigt att känna sig själv och tycka om sig själv för att klara av att stå emot hat från andra.
Ben Green, om att acceptera och tycka om sig själv
Honan, hanen och sjöhästen
Den här filmen får mig att fundera över definitionen av kvinnligt och manligt, hona och hane, ägg och spermie, befruktas och befrukta.
En sjöhäst som föder
För så här är det för sjöhästar, utifrån den definition som vi människor har satt på vad som är kvinnligt och manligt, hona och hane, ägg och spermie, vem som befruktas och vem som befruktar.
Sjöhästar är hanar eller honor. Hanen har spermier och honan har ägg. Honan har en äggledare sådan att hon kan föra in den i hanens "livmoder" och placera ägg där. Hanen har spermier i livmodern som han befruktar äggen med.
Fast vem var det egentligen som befruktade vem? Honan blir inte befruktad, men honans ägg blir befruktade. Hanen blir inte befruktad, men hanen bär på de befruktade äggen.
Vissa vill få det till att hanen endast föder ungarna, that's it. Sjöhästar är alltså konstiga, för att hanen föder ungarna, men de andra "kvinnliga" sakerna tar vi människor avstånd ifrån att hanen skulle göra. Fast befruktningen sker ju inuti hanen, alltså borde vi se det som att han blir befruktad, trots att hans spermier är mindre än honans ägg. För just det brukar vara orsaken till att vi tänker på befruktning som vi gör, att vi ser det som att den mindre könscellen (spermien) penetrerar sig in i den större könscellen (ägget), när det egentligen är en fusion av ägg och spermie och de typ befruktar varandra och blir till en cell.
Kanske är det så att just det här tankesättet (liten könscell = spermie; stor könscell = ägg) fick oss att definiera sjöhästen som bär på ungarna som hane och sjöhästen som bara ger ifrån sig könsceller som hona. Egentligen kanske vår definition är bristfällig på flera plan. För just nu ser jag brister i att kalla sjöhästhanen för hane och sjöhästhonan för hona, eftersom vi människor på något vis vägrar att erkänna att hanen blir befruktad i detta fall. Vi vill få det till att honans ägg blir befruktat eftersom vi definierat honans könscell som ägg i detta fall. När vi kanske egentligen borde omdefiniera vad som är spermie och vad som är ägg eller erkänna för oss själva att våra definitioner är bristfälliga. Definitionerna kanske rent av inte behövs. Vad är det som säger att alla tvåkönade arter är just honor och hanar?
I'm back!
Nu är jag alltså hemma igen, men orkar inte skriva något större inlägg just nu och har en hel del att göra imorgon. Så, om ni har tråkigt kan ni få fundera på varför facebook har blockerat delning av den här hemsidan.
Eftersom jag tycker det verkar jävligt konstigt att denna sida har blockerats så har jag anmält "misstag till blockering" till facebook. Jag hoppas att de upphäver blockeringen, för det känns inte okej att de blockerar något sådant.
Jag har enbart kläder på mig för att inte frysa!
Fast det är inte helt sant.
Jag använder kläder för att inte frysa, för att skydda mig mot solen, för att inte känna mig naken och för att uttrycka mig själv.
Men om jag är hemma en hel dag, då använder jag inte kläder för att inte känna mig naken eller för att uttrycka mig själv. Då använder jag kläder enbart för att inte frysa. Eller om jag går på en kortare promenad så har jag kläder för att inte frysa samt för att skydda mig mot solen.
Det är just det här med att inte frysa. Jag kan gå runt helnäck hemma om jag känner att jag inte fryser. Fryser jag tar jag alltid på mig något. Jag tar också alltid på mig något om jag känner att folk kan se mig genom fönstrena till min lägenhet (bor längst ner men inte på bottenplanet). Eller om jag får besök.
Ganska spännande egentligen att jag kan gå runt helnäck så länge ingen ser mig. Men så fort jag känner mig sedd så måste jag klä på mig så att jag inte känner mig alltför naken.
Speciellt idag tänker jag på detta eftersom det är årets, hittills, varmaste dag. Hela 23 grader (i skuggan) här i Uppsala. När jag cyklade en sväng för en liten stund sedan så kände jag bara "Åmigod vad det är varmt! Jag vill inte ha några kläder på mig!" Men jag lät bli att ta av mig kläderna.
Jag tycker att kläder är väldigt jobbigt under varma dagar med mycket sol. Till viss del för att jag gillar färgen svart och därmed har mycket svarta kläder. Till viss del också för att jag känner mig naken om jag skulle ta av mig kläderna eftersom jag är uppfostrad att ha kläder på mig. Jag känner mig naken om jag bara har shorts och tröja, vilket är jättejobbigt eftersom jag vill kunna ha bara shorts och tröja när det är varmt. Det blir liksom "Ska nog ha strumpor också, fastän det är apavarmt i skorna", "Hmm, kanske även en tjocktröja. Jag kan ju alltid knyta den rynt midjan eller lägga den över axlarna om det blir för varmt" och "Kanske ska jag ta jackan också, känns bättre att lägga plånboken i jackan än i bakfickan" och såvidare.
Helt sanslöst! Och jag har insett att alla dessa ursäkter har att göra med att jag inte tycker om att visa för mycket av min kropp. Spelar ingen som helst roll vilken del av kroppen det gäller, men hela tiden känner jag "Gömma, gömma, gömma... Det är ju inte som om jag ska till stranden och bada!"
Detta trots att jag kan gå näck hemma, så länge jag inte fryser.
Ett ganska intressant fenomen, och ett dilemma.
Därför undrar jag vad ni har för tankar om kläder. Varför har ni kläder? När känner ni er nakna? När känner ni er inte nakna? Och så vidare.
Gnäll och grin om glass
Kan folk sluta grina om det här?
Den här artikeln är åtta år gammal. Åtta år! Och folk länkar till den på facebook och bah "Nu har Sverige gått för långt!", hallå? Om de nu gått för långt så var det åtta år sedan. Folk försöker få det till att det har att göra med scenen som klipptes bort från Kalle Ankas jul, diskussionen kring pepparkaksgubbarna i Luciatåget och att Tintin i Kongo flyttades från barnavdelningen till serieavdelningen på Kulturhuset i Stockholm.
Glassen Nogger Black försvann inför glassäsongen 2007, det är sex år sedan. 88:an finns kvar än idag och jag tror knappast att den kommer försvinna. Kanske att den byter namn någon gång i framtiden, men försvinna tror jag inte. Tycker själv att den är sjukt god faktiskt.
Kan folk sluta bli så upprörda över dessa glassar? Ni är ute åtta år för sent. Om ni nu verkligen tycker att det måste uppmärksammas igen så får ni skylla er själva sedan när någon som ser artikeln håller med om det som står i den, och får även 88:an att försvinna.
Det är okej att placera sig själv i fack
Jag har tänkt på det här med att jag inte tycker om att placeras i fack. Jag hatar när folk väljer i vilket fack jag ska placeras. I största allmänhet hatar jag dessutom fack av den enkla anledningen att facken är tillskrivna vissa egenskaper som då tillskrivs de som placeras i facken.
Trots detta så har jag inga problem med att placera mig själv i fack. Även om jag undviker att placera mig i fack i onödan och jag undviker att säga till folk vilka fack jag har placerat mig själv i om de inte frågar något som gör att jag vill svara med ett fack. Om någon till exempel frågar vad jag har för sexuell läggning så svarar jag såklart på det, om jag känner att personen som frågar är värd att berätta det för.
Och när jag placerar mig själv i ett fack så innebär det inte att jag inte kan omplacera mig. Det kan jag göra när helst jag känner för det. Ibland placerar jag mig i facket "feminist", ibland i facket "person för jämställdhet", även om det egentligen är samma sak. Detta för att jag inte känner att jag vill bli jämförd med någon annan som har placerat sig själv i samma fack som jag har placerat mig själv i.
Dock kände jag igen mig i det som Nour El-Refai sa på det lunchföredrag jag var på idag "Det finns många feminister som är idioter. Men det finns också många människor som är idioter. Jag slutar inte kalla mig själv för människa för det". Trots att jag inte alltid har så stor lust att kalla mig för feminist i alla sammanhang så vet jag att det är vad jag är innerst inne.
Sen en annan sak om fack. Eller "labels" som de brukar kalla det på engelska. Laci Green har sagt följande i något av hennes Youtube-klipp "Labels do not define us. We define labels". Om jag väljer att kalla mig själv för feminist så betyder inte det att jag håller med om allt som alla andra feminister säger eller tycker. Det betyder heller inte att jag ser ut på något visst sätt eller beter mig på något visst sätt.
Jag väljer själv vad som ska finnas i mitt feminist-fack och det behöver inte alls vara samma saker som finns i ditt feminist-fack.
Det jag använder fack för är egentligen bara för att hitta likasinnade personer eller personer som jag kan känna att jag har något gemensamt med. Men jag väljer själv om och när jag ska placera mig i ett visst fack, på samma sätt som att du själv väljer om och när du ska placera dig i ett visst fack. Det är först när vi märker att vi båda har placerat oss själva i samma fack som vi får börja relatera till vad vi har gemensamt.
Speciellt när det kommer till sexualism (cis, trans, inter, genderqueer, genderfluid och så vidare) så är det jättedumt att börja anta vilka fack folk har placerat sig själva i. Ta mig till exempel, jag är en kroppsbejakande person. Även om jag inte är helt nöjd med min kropp så bejakar jag hur den ser ut och fungerar. Detta betyder inte att jag alltid vill placera mig själv i facket som är mitt biologiska kön. När det kommer till biologiska erfarenheter gör jag gärna det. Men när det kommer till stereotypa bilder så gör jag det helst inte.
Med detta sagt vill jag uppmana er att sluta placera andra i fack, men inte bli rädd för att placera dig själv i ett fack. Det kan behövas ibland, för att hitta allierade.
Dödsstraff
I helgen som var så såg jag en amerikansk film som bland annat var inom genren science fiction.
I en scen så får en av huvudpersonerna dödsstraff och jag insåg i efterhand mina tankar kring detta. Jag tyckte för det första att det var fel att hon skulle få dödsstraff, men enligt filmen så krävdes det av lagen och det var trots allt en ganska styrkande scen. Samtidigt som jag tyckte att det var fel att hon fick dödsstraff så tyckte jag också att det var ett väldigt humant sätt att få dödsstraff på. Inga skador, ingen utdragen process, ingen smärta.
Men hur kan jag tycka att det var ett humant dödsstraff?
Trots att det finns många människor där ute som är väldigt hemska så tycker jag inte att ordet "humant" borde beteckna ett dödsstraff. Kan vi verkligen se det som humant att döda en annan människa? Oavsett vad personen har gjort eller kommer att göra?
Jag är väldigt mycket emot dödsstraff, under alla omständigheter. För saken är den att personen som har begått brottet räddas från situationen och de som egentligen drabbas är personens anhöriga. Dessutom kan personer bli oskyldigt dömda. Och oskyldigt dömd tror jag dessutom är vanligare i länder med dödsstraff än länder utan dödsstraff. Här i Sverige så är alla oskyldiga till dess att motsatsen har bevisats. Det är något som inte finns i många länder med dödsstraff.
Åter till filmscenen. Orsaken till att jag tyckte att det var ett humant dödsstraff var just för att det såg så smärtfritt ut. Scenen utspelade sig många år in i framtiden och de hade alltså utvecklat ett väldigt smärtfritt sätt för att ta livet av en annan människa. Dock undrar jag om vi verkligen kommer att ha kvar dödsstraff i framtiden. Jag tror att dödsstraff är något som kommer att försvinna. Även om alla kanske inte blir smartare så känns det som om vårt samhälle blir smartare och är på väg åt rätt håll. Vi utvecklas helt enkelt och därmed tror jag att vi inom en snar framtid kommer att inse varför dödsstraff är fel.
Inte ens de värsta av människor förtjänar dödsstraff eftersom de som straffas egentligen blir personens anhöriga. Med andra ord lika idiotiskt som att straffa offret istället för förövaren, vilket vi fortfarande ser i Sverige idag. Något som jag tror att många vill få bukt med, här i Sverige. På samma sätt som att jag tror att många vill få bukt med dödsstraff i länder där det finns.
Du behöver inte bli dömd med dödsstraff eller få någon anhörig dömd med dödsstraff, för att förstå att det är fel.
Hensel-tvillingarna
Jag vet inte om ni har hört talas om Abigail och Brittany Hensel. De är siamesiska enäggstvilligar på 23 år och bor i Minnesota (USA). De har två lungor vardera, ett hjärta vardera, en magsäck vardera, men nedanför dessa organ går allt ihop till en kropp.
Jag började kolla på ett klipp med dem och vad som hände var: KABOOOOM! Mind blow.
Tänk att aldrig få ha ett privatliv. Tänk att alltid behöva komma överens om vad de ska göra. Tänk att alltid behöva sova tillsammans. Tänk att alltid behöva duscha tillsammans. Tänk att alltid behöva gå på toa tillsammans. Tänk om en av dem är heterosexuell och en homosexuell. Tänk att behöva ha sex tillsammans. Tänk att alltid alltid behöva komma överens om precis allting.
Stopp! Vänta! Låt oss spola tillbaka mina tankegångar lite. Det är ganska ignorant att bara tänka på alla problem de har eller kommer att få.
De är två individer i en kropp, de föddes så och vet inte hur det är att vara en ensam individ i en kropp. De har alltid haft det såhär. Därför lär det knappast vara något problem för dem att behöva göra allt tillsammans, eftersom det är det enda som de vet hur det känns.
Det är i alla fall ganska häftigt att de kan leva sådär, utan några större problem. Också helt underbart att de kan leva helt normalt i vår fördomsfulla värld. Trots ignoranta typer världen över.
Skulle gemensamma omklädningsrum fungera?
Jag var och tränade här om dagen och då slog mig tanken på omklädningsrummen. Det finns ett för damer och ett för herrar. Något som jag flera gånger har sett som något drygt när jag går och tränar tillsammans med någon av annat kön än jag.
Jag tycker att det är bra att det finns separata omklädningsrum. Många känner sig redan hemskt obekväma med att byta om tillsammans med andra, tur att de då åtminstone slipper att byta om tillsammans med alla.
Men jag tycker nästan att det borde finnas även gemensamma omklädningsrum. Inte endast omklädningsrum för kvinnor respektive män. Om jag eller den jag går och tränar med har glömt att ta med sig hänglås, då får vi ett problem ifall vi har olika kön eftersom vi inte kan dela skåp. Visst att jag inte skulle kunna tänka mig att klä av mig inför i princip vem som helst, men så känner jag även när jag är i "mitt" omklädningsrum. Känner jag mig obekväm för att det är för många människor där eller för att jag tycker att någon stirrar mycket på mig eller om det är någon där som jag av annan anledning inte vill byta om framför, då går jag in på en toalett och byter om.
Jag skulle däremot inte ha något problem att byta om tillsammans med någon av annat kön än jag, om det var en person som jag kände på rätt sätt. Detta skulle till exempel kunna vara en partner eller en barndomsvän.
Sen tror jag dessutom att det inte skulle bli alls lika obekvämt för de barn som måste följa med föräldrarna in i "fel" omklädningsrum på till exempel badhuset. Det är ganska vanligt med små pojkar som byter om tillsammans med sina mammor på badhus och vice versa (fast jag tror ändå det är vanligare med pojkar på damernas än tvärt om). Hade jag varit ett av dessa barn så hade jag nog känt mig mer obekväm med att vara i ett omklädningsrum med bara en massa tanter/gubbar än att vara i ett omklädningsrum där det är blandat. Sen skulle det förstås vara upp till föräldern om hen vill gå in i ett blandat omklädningsrum eller inte.
En annan aspekt är att jag kan tänka mig hur jobbigt det måste vara för alla transpersoner eller andra med en könsidentitet som står utanför vår tvåkönade världsbild. Detta har jag tagit upp tidigare, men det kan vara bra att ta upp det igen. Jag kan tänka mig att många personer som står utanför vår tvåkönade världsbild kanske undviker omklädningsrum så pass att de kanske inte får den träning de behöver eller så att de kanske får rapporterat skolk om det gäller i en skolsituation. Det är inte bara tråkigt, det är även dåligt att de inte får bättre chanser att byta om. För många, eller åtminstone en del, av dessa personer tror jag att det skulle vara en stor lättnad att kunna byta om i ett gemensamt omklädningsrum.
Den största riskten jag ser med gemensamma omklädningsrum är att en del som inte har några problem med att gå till "sitt" omklädningsrum skulle utnyttja ett gemensamt omklädningsrum på fel sätt. Men jag undrar hur stort detta problem skulle kunna bli egentligen.
Jag tror faktiskt att det skulle finnas fler fördelar än nackdelar med gemensamma omklädningsrum, så länge vi har kvar de separata omklädningsrummen också.
Är det någon av er som har erfarenhet av gemensamma omklädningsrum? Jag har hört att de ska finnas.
April april,
ifall någon skulle ha missat att gårdagens inlägg var ett aprilskämt.
Var det någon som gick på det?
Rapeseed
Här om dagen upptäckte jag ett nytt ord, vilket alltid är lika intressant att göra.
Jag upptäckte den engelska ordet "rapeseed" och blev sjukt nyfiken på vad det egentligen betyder. Min första tanke på vad det skulle betyda var ju rätt hemsk. Tänkte att det kanske var ett gäng-slangord för sperma, låter som om det skulle kunna vara det. Inte behöver jag väl förklara mina tankegångar av ordets betydelse...
Men vet ni vad det betyder?
Det betyder raps. En blomma liksom.
"Du är fulast i hela världen!"
Så sa ropade två barn till mig genom ett öppet fönster.
"Du är fulast i hela världen!"
"Hallå, du är fulast i hela världen, du som går där!"
Jag var på väg hem, jag var på väg bort ifrån den byggnad som barnen var i. Från en av lägenheterna i byggnaden ropade de ut genom fönstret till mig att jag var fulast i hela världen. Jag såg mig omkring, ingen annan i närheten, det var verkligen mig de ropade till.
Om jag inte hade varit på väg bort från byggnaden eller om jag inte hade varit så pass lång ifrån att jag hade behövt gå tillbaka en bit så hade jag läxat upp dessa två ungar. Hade jag börjat gå tillbaka så hade de dragit igen fönstret och gömt sig, det är jag säker på, så det kändes inte som någon idé att gå tillbaka ens en bit. Dessutom blev jag rätt paff, inte direkt något jag brukar gå och vara beredd på.
Det är inte okej att två barn, båda under 10 år (uppskattar jag), ropar till någon att hen är ful. Ännu mindre okej att de faktiskt vet vad ordet "ful" betyder. Vem har lärt dem det och varför har de lärt sig att de kan använda det som en förolämpning?
Hade verkligen god lust att läxa upp dem, samt eventuellt snacka med deras vårdnadshavare. Och samhället skulle också behöva sig en omgång. Det är inte okej någonstans i min värld att så unga personer tror att utseende är så viktigt. Inte okej. Någonstans.
100 saker du kan göra med en gurka
1. Äta den, helt plain
2. Lägga den i en sallad
3. Ha den i sushi
4. Garnera en smörgåstårta med den
5. Lägga den i tzatziki
6. Använda som sexleksak
7. Skiva den och lägga en skiva på vardera ögonlock
8. Slå någon med den
9. Lägga innanför byxorna
10. Mosa och se om det bara blir vatten kvar av den
11. Skiva den och lägga i en tillbringare med vatten
12. Lägga i taco
13. Hacka upp till stavar och dippa i olika såser
14. Använda all din kraft för att bryta av den på mitten samtidigt som du vrålar (tänk karlakarl)
15. Lägga i kylen och se vad som händer med den
16. Lägga i frysen och se vad som händer med den
17. Lägga i rumstemperatur och se vad som händer med den
18. Lägga i solen och se vad som händer med den
19. Lägga i en bastu och se vad som händer med den
20. Försöka få den att torka ut fullständigt
21. Ta dess frön/kärnor och se om du kan odla nya små gurkor
22. Kompostera
23. Donera till någon behövande
24. Sätta i en kruka och sticka tandpetare i den så att den blir en kaktus
25. Gnida in dig med dess vätska
26. Testa hur den smakar när den är saltad
27. Mosa den tillsammans med grönsaker/frukter som ska vara bra för huden, smörj in dig med din nya kräm
28. Göra inlagd gurka med den
29. Använda den som smörgåspålägg
30. Göra en gurkspiral av den
31. Testa hur mycket du kan böja den utan att den går av
32. Böj den, utan att den går av, och använd den som boomerang
33. Gör en figur av den, sätt till exempel på den en hatt eller en mustasch
34. Slå upp vad EU har för krav på din gurka
35. Testa om den går att elda med
36. Skär i gurkan så att den ser ut som en gran
37. Måla på den med spritpennor
38. Måla på den med vattenfärg
39. Räkna ut dess volym genom att mäta längd, omkrets och så vidare
40. Försök göra ett diagram över dess tjockleksförändring i förhållande till var på gurkan du mäter
41. Gör tjocka gurkskivor och se hur stor skiva du kan få in i din mun
42. Gör långa gurkstavar och se hur lång stav du kan få in i din mun
43. Öva dina svärdskunskaper genom att använda gurkan som offer
44. Skär en bit gurka så att den får formen av ett finger, testa om den funkar att använda på en touch screen
45. Testa om den går att använda som stråke på ett stråkinstrument
46. Gör en gurkflöjt
47. Garnera en räkmacka med den
48. Gör bostongurka av den
50. Köp fler grönsaker/frukter och tärna dem till lika stora tärningar, ha ett blindtest och se om du känner vilka tärningar som är gurka
51. Gör en gurkskulptur
52. Kör ner den i jorden utanför din bostad och se hur folk som passerar reagerar
53. Sälj den när det är torghandel
54. Dela på gurkan, gröp ur den och fyll den med någon spännande fyllning
55. Gör soppa på den
56. Sälj den över nätet
57. Gör godis av den
58. Gör saft av den
59. Gör juice av den
60. Gör sylt av den
62. Oppa gurkan style
63. Fotografera den
64. Filma den, kanske time laps medan den ligger på samma plats och blir gammal
65. Skriv ett repotage om den
66. Beskriv den utförligt i text
67. Beskriv den utförligt muntligt
68. Skala den och göra en liten matta av skalet
69. Extrahera dess DNA
70. Undersök dess smältpunkt
71. Undersök dess fryspunkt
72. Linda in den i aluminiumfolie
73. Göra ett hål rakt igenom den och använda den som kikare
74. Lägga den på en hamburgare
75. Undersöka om den går att använda som preventivmedel (till exempel som pessar)
76. Undersöka om det finns några spännande organismer (exempelvis bakterier) som lever på den
77. Ta reda på om den lever
78. Måla den med nagellack
79. Tvinga ner den i en låda/burk/rör som är lite för litet och se om den går sönder eller formar sig efter lådan/burken/röret
80. Köp en vattenmelon och jämför den med gurkan genom att bland annat räkna ut mängden vatten per viktenhet
81. Ta ett band och knyt det runt gurkan som en fin rosett, lägg den under en gran
82. Pressade växter har du säkert gjort någon gång, testa om det går att göra samma sak med din gurka
83. Gör en gurka av den
84. Spela gurka med den
85. Hacka upp den och gör snittar med den
86. Gör gurkpastej av den
87. Gör gurktvål
88. Undersök om den gör fotosyntes
89. Rena fram proteriner ur den
90. Sug på den
91. Gör konfetti av den
92. Se om det på något vis går att lagra information på den
93. Gör smycken av den
94. Testa om dess vätska fungerar som sminkborttagning
95. Släpp den från en hög byggnad och se hur den klarade fallet
96. skär av dess ändar och använd dem som hattar till ett husdjur/gosedjur/docka
97. Rista in mönster i den
98. Se om du kan skala den så att skalet blir i en enda lång del
99. Gör en muffin som du garnerar med gurkan
100. Gör snittar av den
Varför har jag precis gjort en lista med 100 saker du kan göra med en gurka? Jo, ju äldre vi blir desto svårare har vi att tänka utanför boxen. Det här var alltså en övning för mig att tänka utanför boxen. Helt enkelt försöka komma på 100 olika saker som går att göra med en gurka. Jag kan säga att vid ungefär punkt 33 började det gå jävligt trögt och jag tog många pauser från nedskrivningen av idéerna. Det är jättesvårt att komma på så här många saker som går att göra med en viss pryl. Testa själv, välj ett föremål och försök komma på 100 saker som går att göra med det föremålet. När du väl har börjat, ge inte upp!