Intersexorwhat

 

 

 

 

Idag hände något spännande. För första gången blev jag förvånad över att vi blev indelade i grupper på ett visst sätt.

 

Det var säkert flera år sedan jag hörde någon som körde med saker som "Vi kan köra tjejerna mot killarna" eller "Nu delar vi upp oss, en grupp med flickor och en med pojkar". Flera år sedan. Högstadiet kanske.

 

Idag hände det dock. Och jag blev så chockad. Jag visste inte vad vi skulle göra nämligen, hade jag vetat det så hade jag nog inte blivit så förvånad, men nu visste jag inte. Vi skulle gå in på ett ställe där vi var tvugna att ha skyddskläder på oss. Ena ledaren säger "Okej, då följer damerna med [insert kvinnonamn] och herrarna följer med mig!", jag var i chock. Jag har inte hört en sådan uppdelning på så länge så jag måste ha sett ut som om jag precis sett ett UFO.

 

Sedan gick vi i två grupper genom korridoren och kom fram till två dörrar. På den ena stod det "damer" och på den andra stod det "herrar". Då föll poletten ner. Vi skulle byta om till skyddskläder.

 

När jag hade löst mysteriet med varför de fick för sig att dela in oss i könsbaserade grupper så blev jag sjukt lättad, för jag trodde ett tag att de hade delat upp oss för att vi skulle vandra runt där inne i dessa två könsbaserade grupper, kanske till och med för att göra olika saker.

 

Dock började jag tänka på det här med personer som är till exempel inter eller trans. Om vi som exempel tar en transkvinna som passerar som kvinna men som inte har gjort några ingrepp på könsorganet. Vilken extremt jobbig situation att behöva byta om bland massa andra kvinnor (eller personer över huvud taget), i en sådan här situation.

 

 

Om du har en timme över så tycker jag att du verkligen borde se den här dokumentären. Den handlar om tre unga kvinnor som är 12, 22 och 32 år gamla. Alla dessa kvinnor påverkas och har påverkats mycket av sin omgivning och samhällets syn på hur kvinnor ska vara.

 

En sjukt ledsam dokumentär, men helt klart värd att se. Det är vid sådana här tillfällen väldigt svårt för mig att inte förlora hoppet om mänskligheten, men sen inser jag att det finns ett hopp, för annars hade ingen gjort den här dokumentärfilmen.

 

 

Det här tycker jag att ni ska titta på. Det är en intervju med Sveriges första kvinnliga busschaufför, Margit Claesson. Hon blev busschaufför 1958, alltså för snart 55 år sedan. Sedan blev hon Sveriges första kvinnliga trafikmästare 1963.

 

Hon berättar om flera situationer som hon var med om under sin tid som busschaufför. Bland annat hur en del personer vägrade kliva på bussen för att det var en kvinna som körde och andra påpekade att det var fel att ha kvinnliga busschaufförer.

 

Idag anställs mycket fler kvinnliga busschaufförer än vad det gjordes på 50- och 60-talet. Trots detta så tycker jag att det ofta är män som kör de bussar jag åker med. Jag minns för två år sedan, då var det perioder då jag bara såg kvinnliga busschaufförer, men nu ser jag väldigt sällan kvinnliga busschafförer. Detta påminner mig förresten om ett inlägg som jag skrev någon gång i bloggens begynnelse, det handlade om att kvinnliga busschaufförer (på stadsbussarna i Uppsala) litar mer på sina resenärer än vad deras manliga kollegor gör. Läs det gärna, du hittar det här.

 

 

Sedan urminnes tider har filipinon haft "siyo", indonesiskan haft "u", turkiskan haft "o" och finskan haft "hän".

 

Könsneutrala personliga pronomen i tredje person.

 

Någon gång kom någon på att ordet "hän" kunde försvenskas till "hen". Om det var en person som invandrat från Finland till Sverige eller om det var en finlandsvensk eller om det var en svensk eller om det var någon helt annan, det vet vi inte. Vi vet bara att någon såg att finnarna hade ett praktiskt ord som även de började använda.

 

År 1966, alltså för 56 år sedan, skrev Uppsalabon Rolf Dunås en insändare till Upsala Nya Tidning. I sin insändare så föreslog han att ta in ordet "hen" i svenska språket istället för att behöva skriva eller säga "hon eller han". Ordet var tänkt när könet var okänt eller när det gäller en allmän person (dvs generisk pronomen i tredje person).

 

Någon gång strax efter 1966 började de ändra i många officiella texter så att generiska "han" byttes ut mot "han eller hon".

 

Jag föddes 1991.

 

1994 skrev Hans Karlgren i en språkspalt i Svenska Dagbladet och menade att det är otroligt jobbigt och krångligt att använda "han eller hon" eller "vederbörande", när de lika gärna kan använda "hen". Han berättar även om när "den" infördes i svenskan för att vi skulle slippa kalla döda ting för "han" eller "hon", när de inte var nautrala så att "det" kunde användas. Det var då vi slutade säga saker som "han är full ikväll" om månen, eller "hon är stor för oss människor" om hjärnan.

 

År 2001, alltså när jag var 10 år, fick jag för första gången höra, från en halvfinsk vän, om ordet "hän". Jag delade med mig av min nya kunskap till en annan halvfinsk vän, som såklart redan kände till ordet. "Gud vilket roligt och smart ord!" tyckte jag, och mina halvfinska vänner höll såklart med mig trots att den ena av dem inte trodde att ordet skulle etablera sig i Sverige. Hen trodde att ordet skulle användas av finskfödda som kom till Sverige och hade svårt att skilja på "han" och "hon", alternativt skulle dessa personer endast använda "han" av enkelhetsskäl. Den andra vännen började använda ordet lite smått.

 

Jag minns första gången jag använde "hen" på riktigt, i en mening, det var 2004 och jag var 13 år. Jag satt på bussen med en kompis och skulle berätta en historia, då använde jag mig av "hen" och sedan när jag berättat färdigt historien så började vi diskutera hur vi tycker att ordet skulle böjas. Jag tyckte att "henom" och "hens" lät bra.

 

Under 2005 började RFSL att använda "hen" officiellt.

 

År 2007 börjar tidsskriften FUL att använda "hen" genomgående som pronomen. Om de använder det än idag har jag tyvärr inga källor på, men jag hoppas förstås på att de gör det.

 

År 2009 kom "hen" med i nationalencyklopedin samt att facebook-sidan hen skapades. Samma år började jag gilla denna facebook-sida.

 

"Hen" börjar diskuteras lite smått under 2010, men än så länge är debattklimatet lugnt. Många kommenterade dock redan då att ordet betyder "höna" på engelska.

 

Under 2011, hela 10 år efter att jag för första gången hört talas om "hen", så föreslår jag att byta ut alla "han/hon" till "hen" i texter till en bok som jag och några studiekamrater håller på att sätta ihop. Först lägger ingen märke till den kommentar jag lagt in i dokumentet vi arbetar i. Sedan kommer en svarskommentar som ungefär var formulerad "Vad bra att använda 'hen' här!". Efter det så ser flera ordförslaget och under nästkommande möte bestämmer vi oss för att ha en punkt där vi diskuterar det. Under diskussionen inser alla att det är alldeles för krångligt att använda "han/hon", men samtidigt tycker en del att vi inte får ändra i andra personers texter. Jag inflikar att det känns som om de flesta svenskar jag talat om "hen" med tidigare verkar mycket positiva till det och att jag tror att många vill ha in ordet i svenska språket. Till slut blir det en "kompromiss", vi bestämmer oss för att ändra alla "han/hon" till ett kursivt "han". Under 2011 skrev jag förresten ett blogginlägg om "hen", nämligen "En liten guide till att använda 'hen'".

 

2012 släpptes boken Kivi och monsterhund, där barnet Kivi benämns som "hen" boken igenom. Hen-debatten exploderade. Nu började folk välja en sida på allvar. Debatten håller på än idag, trots att jag känner att den för länge sedan borde vara över. Jag själv har skrivit några inlägg om "hen" för att visa min ställning i debatten, däribland har vi "Höhö, det kanske blir en hen!", "Öppet brev till hen-motståndare och andra intresserade", "Det där finska låneordet ni vet", "Come pick up your gender roles, 1950s", "Överflödiga pronomen och pronomen som saknas" och nu även det här inlägget. Det handlar om att lägga till, inte ta bort. Kan inte folk bara inse att ordet behövs, annars hade det aldrig föreslagits.

 

 

PS. Måste bara få berätta om en sak jag var med om här om dagen. Jag var på ett café och när jag satte mig efter att ha beställt så sitter en kvinna några bord längre bort och börstmatar sitt barn. Jag ser det men tänker inte på det. Inte fören hon ska böka tillbaka barnet i vagnen så reagerar jag på att hon har suttit och bröstmatat barnet en bra lång stund. På ett café. Jag är förvånad över att ingen gått fram och klagat på henne, jag är förvånad över att de fick sitta där i fred. För det är inte hur det brukar kunna se ut på offentliga platser. Jag störde mig inte alls på det, såklart, jag tyckte det var bra gjort av henne. Ju fler som vågar desto fler kommer att våga i framtiden. DS

 

Idag är en sådan där dag då vi gör extra mycket skillnad på killar och tjejer.

 

I dag är det Lucia.

 

Till Upsala Nya Tidnings Luciatåg, ett årligt återkommande fenomen, är det aldrig några killar som söker. Aldrig. Eller okej, det var en som sökte för några år sedan, fast som jag har förstått det så var det antingen så att han förlorade en vadslagning eller att någon annan anmälde honom. Det var alltså inget seriöst sökande. Grejen med Upsala Nya Tidnings Luciatåg är att alla som söker måste kandidera till att vara Lucia, sedan röstar allmänheten och de som inte blir valda till Lucia blir tärnor. I år tycker jag i alla fall att det var en ganska normbrytande Lucia, hon har mörkbrunt kort hår och som jag har förstått det så röstades hon fram för att många tyckte att hon sjöng bäst av kandidaterna. Precis som det ska gå till när en Lucia väljs. Det ska handla om prestation, inte utseende.

På Enskedefältets skola i Stockholm så ville i år en flicka vara stjärngosse. Det fick hon inte, lärarna övertalade henne att vara tomte istället. Varför flickorna får vara tomtar men inte stjärngossar förstår jag inte riktigt. Det känns som om tomtar väldigt ofta ses som personer av manligt kön. Tomtar brukar väldigt ofta framställas med skägg. Stjärngossar har ju till och med klänning. Förstår inte riktigt hur de tänker kring att tomtar är mer könsneutrala än stjärngossar. Jag tycker förstås att det är upp till var och en att bestämma vad de vill vara i Luciatåget. Fast samtidigt tycker jag att det är upp till den som är ansvarig för Luciatåget att bestämma till exempel "inga tomtar" eller liknande, men att bestämma "inga tjejer som stjärngossar" tycker jag inte är okej. Det skulle vara lika illa som att säga "inga ljushyade får vara pepparkaksgubbar".

 

Förra året hade vi en liknande händelse. Då var det en pojke som inte fick vara Lucia, på Flygelskolan i Lund. Bara flickor fick vara Lucia, "precis som vanligt". Dock missar de att vi lever i nya tider, pojkar vill ju uppenbarligen också ha en chans att vara Lucia. Jag tycker det är hemskt att hindra folk till saker bara för att de föddes med ett visst utseende mellan sina ben. Ingen kan rå för hur de är skapta och om det inte finns några fysiskta hinder så tycker jag ingen ska hindra någon till att göra eller vara den de vill.

 

Själv skulle jag nog helst vara tärna i ett Luciatåg. Lucian känns för central för mig, stjärngossarna har fåniga hattar, tomtarna och pepparkaksgubbarna känns som de inte riktigt passar in (då menar jag i bemärkelsen att vi firar helgonet Lucia som spred ljus över den mörkaste dagen). Vad skulle ni helst vara i ett Luciatåg?

 

 

Ja, jag vet att jag har varit dålig på att blogga de senaste veckorna, men jag har alldeles för mycket att göra i förhållande till hur mycket tid jag har att lägga ner på saker. Så det blir ett kort inlägg idag, om "the fallopian tube".

 

"Fallopian tube", det var en term jag hörde igår. Första gången jag hörde termen och jag fattade inte riktigt vad den betydde så jag drog lite egna slutsatser.

 

Jag var på en föreläsning, på engelska, där de pratade om någon cancer i livmodern. Plötsligt säger en av föreläsarna något om "the fallopian tube" och jag börjar fundera. "Vad sjutton betyder fallopian tube?" Som känt så kallas kuken ibland för fallos, och fallopian måste vara ett ord från samma stam, alltså har det något med kuk att göra.

 

"Fallopian tube", kan det kanske vara ett annat ord för fallos? Fast nej, varför pratar de om denna fallopian tube under en föreläsning om cancer i livmodern? Om inte... Nej, det kan inte vara ett annat ord för livmoderhals. Det skulle bara inte vara okej.

 

Det skulle betyda att först döpte de kuken till fallos, sedan skulle de döpa fittan och utgick ifrån kuken. Alltså kukens tub, fallosens tub, fallopian tube.

 

Så, där på föreläsningen, men knackig EDGE-uppkoppling, googlar jag i mobilen för att se efter vad sjutton detta fallopian tube betyder. Det kommer upp en bild på en livmoder.

 

Nej, det här är inte okej. Det här är ju lika illa som det Zäta skrev om för länge sedan om att allmänheten inte tänker "kuk och fitta", de tänker "kuk och frånvaro av kuk".

 

Så hela dagen igår gick jag runt och trodde att fallopian tube betydde livmoderhals. Idag bestämde jag mig för att googla en gång till och se om jag verkligen hade rätt. Det hade jag inte, men jag var inte helt ute och cyklade gällande att det var något som hade med livmodern att göra. Fallopian tube betyder äggledare. Fallos betyder egentligen inte exakt "kuk", det betyder "penisliknande" och ja, jag hade rätt om att fallos och fallopian kommer från samma ordstam. Alltså innebär det att någon sett en likhet mellan en kuk och äggledare. Inte lika illa som jag trodde, men fortfarande inte helt bra.

 

Språk alltså, ibland förstår jag inte hur folk tänkte när deras språk utvecklades.

 

 

På senare tid har ni säkert sett alla dessa leksakskataloger där de sett till att inte bara pojkarna leker med vapen och bilar samt att inte bara flickorna leker med dockor och hushållsprylar.

 

Tydligen så är det att gå över gränsen till jämställdhet. Att låta både pojkar och flickor leka med vapen, bilar, dockor, hushållsprylar med mera, det är att gå över gränsen. Det är att förbjuda pojkarna att leka med vapen och bilar samt att föbjuda dem att välja själva vad de vill leka med. På samma vis är det att förbjuda flickorna att leka med dockor och hushållsartiklar samt att föbjuda dem att själva välja vad de vill leka med.

 

Jag förstår verkligen inte hur folk tänker, för det är verkligen inte att förbjuda barnen att göra saker, det handlar om att öppna fler möjligheter för barnen. Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Om vi själva låter pojkarna välja mellan en bil eller en docka, på vilket vis skulle det vara att förbjuda dem att leka med bilar?

 

Vårt samhälle är extremt könsstereotypt. Tydligen tillräckligt könsstereotypt för att vi inte ska se strukturerna, men när strukturerna rubbas så har vi tydligen gått för långt.

 

Jag har läst en artikel där de tar upp detta, ni hittar dem här. I artikeln så syftar de framförallt på att det är personer i andra länder som tycker att Sverige har gått för långt, men av kommentarerna att döma så tycker även väldigt många svenskar att vi har gått för långt.

 

En kommentar till artikeln var:

 

"De utanför Sveriges gränser har helt rätt, här har genusfeministerna ställt till med nog elände nu. Varför ska dessa ges makten att styra över barnens öden, låt barnen leka med de leksaker de själva vill."

 

Alla som tycker att den här personen precis sköt sig själv i foten räcker upp en hand. *Räcker upp handen*

 

Varför tycker jag att personen sköt sig själv i foten? Jo, personen säger att barnen inte får välja själva vad de vill leka med, istället ska de tvingas att leka med något som de inte vill leka med. Alla flickor vill inte leka med dockor och alla pojkar vill inte leka med bilar. Att tro att fler möjligheter hindrar barnen från att välja just de möjligheter de vill ha, det är så konstigt att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Att däremot bara låta barnen välja bland de möjligheter som har stämpeln "för flickor" eller "för pojkar", det är att hindra barnen från de möjligheter som har den andra av stämplarna. Det är inte att ge dem fler möjligheter, det är att ta möjligheter ifrån dem.

 

Jag tycker att det är viktigt att vi pratar om sådant här. Många är så inskränkta i sin världsbild av att flickor och pojkar är varandras motsatser, om vi inte pratar om det och förklarar så kommer de fortfarande tro att det är så det fungerar. Pojkar och flickor är inte speciellt olika, framförallt inte före puberteten. Den som säger något om att det är testosteronet som får pojkarna att vilja leka med vapen har inte förstått vår biologi. Barn har väldigt snarlika men individuella hormonnivåer innan puberteten.

 

Det är också mycket viktigt att ge barnen 100 möjligheter istället för två. Det är inget fel på flickor som bara vill ha rosa. Det är däremot fel på föräldrar som antar att deras barn vill ha rosa för att de är flickor. Om vi säger att rosa är för flickor så kommer barnen att tro att det är så det fungerar. Om vi säger att pojkar ska leka med bilar så tror barnen att det är så det fungerar. Det är enkel logik. Hindra inte dina barn från fler möjligheter, ge dem alla möjligheter som möjligt!

 

 

En av de största anledningarna till att jag är mer åt vänster än åt höger, politiskt sett, är klassfrågan när det kommer till vård.

 

Idag kom droppen som fick bägaren att rinna över. Jag visste att läkarbesök kostar, lite därför jag har dragit mig för att gå till läkaren ett tag nu trots att jag egentligen behöver det. Egentligen är det så att jag behöver gå till läkaren och de har bara telefontid och besökstid under dagtid, då jag är i plugget, men att det kostar 300 kr krånglar till ännu mer och får mig att dra ut på det längre. Då känner jag att jag måste pricka in ännu bättre när jag ska dit, så att jag inte behöver stressa iväg, utan kan stanna där precis så länge som jag behöver (nästan i alla fall, läkarna har ju fler besök inbokade). Den droppe som fick min bägare att rinna över var när jag satt och läste på Lady Dahmers blogg idag och insåg att det kostar pengar att göra abort. Jag menar, okej att det kostar pengar om du har någon virus- eller bakteriesjukdom som kroppens försvar så småningom kommer att ta hand om, men en abort?

 

Det är en klassfråga att kunna göra abort alltså. Fattiga personer får helt enkelt inte ha sex. Preventivmedel kostar, abort kostar, att ha barn kostar.

 

Jag förstår över huvud taget inte varför det ska kosta pengar att vara sjuk. Har du ledvärk så kostar det, har du mensvärk så kostar det, har du gått in i väggen så kostar det, har du migrän så kostar det, vill du ha abort så kostar det, har du cancer så kostar det. Det är för i helvete galet. Det kostar pengar att vara sjuk eller ha andra medicinska åkommor. Saker du inte kan rå för.

 

Det är en sak att mat kostar, alla måste ha det lika mycket (ungefär i alla fall). Det är en annan sak att sjukvård kostar, endast vissa måste ha det och endast vid vissa tillfällen. En del behöver det mer än andra.

 

Sen kanske du tycker att folk som vill göra abort bara är slarviga. Vad vet du om det? Preventivmedlet kanske inte funkade. Det kanske var en våldtäkt. Alla som vill göra abort borde få göra det. Ett potentiellt liv ska aldrig få högre värde än en fullt utvecklad människa som fostret är oönskat för.

 

Nä, sjukvård borde verkligen vara gratis. Det är många där ute som inte pallar gå till läkaren för att det finns för många hinder för dem, att ekonomin är en av de sakerna gör knappast det hela enklare. Som det ser ut idag får folk inte veta i tid att de är allvarligt sjuka. Om någon får veta i tid så kanske det inte behövs lika mycket resurser lagda på personen. Ta till exempel cancer, en person som i ett tidigt skede får veta att de har cancer kan det kanske med ett enkelt kirurgiskt ingrepp lösas på endast ett läkarbesök, medan om personen får veta det senare för att de inte har pallat att gå till läkaren i tid (för att de inte visste att det var cancer) kan behöva en mycket mer omfattande behandling.

 

 

Ni kanske funderar över inlägget jag skrev igår? Varför jag delade med mig av min morgon. Det var så att jag råkade se två youtubeklipp för några dagar sedan, där Jenna Marbles drar en kvinnlig och en manlig stereotyp till sin yttersta gräns för att visa hur kvinnor och män gör sig i ordning på morgonen. Så här gör sig tjejer i ordning och så här gör sig killar i ordning. Jag ville liksom se om jag på något sätt beter mig könsstereotypt en morgon då jag har mycket tid på mig att bara lalla runt samtidigt som jag gör mig i ordning. Jag har gjort en liknande grej förr, angående hur jag duschar, vilket ni kan läsa i inlägget So tell me what I am.

 

I alla fall är det en sak med Jennas videoklipp, där hon spelar tjej-som-gör-sig-i-orgning, som jag tycker är så fruktansvärt kul.

 

"Oh, hi vagina, you look dapper as always!"

 

Jag menar, folk kollar på sina egna könsorgan, så är det bara. Att hon här visar att det på ett sätt är okej att kolla på sitt könsorgan även om könsorganet råkar vara en fitta tycker jag är en bra grej.

 

En sak jag inte riktigt fattar med hennes två olika klipp är det här med att killar våldtar tjejer och gör dem gravida. Dafuq? Samt att killen onanerar på morgonen men det gör inte tjejen. Visst att det kanske är vanligare att killar onanerar på morgonen än att tjejer gör det, men det lär mest bero på att tjejer lär sig att vara fina och inte slampiga och så vidare. Jag slår vad om att det finns hur mycket tjejer som helst där ute som onanerar men inte vågar säga det till något, alltså tror vi att tjejer inte onanerar alls.

 

Det jag allmänt känner om Jenna är att jag inte riktigt vet var jag har henne. Har följt hennes kanal ett tag nu för att jag hittade ett väldigt bra och tänkvärt klipp som hon hade gjort, men ibland känns det som om hon inte tänker efter ordentligt innan hon gör ett klipp. Hon verkar ogilla normer och stereotyper, men samtidigt hatar hon feminister och så använder hon sig väldigt mycket att stereotyper när hon pratar om i princip allt.

 

 

Just nu är det november, ifall någon har missat det. Jag kör på No Shave November, vilket innebär att jag inte rakar (eller för den delen använder någon annan metod för att ta bort) något kroppshår.

 

Varför deltar jag i det här? Jo, det finns faktiskt inte endast en anledning att delta i detta, det finns en hel rad av anledningar. Det första är för att spara på de resurser som finns, vi behöver egentligen inte raka oss oavsett om det är på benen, i ansiktet, i armhålorna eller någon annanstans på kroppen där det finns hår. Håret finns där av en anledning, det är inte som att det uppstod som någon slags kul grej, typ en prydnad. Att spara på resurserna känns vettigt, dessutom kan jag då spara mina egna pengar. Med dessa pengar kan jag förslagsvis skänka en slant till prostatacancerfonden (PG: 9001017), vilket är en bra grej. No Shave November infördes från början faktiskt som en slags Mustaschkamp, fast internationell och i november istället för i maj.

 

En annan anledning är att försöka få bort stigmatiseringen som finns kring kroppshår. Idag rakar sig både kvinnor och män på kroppen, även om det är vanligare hos kvinnor eftersom männen måste raka ansiktet och inte har lika mycket tid/ork att raka sig ännu mer. I alla fall så ses kroppshår ofta som ofräscht i dagen samhälle, vilket det egentligen inte är. Det är lite det här med ofräschheten jag vill försöka få bort, samt stereotyperna förstås, men att få bort stereotyperna är svårt att göra på egen hand, du ses då ofta som konstig snarare än att du går mot strömmen.

 

Sen när jag ändå håller på så kan jag ta upp det här med förra årets moralkalabalik som skedde i och med No Shave November. Twitterstormen om hur fel det var på tjejer som inte rakade sina kroppar till bebislena. För tjejer får ju inte prostatacancer* och därför får de inte vara med på denna lilla lek i och med att prostatacancer ska uppmärksammas. Känns som om någon har missförstått hela grejen med att stödja kampen mot prostatacancer, lite som det omvända fenomenet som syns under oktober månad (rosa bandet-månaden).

 

I alla fall, jag vill komma till att hår är sjukt stigmatiserat, framförallt hos kvinnor men även till stor del hos män. Tidigare idag läste jag två artiklar om ämnet, ni hittar dem här och här. Nu ska jag ta upp några saker som jag reagerade på i artiklarna.

 

"Hon började raka sig i underlivet i fjortonårsåldern, 'när alla andra gjorde det'.

– Men det ändras snabbt. I dag börjar en del kompisars yngre syskon raka sig och gå med string i elvaårsåldern. Det tycker jag är vidrigt."

 

Varför är det så mycket vidrigare att börja med det i elva års ålder till skillnad mot fjorton? Personer med könskromosomerna XX brukar faktiskt kunna börja bli könsmogna redan så tidigt som vid 9 års ålder eller så sent som vid 15. Vad är det som säger att de för små vid elva men lagom gamla vid fjorton? Sen att idealet på något vis har gått ner i åldrarna, det är vidrigt tycker jag. Barn borde inte prackas på alla dessa ideal, normer och stereotyper. De är barn, juridiskt sett, oavsett om de är elva eller fjorton år, det känns som att i den åldern så går de flesta efter strömmen utan att förstå konsekvenserna riktigt. Om vi tittar på ett slumpvist barn så tror jag inte detta barn har förändrats speciellt mycket från elva till fjorton års ålder, då menar jag en förändring som är psykologisk, alltså att de har mer förnuft eller kan resonera bättre. Deras hjärna håller fortfarande på att omformas i den åldern.

 

"Håret är inte fint utan smutsigt och fult, fortsätter hon." ... "Om man en gång har börjat lägger man inte av. Man känner sig renare. Det är man inte, men det handlar om känsla. Vi säger att svampinfektioner kan öka, men folk vaxar ändå. Det är inte logik som styr."

 

Sen då det här ständiga att folk tycker att det är ofräscht med hår. Håret hindrar bakterier och andra otrevligheter att komma för nära, de hamnar inte direkt på huden om håret är där och skyddar. Sen leder håret bort en del svett från huden, för det är irriterande för huden om svettet ligger kvar. Dessutom så förstörs huden om håret avlägsnas, vilket gör att bakterie-, virus- och svampinfektioner lättare kan ta sig in din kropp. För att inte tala om hur dåligt det är med skadad hud som ligger direkt mot ett par trosor/kalsonger, vilken svamphärd det kan bli i de totalt instängda miljöerna!

 

"I dag börjar flickor redan i elva–tolvårsåldern att raka benen och det finns till och med rosa rakapparater för barbiedockor."

 

Nu vill jag gråta. Det är så viktigt i dagens samhälle att kvinnor är hårfria så att barn rakar sig, det finns rakapparater till Barbie, det startar kalabalik när det ses en hårig armhåla i Melodifestivalen och folk stormar på Twitter om att No Shave November absolut inte är något för kvinnor. Varför har samhället tagit en sådan kontroll över kvinnor? Varför kan inte alla bara få vara precis hur de själva vill utan att någon ska komma och säga att de gör fel? Gah!

 

En sak till har jag förresten att säga: Noah fick inte klippas hos herrfrisör trots att hen har kort hår, eftersom frisören tyckte att Noah var kvinna. Hur konstig är inte den logiken. Nej, här ska klippas korthåriga och långhåriga män, men kvinnor och personer som ser ut som kvinnor, oavsett om de är det eller inte, klipper vi inte även om de skulle ha en stereotypt manlig frisyr... Say what?

 

 

*Kvinnor kan också få prostatacancer, men det är betydligt ovanligare. Kvinnor har också en prostata som i folkmun kallas "kvinnliga prostatan" (Okej, är det man-norm-grej eller är det för att kvinnliga prostatan upptäcktes senare?). I medicinsk term kallas den kvinnliga prostatan för Skene glands. Orsaken till att prostatacancer är mycket ovanligare hos kvinnor är för att prostatan är många gånger mindre hos kvinnor än hos män.

 

I Metro för någon dag sedan kunde vi läsa följande:

 

 

Humorn är något som kan skilja sig väldigt mycket från person till person. När är det roligt? När går det över gränsen?

 

Igår såg jag en reklamfilm som fick mig att tänka just det. Är det här roligt eller går det över gränsen?

 

 

 

Jag personligen tycker att det i det stora hela är en rolig reklam som inte går över gränsen. Det är någon slags avdramatiserande av bindor. Det är inte guld och gröna skogar, med blått blod och tjejer i vita kläder som spelar tennis eller cyklar och som dansar på stranden och som är överlyckliga över sin mens. Det är en kille med i reklamen, en kille som vågar ta i de annars o så läskiga bindorna, dessutom handlar reklamen inte om att nedvärdera killar för att de inte har mens (ni har väl sett Libresses "get twisted"-reklamer?), trots att det är en kille med i reklamen.

 

Sen kan det ju diskuteras om killen i reklamen förlöjligas och framställs som barnslig eller om det inte är lite konstigt värderat att han säger något om manlighet och sjuger om manlighet i reklamen. Några har också funderat på killen och tjejens relation. Är de ett kärlekspar? Är de syskon?

 

Vad har ni för tankar om denna reklam? Är den rolig eller går den över gränsen?

 

 

Här på bloggen kommer alla möjliga typer av människor för att läsa och/eller kommentera mina inlägg.

 

På facebook så får jag bara kommentarer och gillningar av vissa.

 

Jag pratar om min personliga facebooksida. Ibland delar jag någon bild som jag tycker är rolig, ibland kommenterar jag någons statusuppdatering, ibland gör jag en egen statusuppdatering. Jag ser ett mönster i vilka som gillar och kommenterar. Ta till exempel när jag delade en seriestripp med en tecknad snubbe som ser ledsen ut och säger:

 

"My penis is always like

'Have sex with her'

and I'm like

'No penis, go back to sleep. I just want to cuddle her.'

My penis is a dick"

 

Det här är något som inte bara personer med kuk har koll på. De flesta personer som har haft sex med en person med kuk har också koll på det. Det var en hel del som gillade min delning, det var några som kommenterade också. De enda som gillade och kommenterade var män. Jag fick lite känslan av att kvinnor i allmänhet inte vågar gilla och kommentera sådana här saker. Igenkänningsfaktorer som inte berör dem. Jag tror att detta gäller oavsett könet på den som delar bilden.

 

Ett annat inlägg jag gjorde handlade om bröstcancer. Det fick väldigt många gillningar och en hel drös med kommentarer. 78% av de som gillade är kvinnor. 75% av de som kommenterade är kvinnor. Här känns det lite som om många män har tänkt "Det där rör inte mig", vilket är synd eftersom det är viktigt att uppmärksamma cancerforskningskampanjer oavsett vilka som får cancersorten.

 

Så här fortsätter det. När det handlar om killar, män, manligt så gillar och kommenterar framförallt män. När det handlar om tjejer, kvinnor, kvinnligt så gillar och kommenterar framförallt kvinnor.

 

Jag tycker att det är lite trist att folk inte kan gilla och kommentera saker i samma utsträckning om de involverar det kön de inte har. För att om något inkluderar till exempel kvinnor så betyder inte det att det exkluderar män.

 

 

Hemsidan fitocracy.com har precis kommit ut med ett erbjudande för alla som vill bli VIP-medlem på deras sida. Låt mig först poängtera att det inte är Fitocracy själva som har skapat erbjudandet.

 

Erbjudandet består av att du får en box med träningsrelaterade prylar (eftersom Fitocracy är en hemsida för träning). Problemet jag ser är att de har två boxar istället för en, de har alltså en box för män  och en för kvinnor.

 

Att dela upp med en box för män och en för kvinnor är i sig inte något problem, till exempel så behöver kvinnor mer järn än män (eftersom kvinnor förlorar massa järn vid mens) och det finna många andra anledningar till att dela upp det eftersom det är en box med träningsrelaterade prylar. Nu har de dock gjort en tabbe och tagit stereotypa prylar för män och kvinnor. Det finns bara en av nio prylar som är samma i de olika boxarna.

 

De saker som kvinnorna får är:

- Tabletter med omega3 och D-vitamin

- Ett par hörlurar som är sportanpassade

- En energibar som smakar choklad ("provide 100% of your daily chocolate craving")

- En kajal ("so you stay beautiful naturally")

- Något pulver/spannmål som är till för bakning

- Pulver till en mättnadsdryck

- Tuggummin med B-vitamin

- En kokbok med nyttiga recept

- Pulver till en proteindryck (denna finns även i männens box)

 

De saker som männen får är:

- Tabletter med magnesium och kalcium

- Ett 50 dollars presentkort för att ladda ner träningspodcasts

- En enregibar

- En tvål

- En tablett för personer som dricker alkohol

- En dryck som smakar som läsk men är nyttigare

- Något med fiskolja (omega3) som ska göra att du slipper äta fisk (ja, det stod så)

- Presentkort på sportkläder som inte suger åt sig svett

- Pulver till en proteindryck (denna finns även i kvinnornas box)

 

Med detta har vi alltså kommit fram till att kvinnor lyssnar på musik, tycker om choklad, sminkar sig, bakar, vill äta så lite som möjligt, tuggar tuggummin och lagar mat. Männen däremot, de lyssnar på podcasts, äter energibar för att det är en energibar (inte för smakens skull), är smutsiga, svettas, dricker alkohol och dricker läsk.

 

Någon mer än jag som tycker att det låter stereotypt?

 

Frågan är förstås vilka av de här sakerna som kvinnor och män i det stora hela inte vill ha eller behöver, vad som är en följd av stereotyper. Till exempel tror jag att kvinnor dricker lika mycket läsk och alkohol som män, däremot känns det som att fler män visar attityden "Ut å ta en öl me grabbarna" än vad kvinnor visar. Sen det här med att män inte skulle tycka om fisk, "Nä, en stor saftig råbiff skare va!" och att kvinnor tycker om att baka och laga mat "Min plats är i köket". Plötsligt känns de här boxarna inte bara stereotypa utan också ganska förlegade. Hade det funnits någon vettig anledning till att dela upp boxarna efter män och kvinnor (som i exemplet med mens jag drog tidigare) så hade jag tyckt att det var bra, men nu så känns bara hela grejen med uppdelningen ganska konstig.

 

 

 

En sak tycker jag att alla ska ha klart för sig: Vita personer får vara kränkta och män får vara kränkta.

 

Att vita män aldrig någonsin skulle gå att kränka är fel. Däremot skulle jag vilja säga att det är betydligt svårare att kränka en vit man än någon ur någon annan grupp i Sverige just nu. Privilergierade personer har självklart också problem med samhällets normer, men att säga att den enda grupp som är kontinuerligt diskriminerad är män stämmer inte.

 

Misogyni och misandri går hand i hand. De som hatar kvinnor hatar också män, i viss mån, och vice versa. Att vi inte får nedvärdera mörkhyade och andra som inte ses som "vita" är för många självklart (men ja, det finns fortfarande oerhörda mängder rasism), men att vi inte får nedvärdera folk på grund av kön verkar inte alltid lika självklart. Trots att det pratas mycket om jämställdhet mellan könen så fortsätter folk att säga att det är alldeles för stor skillnad mellan män och kvinnor för att det ska vara möjligt att ha mer jämställt än idag. En del säger även att vi har tippat över kanten och att den enda grupp som idag är systematiskt missgynnad är gruppen män.

 

För ungefär tre veckor sedan kom Pär Ström ut med sin bok "Mansförbjudet". Jag har inte läst den så jag kan inte säga så mycket om innehållet. Däremot har jag sett debatten om boken samt debatterna om Pärs tidigare böcker samt att jag har läst hälften av en av hans tidigare böcker, "Sex feministiska myter". Jag har med detta kommit fram till att jag inte gillar Pär Ström eller hans sätt att tänka.

 

I debatten om "Mansförbjudet" så använder Pär bland annat argumenten att "det står nedskrivet" och "det kan du läsa om i min bok", vilket gör att jag inte känner att han har speciellt trovärdiga källor. Han säger att det inte finns någon strukturell diskriminering för att den enda diskriminering som går att påvisa är den som är formell, nedskriven och belagd. Dessutom så säger han att för hundra år sedan hade kvinnor begränsade rättigheter men att det är eliminiserat nu och att det nu har vänts till sin motsats.

 

Pär visar sig här vara ett tydligt exempel på vad en vit kränkt man innebär. Det behöver absolut inte vara en ljushyad person av manligt kön (fast i det här fallet är det ju det), men det är en person som hör till en mer eller mindre privilegrierad grupp och som säger att de är de enda som är diskriminerade i samhället. De vänder all sexism och rasism emot sig själva och blundar helt för sexism och rasism som är riktad mot någon annan grupp.

 

Ström säger många gånger att han tycker att diskriminering är lika illa oavsett vem det är som diskrimineras, men i samma veva så blundar han för diskriminiering av kvinnor. Dubbelmoral? Absolut.

 

Han tar ofta upp flera exempel på när män är diskriminerade och i många fall innebär den diskrimineringen att kvinnor blir diskriminerade åt andra hållet. Till exempel så har han tagit upp det här med att män inte får vara hemma med sina barn. Samtidigt så blundar han helt för att kvinnor då måste vara hemma med sina barn. Oavsett om mannen tvingas till att inte vara hemma med sina barn eller om kvinnan tvingas till att vara hemma med sina barn så är båda fallen diskriminering på grund av kön.

 

Jag tror helt enkelt att Pär tittar för mycket på sig själv och har svårt att sätta sig in i någon annans situation. Visst, det finns en hel del feminister som är precis likadana som Pär, fast med omvänd ståndpunkt gällande vilket kön som är diskriminerat, men dessa personer har ändå en lite större poäng med sin kamp. De kallar sig feminister för att de står upp för kvinnors rättigheter, de har helt enkelt valt att rikta in sig på kampen för kvinnorna. Pär Ström kallar sig däremot för jämställdist, vilket jag inte tycker att han lever upp till. Hade han levt upp till det så hade han sett strukturerna för både manlig och kvinnlig diskriminering. Orsaken till att jag aldrig skulle kalla mig själv för jämställdist är just den att Pär har tagit ordet och gjort det till något annat än vad det låter som att det borde vara.

 

Glöm inte att misogyni och misandri går hand i hand!

 

 

Det här om att alla Tintin-album har "rensats bort från Kulturhuset" är typ den mest skrattretande grej att folk upprör sig över.

 

Behrang Miri, en person som både rappar om kvinnors rättigheter och skriver om invandrares rättigheter, föreslog Kulturhuset att ta bort alla Tintin-album från barnbiblioteket TioTretton. Han föreslog inte att böckerna skulle försvinna helt från Kulturhuset. Han föreslog inte att alla Tintin-album skulle brännas.

 

Trots detta så skriker folk "Censur!"

 

När det i själva verket var detta det handlade om:

 

 

 

 

 

Jag tänker ofta på det här med att män har badbyxor och kvinnor har badräkt eller bikininederdel och bikiniöverdel. Alltså, för det första, varför ska killar ha så långa byxor nu för tiden, i samma veva som tjejerna bikininederdelar krymper så pass att 90% av rumpan syns? För det andra, varför ska tjejerna dölja sina bröst om det nu är okej för killarna att visa bröstet?

 

Det känns som lite dubbelmoral.

"Omg, du får inte visa rumpan för att du är kille!"

"Omg, du måste visa bröstet för att du är kille!"

"Omg, du måste visa rumpan för att du är tjej!"

"Omg, du får inte visa brösten för att du är tjej!"

 

Jag förstår inte varför folk ska lägga sig i vad andra badar i. Lite som när folk klagar på kvinnor som badar i burkini, för att det är kläder typ. Vet du vad, det heter faktiskt badkläder, inte bad-"flascha-halva-rumpan-men-bara-om-du-är-tjej"-trosor eller nåt. Jag tycker att det ska vara okej att bada i mycket eller lite kläder utifrån vad du själv känner för. Sen tycker jag också att vad som är okej att bada i inte ska avgöras av en persons kön, det ska vara lika fritt och ofritt oavsett om du är kvinna eller man. En kvinna ska kunna bada topless lika mycket som en man. En man ska kunna ha lika liten nederdel som en kvinna. En kvinna ska kunna ha lika långa badbyxor som en man. En man ska kunna bada i en sån här baddräkt lika väl som att en kvinna kan det.

 

Avslutningsvis vill jag länka till ett inlägg på bloggen Sanne skriver, här hittar ni det.

 

 

Igår skrev jag om våldtäkt, idag tänker jag också skriva om våldtäkt. För en amerikansk politiker fick säga sitt om våldtäkt.

 

 

Alltså, om det är en riktig våldtäkt så har kvinnokroppen ett sätt för att stänga ner hela processen att kunna bli gravid. Det tror vi på. Inte.

 

För det första. Vad innebär "en riktig våldtäkt"? Betyder det att det är en man som hoppar ut från en buske och våldtar en kvinna utan att de känner varandra sedan innan? Troligtvis är det någon sådan idé han har om det hela. Detta är helt fel tankesätt. Det finns inget som kallas för en "riktig våldtäkt", är det en våldtäkt så är det en våldtäkt. Det spelar ingen roll om personerna var okända för varandra sedan innan eller om de är gifta. Det spelar ingen roll vad könet är på den som våldtar och den som blir våldtagen. Det spelar ingen roll om personen som blir våldtagen "bad om det" för att hen var lättklädd eller liknande. Det spelar ingen roll om det sker i en mörk gränd eller hemma i ens egen säng. Det är fortfarande en våldtäkt.

 

För det andra. Det finns inget sätt för livmodersinnehållande kropp att på något sätt stänga av livmodern tillfälligt. Livmodern finns där och om ett ägg befinner sig i livmodern så kan det bli befruktat av en spermie.

 

Så, den här amerikanska politikern, Todd Akin, tror alltså på allvar att en person kan skydda sig mot ofrivillig graviditet bara genom att tänka "det här är en riktig våldtäkt". Har kroppen kanske försvar mot alla sorters skador? Om någon skjuter dig så har kroppen ett sätt för att skydda sig mot pistolsskottet, du dör inte om personen som skjuter dig är en "riktig" mördare. Verkar ju vettigt.

 

Akin är emot abort. Därför säger han det här. Som ett argument mot aborten. Alltså, du kan inte bli gravid om du bli våldtagen, alltså existerar inte problemet med ofrivilliga graviditeter, därför är aborter fel. Att göra abort är ett straff mot barnet. Jaha, så att behöver genomgå en hel ofrivillig graviditet är inte ett straff mot kvinnan? Nej just det, hon kunde ju inte bli gravid av våldtäkt och om hon blir gravid annars så var hon ju med på sexakten. För folk har såklart bara sex för att skaffa barn.

 

Min slutsats är att misogyna människor borde förbjudas att stifta lagar som berör kvinnor.